Fusk och regelbrott i arbetslivet har alltid funnits, men nu har frågan blivit politisk och alla partier vill få bort problemen.
Bild: Shutterstock
1Vad är problemet?
Arbetsmiljöverkets definition av arbetslivskriminalitet är att företag eller organisationer medvetet bryter mot olika slags regler i arbetslivet. Det kan handla om att bryta mot arbetsmiljöregler, att ta emot bidrag som de inte har rätt till, låta bli att betala skatta och avgifter eller att låta människor som inte har arbetstillstånd arbeta i Sverige. Det kan leda till att människor utnyttjas, att företag inte konkurrerar på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.
Socialdemokraterna menar att arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten och att det måste bekämpas med full styrka.
2Vad har gjorts?
Regeringen har under sommaren lanserat en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. Strategin innehåller 45 tidsatta åtgärder. Några av punkterna handlar om att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, att utreda huvudentreprenöransvar och att göra en översyn om hårdare krav på företag i rut- och rotsystemet.
I slutet av år 2017 satte regeringen också igång ett myndighetsgemensamt arbete som bland annat handlar om att utföra myndighetsgemensamma kontroller av arbetsgivare.
Nu jobbar regeringen för att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet, så kallade A-krimcenter. Det är regionala center där nio myndigheter ska samverka och kunna göra gemensamma kontroller. Myndigheterna är bland andra Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Polisen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Två center har nyss öppnat och fram till 2023 ska det finnas totalt sju stycken i Sverige. Målet med centren är att stoppa fusk, regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet.
3Vad vill partierna?
a) Vilken är den viktigaste åtgärden för att minska arbetslivskriminaliteten?
b)Vill ni förändra lagen om offentlig upphandling på något sätt?
Vänsterpartiet
a) Den viktigaste åtgärden är att förstärka, förbättra och utveckla det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet genom mer resurser, förändrade sekretessregler, inrättandet av regionala så kallade A-krimcenter och bättre samverkan med facken.
b) Ja. Vi vill bland annat att man ska kunna ställa krav på kollektivavtal fullt ut i alla upphandlingar.
Socialdemokraterna
a) En av de senaste åtgärderna den socialdemokratiska arbetat med handlar om att inrätta regionala centrum ”A-krimcentrum” som ska bidra till att skapa en fysisk struktur och en lokal hållpunkt i kampen mot arbetslivskriminalitet.
b) I början av juni tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska titta på ifall regelverken bör skärpas och i så fall hur. Utredningen ska även föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll.
Miljöpartiet
a) Vi vill öka kontrollerna och straffa oseriösa företag. Vi vill också öka informationsutbytet mellan myndigheter och lätta på sekretessreglerna, så att arbetslivskriminalitet kan upptäckas, förhindras och straffas.
b) Miljöpartiet vill bland annat att det ska vara krav i lagen om offentlig upphandling att ställa hållbarhetskrav vid offentlig upphandling när det finns risk för negativ påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Ett sådant krav ska bland annat utformas så att det förebygger risken att arbetstagare utnyttjas.
Centerpartiet
a) En viktig del är förbättrad myndighetssamverkan för att upptäcka fler fall av fusk. Även mer behöver göras för att förhindra fusk och utnyttjande av arbetstillstånd, exempelvis när det gäller skenanställningar och handel med arbetstillstånd.
b) Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att säkerställa att offentlig konsumtion är socialt och miljömässigt hållbar. Det är dock viktigt att inte sönderreglera den offentliga upphandlingen från centralt håll, utan ge utrymme för lokala myndigheter att anpassa upphandlingen efter lokala behov och förutsättningar.
Liberalerna
a) Om man ska peka ut en enda åtgärd är det ett starkare samarbete mellan myndigheter. När Polisen, Skatteverket, Tullen med flera lägger samman sin information kan brott lättare upptäckas.
b) Vi vill göra det enklare för kommuner att upphandla, eller snarare samarbeta, med ideella föreningar. I dag är dem missgynnade eftersom de inte fungerar som företag.
Moderaterna
a) Vi ser att mer resurser behöver tillföras polis och hela rättssystemet för att komma till rätta med kriminaliteten.
b) Vi vill underlätta för även mindre och nyare företag att delta i upphandlingar.
Kristdemokraterna
a) Det krävs ett enormt arbete på många fronter. Sekretesslagstiftningen måste göras om i grunden så att myndigheter kan hjälpa varandra med att stoppa fusk och kriminalitet, budgeten för ändamålet måste öka och myndighetssamverkan måste fördjupas och utökas.
b) Upphandling av varor och tjänster för offentlig verksamhet måste ske på ett öppet, rättssäkert och transparent sätt. Här anser vi att regelverket skulle kunna förtydligas.
Sverigedemokraterna
a) Utökad inspektionsverksamhet inom det myndighetsgemensamma samarbetet.
b) Ja. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv.
4Vad vill facket?
LO vill bekämpa arbetslivskriminaliteten. De vill höja straffen så att brotten blir avskräckande och vill att polisen ska prioritera dessa brott. LO vill också stärka samverkan mellan berörda myndigheter och slopa sekretess dem emellan.
Fastighets är inne på samma linje. När regeringen lanserade den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet kommenterade förbundsordförande Lennart Mauritzon det som en stor framgång.
– I nästan två decennier har facket berättat om vad som händer på Sveriges svarta arbetsmarknad. Nu äntligen blir vi lyssnade på. Det här är ett stort och välkommet steg framåt.
Fastighets vill bland annat att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring ska öka, så att det är en lön som går att leva på och att arbetstillstånd bara ska utfärdas i yrken där det saknas personal. De vill se krav på kollektivavtal vid rut- och rotarbeten, och att det införs ett så kallat huvudentreprenöransvar, så att den som betalar för ett arbete alltid är ansvarig, oavsett hur många led av underentreprenörer som finns.
