SGS-klubben ryter ifrån mot förslag om ändrad strejkrätt

Hamnarbetarförbundet inledde en punktstrejk på flera håll i landet på onsdagsmorgonen efter att ha avvisat medlarnas bud. Arbetsgivaren Sveriges hamnar har svarat med en lockout. Utvecklingen är den senaste i konflikten som har pågått sedan 2016 där Hamnarbetarförbundet vill ha ett eget kollektivavtal i stället för ett hängavtal under Transportarbetareförbundet.

Med anledning av konflikten var politikerna på väg att ändra strejkrätten. Då enades LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv om en lösning som nu ligger till grund för lagförslaget som är ute på remiss.

Fack och arbets­givare överens om strejkrätten

Arbetsmarknad

Samtidigt har flera avdelningar inom LO-förbunden vänt sig emot uppgörelsen. Inom Fastighets har Fastighetsklubben på Studentbostäder i Göteborg skickat in ett remissvar där de uppmanar regeringen att inte gå vidare med förslaget.

– Man ska inte ge bort viktiga rättigheter. Inte utan brett stöd från medlemmarna och de har inte frågat medlemmarna om det här, säger klubbens ordförande Roger Crossler.

Får endast strida för kollektivavtal

Det lagförslaget handlar om är rätten att ta till konflikt mot företag som redan har ett kollektivavtal för det aktuella arbetet, men med ett annat fackförbund. Facket som inte har avtalet ska endast få ta till stridsåtgärder om syftet är ett eget kollektivavtal med fredsplikt, förutom vid sympatiåtgärder och indrivningsblockader.

Lagförslaget fastställer också att alla krav måste vara uppe på bordet innan förhandlingarna inleds.

– Vi gör minimala ändringar i MBL. Det är bara om man inte kräver kollektivavtal och det händer i stort sett aldrig. Hela idén bygger på att försöka få kollektivavtal, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

”Målet är att riva upp överenskommelsen”

Men Roger Crossler, som också är aktiv i den tvärfackliga rörelsen Försvara strejkrätten, menar att det kommer att påverka arbetsgivarnas incitament att sätta sig vid förhandlingsbordet om arbetsmarknaden regleras via lagstiftning och inte via huvudavtal.

– Om vi skulle få en vd som inte vet att rätt ska vara rätt, då blir det olagligt för oss att komma med påtryckningar, säger han.

I det största LO-förbundet, Kommunal, har fyra avdelningar under hösten röstat igenom motioner om att ta ställning mot förslaget, skriver Arbetet.

Motionerna från avdelningarna i Stockholm, Väst, Skåne och Västerbotten behandlas på kongressen i maj.

– Målet är att riva upp den här överenskommelsen. Strejkrätten är vårt starkaste vapen och den borde vi försvara med näbbar och klor, säger Sanna Tefke, sektionsordförande för Kommunal i Solna/Sollentuna, till Arbetet.

Ett stort pedagogiskt problem att förklara

Även Sekos Stockholmsregion har röstat mot uppgörelsen.

– Vi behöver värna en stark underliggande stridsrätt som en sorts säkerhetsventil, säger Gunnar Westin, vice ordförande i Seko Stockholm, till Arbetet.

Enskilda medlemmar och förtroendevalda i en rad LO-förbund har debatterat och manifesterat mot ändringarna under hösten. I Målarförbundets avdelning Väst har det väckt infekterad förtroendekris att några företrädare vänt sig emot förslaget offentligt.

Kritik mot strejk­rätts­förslaget

Arbetsrätt

Torbjörn Johansson har förståelse för ilskan som finns mot uppgörelsen.

– Hade jag stått på ett bygge hade jag också varit förbannad. Strejkrätten är helig – men det är därför vi gör det här. Det är ett stort pedagogiskt problem att förklara det här. Det sitter i ryggmärgen på mig också att man får inte förändra strejkrätten, säger han till Fastighetsfolket.

Vill förhindra avtalsshopping

Överenskommelsens förespråkare menar den gör att principer som redan gäller större delen av arbetsmarknaden, det vill säga alla inom huvudorganisationerna, kommer omfatta alla. Samt att balansen mellan parterna inte kommer att förändras.

Kritikerna å andra sidan menar att det är naivt att tro att en förändring i strejkrätten inte kommer att leda till en förändrad balans, samt att det är svårt att förutsäga vad konsekvenserna kan bli.

En annan oro från kritikernas håll är att det ska leda till så kallad avtalsshopping. Att arbetsgivarparten väljer att teckna billigare eller mer förmånliga kollektivavtal. Men Torbjörn Johansson menar att överenskommelsen, tvärtemot kritikernas farhågor, förhindrar avtalsshopping.

– Om man tillåter ett förbund att träffa bättre avtal där redan finns kollektivavtal så öppnar man upp för avtalsshopping. Det går inte att bara tillåta arbetsgivarna att bara teckna bättre avtal och inte sämre, säger han.

– Vi som har hållit på med överenskommelsen är inte oroliga. Men med det sagt så kan man aldrig veta vad som kommer hända i en annan värld, en lite annorlunda värld från dagens värld.