Regering, fack och arbetsgivare har redan enats om en ny anställningsform för nyanlända och långtidsarbetslösa, etableringsanställning. På politikerveckan i Almedalen diskuterades idag varför etableringsanställningar behövs.

Panelen bestod av LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson, Unionens ordförande Martin Linder och Irene Wennemo (S), statssekreterare på Arbetsdepartementet.

Torbjörn Johansson, Peter Jeppsson, Martin Linder och Irene Wennemo deltog på ett seminarium i Almedalen om etableringsjobb. Seminariet leddes av Yonna Waltersson (till vänster).

De var alla överens om att det här är en bra modell, framför allt eftersom parterna har fått komma fram till den tillsammans.
– Vill att parterna ska verka och äga frågan. När vi själva bär idéerna och genomförandet så blir det ett bättre resultat, säger Torbjörn Johansson.

Överens om etableringsjobb för lägstalön

Arbetsmarknad

Svenskt Näringsliv håller med om fördelen med att förslaget kommer från fack och arbetsgivare, och inte från politikerna.
– Jag tror mycket på det här eftersom vi parter har fått diskutera fram utformningen. Det här är enkelt och inte administrativt krångligt, det är en rimlig kostnad för arbetsgivarna och en låg risk, säger Peter Jeppsson.

Irene Wennemo svarar på frågan om varför det behövs ett arbetsmarknadsstöd till.
– Ett problem är att de som finns idag ofta används i branscher där facket är svagt. Det som är annorlunda jämfört med till exempel nystartsjobb är att parterna är överens, och det finns en nämnd att klaga till om någon av parterna inte håller det de har lovat, säger hon.

De flesta LO-förbund är med på förhandling om etableringsjobb men flera är tveksamma. Byggnads och Transport har sagt definitivt nej, medan bland andra Fastighets har valt att avvakta. Skälet är framför allt för att man är rädd att det här ska bli ytterligare en subventionerad anställningsform som överutnyttjas av arbetsgivarna, särskilt i städbranschen.

Fastighets säger nej till etableringsjobb

Arbetsmarknad

Hur ska man undvika det?
– Det gör man genom det fackliga inflytandet och det faktum att man har insyn. I dagens subventionerade anställningar har man ingen insyn alls. Antingen står man och svär över det eller så försöker man påverka och hitta ett bättre system, säger Torbjörn Johansson och fortsätter:
– Det här är också ett tillfälligt avtal på fem år, med möjlighet att säga upp efter tre år. Och om arbetsgivarna missbrukar det kommer det inte att överleva femårsdagen.

Syftet är att folk ska etableras på arbetsmarknaden, men hur kan man garantera att det leder till fortsatt jobb efter två år?
– Det är inte meningen att det ska ta slut utan meningen är att det ska övergå till en riktig anställning, som med provanställning. Men det är inte så att man skulle låta arbetsgivaren gå runt med den här typen av anställningar och utnyttja det, det är det vi har nämnden till, säger Torbjörn Johansson.

Detta är etableringsjobb

Etableringsjobb riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa och innebär en tidsbegränsad anställning på högst två år. Målet är att den ska leda till ett fast jobb.

Ersättningen ska vara 15 600 kronor efter skatt. Den består av en lön från arbetsgivaren och en statlig ersättning till arbetstagaren på 9 870 kronor per månad. Arbetsgivarens kostnad blir 8 700 kronor per månad.

Anställningen ska kunna kombineras med kortare utbildningar.

Reformen ska träder i kraft om ett år, men först ska de fack och arbetsgivare som deltar skriva branschavtal om etableringsjobb.