Stenungsundshem: Nekar man billigaste städbudet kan man hamna i domstol

När företaget Panos Company Städ gick i konkurs i februari i år hade personalen inte fått lön på flera månader. Anställda har vittnat om hårda arbetspass med mycket högt tempo i ett slimmat bolag.

Fastighetsfolket har granskat åtta av de upphandlingar som Panos Company Städ har gjort med kommunala bostadsbolag. Sammantaget ligger bolagets priser 56 procent lägre än konkurrenternas snitt – halva priset mot det normala.

Stenungsundshem: ”Priset var en varningssingnal”

När Stenungsundshem tecknade avtal med Panos 2019 tyckte ekonomiförvaltningen att det låga priset var en varningssignal. Anbudet från Panos låg 40 procent lägre än Samhall, som vid flera tillfällen anmälts till Konkurrensverket för sina låga anbudspriser. Men utrymmet för att tacka nej är begränsat i lagstiftningen, säger Andreas Bergstrand, förvaltningschef på Stenungsundshem.

– Vi ställde frågor till bolaget om varför anbudet var så lågt, men de hade alltid ett bra svar. De sa att målet för dem framför allt var att ta sig in på marknaden i Stenungsund, inte att tjäna pengar. Det är svårt att argumentera emot, säger han.

Ett av problemen för Stenungsundshem var att det inte heller alltid är lagligt att tacka nej. Framför allt kan det bli dyrt och krångligt om man blir stämd.

Vågar inte ställa krav

Enligt Lagen om offentligt upphandling, LOU, ska det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vinna upphandlingen. Men kommunerna kan ställa krav på sådant som arbetsvillkor, kvalitet och företagets ekonomi. Om kraven är tillräckligt högt satta och tydligt formulerade kan den som upphandlar utesluta vissa bolag ur processen och även tacka nej. Men då måste det vara tydligt hur kraven ser ut redan när upphandlingen börjar.

Andreas Bergstrand menar att det är svårt och kräver mycket kompetens att göra mer detaljerade upphandlingar där man ställer höga krav – och man måste veta hur kraven ska kontrolleras.

Vi ställde frågor om varför anbudet var så lågt, men de hade alltid ett bra svar.

– Många vågar nog inte. Då är det lättare att ta det lägsta priset, trots att det kan sänka kvaliteten, säger Andreas Bergstrand. 

Sa nej till städbolaget – hamnade i rätten

Några som faktiskt har sagt nej till Panos bud är Simrishamns kommun. 2021 valde kommunen en annan firma trots att bolaget hade det lägsta priset på fönsterputsning. Städbolaget stämde då Simrishamns kommun i förvaltningsrätten. Men det blev i slutändan kommunen som fick rätt.

I domen hänvisar Simrishamns kommun till att Panos Company städ inte uppfyllde de krav som kommunen hade formulerat. Kreditvärdigheten var inte tillräcklig. Städbolaget använde sig av ett helt annat kreditupplysningsföretag än kommunen hade angivit och hade inte tillräckligt höga poäng.

En mer ingående granskning visade sedan att Panos hade orimligt låga anbudspriser, att det fanns betalningsanmärkningar och att de vid flera tillfällen inte betalat skatter i tid. Domstolen gav kommunen rätt, men det kostar att vinna en rättsprocess.

Blev inte rent i trapphusen

Efter att Panos Company Städ tog över städningen hos Stenungsundshem började många hyresgäster klaga. Det blev helt enkelt inte rent i trappuppgångar, tvättstugor och allmänna utrymmen. 

Efter att bolaget gick i konkurs har Stenungsundshem nu valt att ta tillbaka de­lar av städningen i egen regi.

– Vi hade fått många klagomål på kvaliteten och sämre resultat i kundundersökningen som vi gjort med de boende. När vi nu tar tillbaka städningen i egen regi kan vi ta ett större socialt ansvar och anställa människor som bor i området, säger Anders Rollings, marknadschef på Stenungsundshem. 

När vi nu tar tillbaka städningen i egen regi kan vi ta ett större socialt ansvar och anställa människor som bor i området

Han pekar också på andra fördelar, som att bostadsbolaget kan ordna sommarjobb för ungdomar och i övrigt styra verksamheten.

Utredning om att utesluta oseriösa aktörer

Förra året tillsatte dåvarande regeringen en utredning för att undersöka hur man kan göra det lättare för upphandlare att utesluta oseriö­sa aktörer. Utredningen ska bland annat undersöka hur man gör det lättare för upphandlare att se i registren om ett bolag eller deras underleverantörer är oseriösa.

”Inte en skattekrona ska gå till företag som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter”, sa dåvarande civilminister Ida Karkiainen i samband med att utredningen tillsattes. 

Leverantörer ska inte kunna använda oskäliga arbetsvillkor som en konkurrensfördel

Paulina Brandberg (L) som är biträ­dande arbetsmarknadsminister skriver i ett mejl till Fastighetsfolket att den nya reger­ingen ser positivt på utredningen. Samtidigt menar hon att lagstiftningen redan i dag ger utrymme för att ställa krav på goda arbets­villkor och kvalitet.

”Som minister kan jag inte kommentera enskilda ärenden, och därför inte heller det ärende som ni undersökt. Generellt kan jag säga att upphandlingsregelverket syftar till konkurrens på lika villkor. Leverantörer ska inte kunna använda oskäliga arbetsvillkor som en konkurrensfördel”, skriver Paulina Brandberg.