Den svenska lönebildningsmodellen där industrin går först och sluter avtal har stora brister. Det menar Fastighets och övriga förbund i 6F. Under drygt 1,5 års tid har 6F utrett frågan och på en pressträff på tisdagen lade fackförbunden fram förslaget att slopa industriavtalet. Industriavtalet innebär att industrin går först och sluter avtal som slår fast löneökningarna på hela arbetsmarknaden, det så kallade märket.

Fler ska få bestämma om lönerna

I stället vill nu 6F att LO och tjänstemannafackens PTK förhandlar om löneökningstakten. 6F menar att industriavtalet som det ser ut i dag cementerar dagens löneskillnader mellan mans- och kvinnodominerade yrken och att lönebildningen därför behöver förnyas.

– Det är framför allt två grundläggande problem som blivit belysta. Det ena är att det inte går att ändra relativlönerna, mellan branscher, mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän. Det andra är att märket under en rad år legat under det löneutrymme som samhällsekonomin klarar, säger Magnus Pettersson, ordförande för Fastighets och 6F.

Vill jämna ut löneklyftor

Industriavtalet har funnits sedan 1997 och bildades för att den svenska industrin skulle kunna vara konkurrenskraftig gentemot övriga marknader inom EU. Men 6F menar att industriavtalet spelat ut sin roll eftersom den svenska industrisektorn minskat samtidigt som andra sektorer växt. Därför vill 6F att det inte längre ska vara parterna i industrin som bestämmer vilken löneökning som bli märket för hela den svenska arbetsmarknaden.

6F föreslår att läget på den svenska arbetsmarknaden ska få större betydelse, med exempelvis högre löneökningar i sektorer där det är arbetskraftsbrist. Fackförbunden vill också se låglönesatsningar för alla med en lön under 28 000 kronor för att utjämna löneklyftorna. 

– Vi vill ha kraftfulla låglönesatsningar för alla med lön under 28 000 kronor och att de får ett lönepåslag i kronor i stället för procent. En sån satsning kan vi komma att föra fram redan i höst inför LO-samordningen till 2020 års avtalsrörelse, säger Magnus Pettersson

För lågt märke missgynnar arbetare

En av rapporterna som ingått i 6F:s utredning av den svenska lönebildningsmodellen visade att löneökningarna som industrin avtalat varit lägre än vad som funnits utrymme för i samhällsekonomin. Det har lett till att löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare ökat. Detta eftersom ett lågt lönemärke lämnar utrymme för högavlönade grupper att få ut mer i lokal lönebildning på sina arbetsplatser. 

– Dessutom är ett stort problem i dag att industrin bestämmer löneökningstakten i procent. Procentuella ökningar leder till ökade klyftor eftersom procent är värt mer i kronor ju högre lön du har. Detta har gynnat tjänstemännen som varje år drar ifrån LO:s grupper av arbetare, säger Magnus Pettersson.  

Redan till avtalsrörelsen 2020 ställer 6F två krav. Det första kravet är att 6F får ett större inflytande och insyn i lönebildningen. Det andra kravet är låglönesatsningen för alla som tjänar under 28 000 kronor.

Ni föreslår en ny modell, varför inte bara skruva på den nuvarande så att ni exempelvis får påverka mer?

– För vår del räcker inte det. Vi vill ha en ny modell med högre legitimitet. Om vi skulle gå in som parter i industriavtalet skulle vi bli underordnade i alla fall. Vi skulle fortsätta sitta på läktaren och dessutom ha accepterat industrinormeringen, säger Magnus Pettersson.  

IF Metall är kritiskt

Men 6F:s förslag om att slopa industriavtalet kritiseras av IF Metalls ordförande Marie Nilsson. Hon menar att det går att minska löneklyftan mellan kvinnor och män även med nuvarande industriavtal. 

– Vi måste påminna oss om att industriavtalet har gett alla reallöneökningar. När det gäller att minska löneklyftan mellan kvinnor och män så tycker också IF Metall att det är en viktig fråga. Men vi gör inte analysen att löneklyftan beror på industriavtalet. Det är möjligt att göra låglönesatsningar även inom industriavtalet, något vi också gjorde i förra avtalsrörelsen, säger Marie Nilsson.

6F ställer krav på att få ökat inflytande och insyn i lönebildningen redan under avtalsrörelsen 2020, hur ser du på det?

– Jag ställer mig absolut inte främmande till det. Vi får diskutera vidare vad man menar med insyn och inflytande. De diskussionerna ska vi föra tillsammans i LO:s styrelse och avtalsråd, säger Marie Nilsson.

6F:s förslag på ny lönebildningsmodell

Ett nytt förhandlingsavtal med centrala förhandlingar där LO och PTK förhandlar med arbetsgivarna, men där också flera fackförbund från olika sektorer medverkar. För att alla förbund ska få inflytande får de turas om att vara med. 

Låglönesatsningar för alla med lön under 28 000 kronor per månad. Löneökningen för dem som tjänar under 28 000 sätts i kronor i stället för procent. 

Löneökningarna måste följa inflationsmålet och därmed inte följa löneökningarna i vår omvärld. 

För LO-förbunden ska LO-samordningen ha företräde framför andra sammanslutningar och alla viktiga avtalsfrågor ska genomgå godkännande i LO:s styrelse.