4 av 10 anställda i städbranschen är nyanlända
Städbranschen är en av de viktigaste vägarna in på arbetsmarknaden för personer som bor i särskilt utsatta områden. Det lyfter Almega i en ny rapport.
Städare är det vanligaste yrket bland kvinnor som bor i så kallade särskilt utsatta områden och det näst vanligaste bland män.
Det är arbetsgivarorganisationen Almega som med hjälp av SCB:s yrkesstatistik kartlagt arbetsmarknaden för boende i särskilt utsatta områden.
Städjobb vanligast
Resultatet presenteras i rapporten Jobben som bryter arbetslösheten i särskilt utsatta områden.
– Arbetslösheten är högre i dessa områden än i landet i stort. Men de flesta människor som bor här går ändå till jobbet varje dag. Det är viktigt att komma ihåg, säger Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega och ansvarig för rapporten.
De fem vanligaste yrkena bland kvinnor i särskilt utsatta områden:
- Städare
- Barnskötare
- Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende
- Vårdbiträden
- Personliga assistenter
Med rapporten vill Almega ta reda på vilka branscher som tar stort ansvar för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden, fortsätter Jonas Jegers.
De flesta människor som bor här går ändå till jobbet varje dag. Det är viktigt att komma ihåg.
Och då hamnar alltså städbranschen i topp. Här är i snitt 4 av 10 anställda nyanlända enligt Almega. Nyanländ kallas den som har bott i Sverige i som mest fem år.
Brist på arbetskraft
– Tjänstesektorn är väldigt viktig för möjligheten till jobb, att bli självförsörjande och därmed en integrerad del av samhället. Ändå har många av våra medlemsföretag svårt att växa på grund av brist på arbetskraft, säger Jonas Jegers.
Han poängterar att Almega därför vill se en ökad satsning på etableringsjobb. Almega vill också att arbetsgivaravgifterna ska sänkas mer och att det ska bli ännu tydligare skillnad i plånboken för den som arbetar och den som får bidrag.
– Vi har inte förslag på nivåer, men vill att politikerna ser över vad som mer kan göras för att underlätta för tjänstesektorn att anställda ännu fler, inte minst dem som står långt från arbetsmarknaden.
Vad är etableringsjobb?
Etableringsjobb är en subventionerad anställning som riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända. En del av ersättningen till arbetstagaren kommer från arbetsgivaren och en del kommer från staten.
En anställd med etableringsjobb ska ges möjlighet att utan löneavdrag delta i svenska för invandrare och andra kortare utbildningar. Anställningen kan pågå i max två år.
Begränsad grupp
Fastighets har dock en något annan bild av vad som krävs för att fler i utsatta områden ska få jobb.
– Det är positivt att städbranschen är viktig för att anställa nyanlända och etableringsjobb kan visserligen vara bra. Men de är bara riktade till en begränsad grupp, säger Sanna Wallin, verksamhetsansvarig för facklig-politisk samverkan på förbundet.
Varför ska arbetsgivare betala för dyr arbetskraft när man kan få billig sådan?
Hon är kritisk till att det inte finns några krav på att etableringsjobb ska leda till en anställning.
– Det saknas även skrivningar om hur det ska kontrolleras att den anställda får möjlighet att lära sig svenska under perioden. Utan språket är det svårt att sedan få jobb på den reguljära arbetsmarknaden, säger Sanna Wallin.
Vill ha heltidsnorm
Hon ser också en risk med att etableringsjobb leder till problem på arbetsplatser, att människor tycker det är orättvist att vissa erbjuds heltid medan andra harvar på med timmar.
– Varför ska arbetsgivare betala för dyr arbetskraft när man kan få billig sådan? Vi vill till skillnad från Almega inte att staten ska ösa mer bidrag över arbetsgivarna.
Svårigheten är inte att hitta ett städjobb utan att hitta ett som det faktiskt går att försörja sig på.
Fastighets vill hellre att heltid blir norm inom hela städbranschen, på samma sätt som det finns krav på att etableringsjobben erbjuds som heltid.
– Svårigheten är inte att hitta ett städjobb, utan att hitta ett avtalsenligt sådant på heltid som det faktiskt går att försörja sig på, säger Sanna Wallin.
De fem vanligaste yrkena bland män i särskilt utsatta områden:
- Lager- och terminalpersonal
- Städare
- Restaurang- och köksbiträden
- Taxiförare med flera
- Buss- och spårvagnsförare
Särskilt utsatt område:
I Sverige klassar polisen 17 områden som särskilt utsatta. Det är ett avgränsat geografiskt område där polisen bedömer att situationen är särskilt svår med en hög andel kriminella med stort inflytande.
Andelen sysselsatta i särskilt utsatta områden är också klart lägre än i landet i stort. Vid senaste mätningen var den i genomsnitt 68 procent för männen och 59 procent för kvinnorna, konstaterar Almega i sin rapport.
Det kan jämföras med sysselsättningsgraden i stort som vid senaste mätningen enligt samma rapport låg på drygt 80 procent i snitt.
Källa: Polisen och Almega.
Var i Sverige?
De områden som just nu klassas som särskilt utsatta är: Rinkeby/Tensta, Stockholm. Hjällbo, Göteborg. Husby, Stockholm. Alby, Botkyrka. Bergsjön, Göteborg. Hallunda/Norsborg, Botkyrka. Hammarkullen, Göteborg. Hovsjö, Södertälje. Lövgärdet, Göteborg. Norrby, Borås. Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö. Ronna/Geneta/Lina, Södertälje. Skäggetorp, Norrköping. Vivalla, Örebro. Fittja, Botkyrka. Hässleholmen/Hulta, Borås. Rosengård, Malmö.
Källa: Polisen.