Kommunal och Pappers är de två förbund som ställer sig utanför LO-samordningen för avtalsrörelsen 2020.

Det står klart efter representantskapet som hölls på onsdagsförmiddagen.

– Det är jättetråkigt att det har spruckit. Framförallt med tanke på de stora utmaningar vi har utöver avtalsrörelsen, som försäkringsförhandlingarna och januariavtalet, säger Jari Visshed, avtalssekreterare för Fastighets.

Inte tillräckligt för jämlika löner

Men tillsammans med de 12 övriga förbunden ingår ändå Fastighets i en LO-samordning.

– Det stora beslutet idag var naturligtvis om man var med i LO-samordningen som innehåller ett knä på 26 100 kronor. Vi var naturligtvis besvikna över att vi inte fick 28 000 kronor som 6F-rapporten rekommenderade, säger Jari Visshed.

Om det så kallade knät, brytpunkten, på 26 100 kronor är en framgång eller inte beror på vilken synvinkel man har, menar han.

Seko: Vi vill inte satsa extra på vissa grupper

– Som knä är det 2 100 kronor mer än i avtalsrörelsen sist, för tre år sedan, därifrån sett är det hyfsat. Men utifrån LO:s långsiktiga mål om jämlika löner är det inte tillräckligt.

Att Fastighets ändå gick med på nivån på när beror på att man värnar samordningen högt, enligt Jari Visshed.

– Som låglöneförbund klarar vi inte av att driva de här kraven helt själva.

Knä

Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett påslag i kronor i stället för procent. Om knät sätts vid till exempel 24 000 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar 22 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 24 000 kronor.

Vill inte ha riktade satsningar

Anledningen till att Kommunal ställer sig utanför samordningen är att övriga LO-förbund inte gått med på att göra riktade lönesatsningar till kvinnodominerade grupper med yrkesutbildning inom Kommunal.

Jari Visshed menar att det finns problem med att välja ut särskilda yrkesgrupper att satsa på, som då får mer än märket.

– När vi binder oss vid samma mast så förpliktigar det. Ska vi ta ut våra ännu mer lågavlönade yrkesgrupper i sympatiåtgärder för deras skull, frågar han retoriskt och fortsätter:

– Vi har grupper i alla förbund som anser sig för lågt betalda, vi anser att man måste hitta mer generella satsningar.

En metod skulle vara att göra en egen modell för löneökningar för kvinnodominerade avtalsområden, men hittills har man inte lyckats enas om något sådant inom LO.

Viktigt med LO-familjen

6F har i sina rapporter inför avtalsrörelsen kritiserat industrins lönemärke som sätter takten för löneutvecklingen, men ingår man i LO-samordningen rättar man ändå in sig i ledet för att följa märket.

– Vi vet inte vad nivån på kravet blir ännu, det återstår att se. Det beror på vilken procentsats det blir om vi går med i samordningen, säger Jari Visshed.

Han vill också betona att enigheten med LO-familjen är viktig om systemet med lönemärket ska förändras.

– Vi vill helst utveckla det gemensamt i LO-familjen.

Krav: Stärkt rehabilitering

Utöver lönekraven ingår gemensamma krav om arbetsmiljö och försäkringar i LO-samordningen.

Bland annat har man enats om krav på att avsättningen till avtalspensionen ska stå med på lönespecifikationen efter att flera förbund, inte minst Fastighets, har upptäck att många företag har betalat in för lite i avtalspension till sina anställda.

– Det är ett sätt att få de anställda mer uppmärksamma på att det går rätt till. Om man börjar en anställning på ett nytt företag och avtalspensionen inte står med så kan man själv börja ställa frågor om det, säger Jari Visshed.

Förbunden ska även gå fram med gemensamma krav på stärkt arbetsanpassning och rehabilitering från arbetsgivarnas sida.

– Den är jätteviktig. Framförallt nu när pensionsåldern höjs. Många orkar redan idag inte arbeta fram till pensionen och då måste arbetet ändras. Det ska inte finnas yrken där man på förhand vet att det inte kommer gå att arbeta till pension, säger Jari Visshed.