Så sparade Tunabyggen miljonbelopp på sortering
Skräpiga gårdar och felslängda sopor har länge varit ett problem i bostadsområdet Tjärna ängar. Men nu har hyresgäster och personal sparat en och en halv miljon på bättre sortering. Information har varit nyckeln till framgång.
Miljövärden Sharaara Kahiye kan ofta prata med de boende på deras eget språk. Varje vecka fraktar han bort massor av grovsopor från sorteringen.
– Här kan man göra en del fynd, säger miljöhusvärden Bengt Kellerman och lutar sig över elektroniksorteringen.
– Jag har hittat knivar här ibland. Och sprutor. Det kan också ligga medicinburkar och krossat glas löst i förrådet.
– Det där är ju ett avgassystem, säger kollegan Fredrik Gedin och pekar på en avlång metallkonstruktion som har hamnat bland kastade lampor, tangentbord och kaffebryggare.
Det närmar sig lunchtid en klar och kall decemberdag i västra Borlänge. Termometern visar 17 minusgrader men solen har börjat smälta björkgrenarnas iskristaller i bostadsområdet Jakobsgårdarna, eller Jax, som det kallas.
Lär nya boende sortering
Några hundra meter därifrån, vid Tjärna ängar, hjälper miljövärden Sharaara Kahiye en av hyresgästerna att separera plast och papp i olika kärl. Hon får vissa svårigheter att hälla ner gamla yoghurtförpackningar och hushållsrullar i det överfulla kartongkärlet, där pizza- och skokartonger trängs och svämmar över. Men de värsta grovsoporna har Sharaare redan städat undan och lagt på sin lilla eldrivna flakbil.
– Många vet hur de ska göra, men de orkar inte. Men en del är nyinflyttade och då får vi förklara, säger Sharaara när han tar en paus i den intilliggande tvättstugan.
Där får han strax avbryta samtalet och hjälpa en hyresgäst till rätta med sin bokning.
– Jag kan både somaliska och arabiska, så jag kan prata med många som bor här.
”Katastrof om vi inte fanns”
I trappuppgångarna och på gårdarna hjälper kollegan Annika Hjärtström-Danielsson till att identifiera och frakta bort grovsopor som ibland samlas på de allmänna utrymmena. Många i området saknar bil och kan inte ta sig till en återvinningscentral.
När Sharaara börjar sin arbetsvecka på en måndag kan det stå alltifrån ratade barnvagnar och klappstolar till kringströdda kartongbitar vid miljöstationen.
– Om vi inte fanns här skulle det bli katastrof på en dag, säger Sharaara.
Sparar en och en halv miljon
Men Fredrik Gedin, miljöstrateg på Tunabyggen i Borlänge, känner sig ändå nöjd. Informationsarbetet i ett område som Tjärna ängar måste visserligen hela tiden fortsätta, men det märks ändå att invånarna har blivit bättre och bättre på att sortera soporna. Fredriks stora övergripande mål är att man ska kunna få ner andelen så kallat restavfall – brännbart avfall – som annars hamnar på fjärrvärmecentralen.
– Det är väldigt kostsamt att tömma sådana kärl, om vi får ner det brännbara avfallet behöver vi inte betala lika många utsläppsrätter. Och där har vi verkligen lyckats. Vi har fått ner restavfallet från 194 kubikmeter till 65 kubikmeter. På det har vi sparat en och en halv miljon, säger Fredrik Gedin.
Aktivt arbete ger resultat
Han är nöjd med den modell som Borlänge har anammat för att jobba aktivt med sopsortering och miljöarbete.
Dels har Tunabyggen satsat på en miljöstation med underjordsbehållare som uppmuntrar till sortering. Dels har man jobbat hårt med att nå fram till hyresgästerna, och vid ett tillfälle varje år håller man ett litet event med fika och information, där containrar ställs ut så att grovsopor kan kastas.
På köpet blir gårdarna mer trivsamma, och förhoppningsvis också lite tryggare.
Anställda ambassadörer håller ordning
En av de satsningar som Fredrik Gedin håller fram som särskilt lyckade är den på miljöhusvärdar som Bengt Kellerman.
Bengt och hans kollegor är anställda på fem procent, eller ungefär två timmar i veckan. Men många lägger ner betydligt mycket mer tid för att de tycker att det känns meningsfullt. Bengt bor i Jakobsgårdarna och har ansvar för ett specifikt sophus, och det är sina grannar som han hjälper och försöker informera.
Han plockar om i behållarna om något har hamnat fel. Några egenhändigt designade skyltar sitter också uppe och varnar för risken för råttor om sopkärlen inte stängs.
– Och här är broschyrer på fyra olika språk om hur man sopsorterar, i fall man behöver mer information, säger Bengt och visar en liten hylla i soprummet.
Ögon och öron efter klockan fyra
Genom det här engagemanget har bostadsområdet ögon och öron öppna för att hindra nedskräpningen även efter att de fast anställda värdarna lämnar gården klockan fyra varje eftermiddag. Existensen av miljöhusvärdar får dessutom ringar på vattnet – en del hyresgäster har börjat hjälpa till helt ideellt, vilket får Bengt Kellerman att känna optimism.
– Jag är glad och angelägen om att kunna hjälpa till så att vi får en bättre bostadsmiljö här. Det är viktigt.
Så förbättrade Tunabyggen boendemiljön
Tunabyggen arbetar målmedvetet för mindre nedskräpning och bättre sortering. För att åstadkomma det har man både fastighetsvärdar, som jobbar med hus och gårdar, och miljövärdar, som jobbar med att sortera och frakta bort avfall. Dessutom har Tunabyggen anställt miljöhusvärdar, boende i området som är ”ambassadörer” för enskilda miljöhus. De jobbar ungefär 5 procent av en heltid.
Tunabyggen laborerar med olika sätt att förbättra sorteringen. På vissa ställen har det hjälpt att möblera om och skylta om där avfallet slängs. I Tjärna ängar knackar man dörr för att informera och har bytt miljöhus mot underjordbehållare utomhus för att motivera fler att sopsortera.
På så vis har man lyckats minska antalet brännbara sopor från 194 kubikmeter i veckan till 65 kubikmeter i veckan, genom gemensamma ansträngningar av anställda och hyresgäster. Besparingen ligger på 1,5 miljoner kronor per år.
