Musklerna

Musklerna spänns när vi är stressade. Det är nästan en reflexmässig reaktion på stress, skriver American Psykological Association. Muskelspänningar är kroppens sätt att skydda kroppen mot skador och smärta. Långvarig stress tvingar kroppen att vara i ständigt beredskapsläge. När musklerna är spända en lång tid kan det trigga andra reaktioner i kroppen och leda till olika stressjukdomar. 

Lungorna

Vid stress kan vi få svårt att andas eller så kan andningen bli snabb när luftvägarna mellan näsan och lungorna drar ihop sig. Stress kan särskilt göra att personer med astma eller andra sjukdomar kan få ökade andningsproblem. Snabbandning på grund av stress kan också utlösa panikattacker. 

Hjärt- och kärlsystemet

Långvarig stress kan orsaka hjärt- och kärlproblem. Stress ökar pulsen och nivåerna av stresshormoner. Det kan i sin tur göra att du lättare drabbas av stroke, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Långvarig, stress kan också bidra till inflammation i cirkulationssystemet och höja kolesterolet.   

Män har högre risk att drabbas av hjärtinfarkt på grund av stress än kvinnor. Östrogenet tycks ge kvinnor en skyddande effekt på blodkärlen. Men efter menopause förlorar kvinnorna den skyddande effekten. 

Endokrina systemet, hormonsystemet

Stress påverkar det endokrina systemet. Hypotalamus i hjärnan tar emot information om vad kroppen behöver. Det styr vilka hormoner och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut i kroppen. Vid stress signalerar hypotalamus bland annat till hypofysen att den ska producera mer av stresshormonet kortisol. Då ökar levern sin frisättning av glukos (socker) och risken för att få typ 2 diabetes ökar. Testosteronnivån minskar av stress. Och kvinnor kan få störningar i sin menscykel. 

Mag och tarmkanalen

Stress är associerad med förändringar hos mag-tarmbakterierna. Det kan i sin tur påverka ditt humör och din aptit och skapa matsmältningsbesvär och uppblåsthet. Magens nerver och bakterier påverkar hjärnan och vice versa. Du har också lättare för att drabbas av bukfetma om du är stressad.  Det beror på att kroppen är mer inställd på att samla fett än på att bryta ner det.  

Nervsystemet

Vi har både ett sympatiskt och ett och ett autonomt ,självstyrande, nervsystem. Det sympatiska stressystemet bidrar till att kroppen hamnar i ”fajt and flajt-mood”. Det signalerar också till binjurarna att tillverka mer kortisol och noradrenalin. Hela den orocessen leder till att hjärtat börjar slå snabbare, blodtrycket höjs, glukosnivåerna i kroppen höjs och till att matsmältningen försämras och blodkärlen i armar och ben att utvidgas.  

Det autonoma nervsystemet, fortsätter att orsaka fysiska reaktioner i kroppen, som beskrivs i punkterna ovan. Det autonoma nervsystemet styr inre organ som vi inte kan påverka med vår vilja, såsom andning, hjärtslag, blodtryck och tarmrörelser. 

Huden

Även huden påverkas av stress. Med ökade nivåer av stresshormonet kortisol i blodet börjar huden producera mer olja. Vi kan då drabbas av finnar, akne och andra hudproblem.

(Källa: Kry och American Psykological Association)