Miia Vuolama är brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten. Hon berättar att det finns en lång rad metoder som hjälper oseriösa bolag att lägga låga priser i upphandlingar. Prispressen drabbar inte bara de anställda, utan i bland även bolaget som köper tjänsten.

De flesta metoder som oseriösa bolag använder går ut på att slippa skatt och sociala avgifter. En del av sätten är lagliga, andra inte. 

Svart arbetskraft och olika upplägg med underleverantörer är ett vanligt – och olagligt –tillvägagångssätt, som Fastighetsfolket tidigare har skrivit om.

Men ett städbolag kan också lägga sig lågt genom ”vita” anställningar, med eller utan kollektivavtal, för att sedan kringgå kollektivavtalet. Det brukar leda till sämre lön eller arbetsvillkor. Det är inte ovanligt med en kombination av svarta och vita anställningar i oseriösa bolag.

Så blir konkurs lönsam

Att konkurser är en vanlig metod för företag som vill komma undan beskattning, är kanske inte lika känt. Men Miia Vuolama förklarar hur det kan gå till.

– Oseriösa aktörer driver bolag på det sättet. Ägaren kan köra verksamheten i botten för att sedan direkt starta på nytt i ett bolag som man har registrerat en kort tid före konkursen.

Varför driver man bolaget i konkurs? 

– Det kan vara i ett läge där bolaget har börjat få klagomål eller skulder. Kanske får de skatterevision eller blir av med något tillstånd som gör det besvärligt att fortsätta.

Hur tjänar man på konkursen?

– Ofta passar bolaget på att dra på sig ett stort antal skatteskulder och krediter som man inte har för avsikt att betala, för att få ut det mesta man kan.

Kräver tillbaka pengar under bordet

Miia Vuolama förklarar att lönegarantin som anställda får från staten när ett företag går i konkurs kan bli en lukrativ inkomstkälla för den som är beredd att bryta mot lagen. 

– Vid konkursen ska ett företag lämna uppgifter om hur många anställda man har. Den statliga lönegarantin baserar sig på rapporterade individuppgifter, som ser ut som vita anställningar men som kanske inte är det.

– Lönegarantin betalas sedan ut till individerna, men sedan får bolaget en stor del av pengarna tillbaka från de anställda under bordet.

Vanlig överenskommelse

Miia Vuolama förklarar att överenskommelsen är vanlig mellan oseriösa bolag och olika grupper i samhället som är beroende av att kunna visa upp en vit anställning på pappret. 

Företagaren får in pengar via lönegarantin, den fejkat anställda kan visa papper på att hen klarar sin försörjning. I själva verket har kanske inga arbetsgivaravgifter betalats in före konkursen.

Varför godtar upphandlare låga anbud trots att man vet att det ofta hänger ihop med ett oseriöst eller brottsligt agerande?

– När jag har samtal med upphandlare är det många som upplever att det är svårt att tillämpa reglerna när de får väldigt låga anbud. För att det ska fungera behöver de tänka efter i förväg vilka villkor de ska lägga. 

– Ofta blir det rättsprocesser om lägsta bud inte har antagits, om inte kraven är formulerade så att man kan utesluta vissa aktörer. Sedan kan man sitta med Svarte Petter när man får en oseriös leverantör, eftersom möjligheterna att säga upp ett avtal är begränsad.

Kolla det här innan du tar jobbet

Har du fått erbjudande om ett nytt städjobb? Grattis! Men avvakta gärna lite innan du skriver på ett kontrakt. Det kan löna sig att göra en extra koll. 

  • Tänk på att fråga om bolaget har kollektivavtal med någon fackförening. Kolla också om företaget är auktoriserat. Det är ett gott tecken.
  • Skatteverket: Ta reda på arbetsgivarens organisationsnummer. Mejla och fråga Skatteverket om bolaget är registrerat för F-skatt och om det är aktivt. Det är ingen bra idé att jobba för ett företag som saknar F-skattsedel.
  • Kronofogden: Mejla och fråga om bolaget har ärenden registrerade hos Kronofogden, särskilt om det rör skatteskulder eller skulder för arbetsgivaravgifter. Kolla också om det är försatt i konkurs. Finns det många ärenden är det en varningssignal.
  • Bolagsverket: Om du verkligen vill vara säker på att din arbetsgivare är seriös kan du också kontakta Bolagsverket. Kolla vilken status bolaget har och om ägaren eller vd:n har eller har haft andra bolag vars namn liknar det här. Du kan också fråga om ägaren eller vd:n tidigare har varit inblandade i bolag som har gått i konkurs. Det är varningssignaler, men måste inte betyda att arbetsgivaren är oseriös.

Om du är upphandlare, se upp med det här

Även som upphandlare behöver du vara vaksam på om bolaget har skatteskulder, kronofogdeärenden, saknar olika tillstånd eller har status som likvidation, rekonstruktion, vilande eller konkurs. Men undersök också om någon de här varningssignalerna kan upptäckas:

  • Företaget har låg eller starkt skiftande kreditvärdighet vid rating.
  • Företrädaren har varit inblandad i företag som tidigare har gått i konkurs, lämnat styrelsen i andra företag strax före konkurs, eller har tidigare fått ett personligt betalningsansvar i samband med konkurs. 
  • Företaget har låga arbetsgivaravgifter och/eller få anställda trots personalintensiv verksamhet, eller flera fordon trots liten personalstyrka.
  • Företaget har liknande namn som andra företag, särskilt bolag som avvecklats. Dess adress har tidigare använts i oseriösa sammanhang.
  • Årsredovisningen har bytts, kopierats från tidigare år eller är inte inlämnad. Anmärkningar från revisorn förekommer i årsredovisningen.

Listorna är hämtade från Ekobrottsmyndighetens checklista ”Vet du vem du gör affärer med” som inriktar sig särskilt på upphandling. Checklistan innehåller fler exempel.