Nordost – så förvandlades Gävles slitna ”Berlinmur”
Stadsdelen Nordost var Gävles kanske mest slitna bostadsområde. Efter en fem år lång renovering som kostat 130 miljoner kronor går Nordost knappt att känna igen. Och vardagen för både de boende och de som arbetar där har förändrats.
Ett av husen i bostadsområdet Nordost i Gävle kallades ”Berlinmuren”. Nu ser området annorlunda ut.
Ett av husen på Nordost kallades ”Berlinmuren” i folkmun. Som reporter på lokaltidningen Arbetarbladet i Gävle promenerade jag ofta genom Nordost på vägen till redaktionen. Jag minns de grå och gula husfasaderna. Ett miljonprogramsområde i 1970-talsbetong. Balkonger där färg och puts hade lossnat. Trasiga altaner. Slitna gräsmattor. Men nu känner jag knappt igen mig.
2015 drog det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna igång en stor omvandling av området. Bolaget har satsat 130 miljoner kronor på renoveringen. Balkonger har glasats in och ytterväggar har gjorts om. Entréer, trapphus och hissar har fixats till. De tidigare ganska mörka ytorna mellan husen är upplysta. Det brutalt tråkiga parkeringshuset mot Staketgatan har renoverats.
Betongen blommar
Utemiljön ser helt annorlunda ut. Överallt växer blommor i snygga rabatter. Gräsmattorna är nya och fräscha. De boende har fått tillgång till små lådor för odlingar. Och det har byggts upp helt nya lekparker och sittplatser.
Projektet tog nyligen hem priset Årets renovering av branschorganisationen Sveriges Allmännytta.
Fiona Tranberg har varit högst delaktig genom sin roll som miljövärd på Gavlegårdarna. Hon har själv bott på Nordost under hela processen.
– Jag ryser. Det är helt omvandlat, säger hon.
Fiona har fungerat som en brygga mellan Gavlegårdarna och de boende.
– Det är inte bara fasader och utemiljö. Vi har också involverat hyresgästerna. Det har varit väldigt lyckat, säger hon.
Hjärtat i Nordost
Genom referensgrupper och regelbundna möten har hyresgästerna fått vara med i processen och gett egna förslag. En viktig sak var platser där de boende kunde umgås utomhus.
– Det här har blivit hjärtat i Nordost. När det är som flest kan det vara typ 200 personer här, säger Fiona och pekar mot den stora lekparken på Nordost som kallas Cirkusgården.
Nedskräpning, trasiga möbler och annat bråte i soprummen har ställt till problem i åratal. Där har Fiona och hennes kollegor jobbat med stora informationskampanjer om sopsortering. Bland annat knackat på hos hundratals hushåll.
– Det viktigaste är att det väckt ett engagemang hos de boende. En vi-känsla. Nu säger folk ”vi måste ta hand om detta, det är vårt ansvar”.
Mindre bråte
Undersökningar av soporna de senaste fyra åren visar på mycket bra resultat. Fastighetsskötaren Björn Morin ser skillnaden direkt.
– Fruktansvärt stor skillnad. Innan hade vi så mycket grovsopor i soprummen att det kunde vara svårt att komma in. Det är nästan inget alls nu.
Kollegan Samir Azam håller med.
– Renoveringen har gjort det helt perfekt. Jag tror att det här är det bästa området i Sverige nu.
Reparatören Maria Löfman minns det gamla Nordost och tycker att området fått ett rejält lyft.
– Det är ljust och fräscht. Det märks att folk vågar vara ute mer, säger Maria Löfman.
Större engagemang
Det känns som att hyresgästerna vill ta hand om området bättre, menar hon.
– När folk har själva fått förändra och tycka till om området så vill de ta hand om det bättre. När det var mer nergånget fanns det inte samma entusiasm i att hålla rent, säger Maria.
Runt 3500 bor här
Nordost byggdes under åren 1972 till 1979. Området består av sju hus, med cirka 740 lägenheter. Omkring 3500 personer bor i området.
Nästan alla hus består av hyreslägenheter som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna.
Över 60 procent av de boende har utländsk bakgrund, enligt SCB-statistik från SCB.
Kontakten mellan Gavlegårdarna och hyresgästerna under projektet har gjort även hennes jobb lättare.
– Nu jobbar vi mer med att informera hyresgästerna. För oss reparatörer handlar det mycket om att förklara hur saker funkar i lägenheterna. Nu vet hyresgästerna vad som gäller i utemiljön, då kan vi ta det in i lägenheterna och bostäderna också.
Jag frågar hyresgästen Mursal Weheliye vad han tycker om det nya Nordost.
– De har lyckats jäkligt bra. Om du har varit här innan så vet du vilken skillnad det var.
”Ett paradis”
En bit bort sitter Sihan Batti som bott på Nordost i 15 år.
– Jämför du med tio år sedan så är det här som ett paradis! Säger hon.
Att Nordost behövde rustas upp hade varit känt i decennier. Varför dröjde det till 2015? Bovärden Jörgen Larsson menar att Gavlegårdarna var tvungen att invänta tills det fanns pengar.
Fem år har gått och 130 miljoner kronor har renoveringen kostat.
– I ett så här stort område fungerar det inte att göra någon liten insats här och där. Man måste göra en helomvändning och det kostar mycket pengar. Så vi behövde vänta in tills det fanns ekonomi för det.
Han och trygghetsansvarige Andreas Bergström säger att de nu regelbundet besöker Nordost, går ner i källarutrymmen och liknande för att ”kolla hur Nordost mår”.
Andreas Bergström upprepar det som reparatörer, fastighetsskötare, hyresgäster med flera sagt till mig under besöket – nu gäller det att hålla i detta.
– Vi måste underhålla det vi byggt upp. Det ska vara helt, rent och snyggt. För då är folk ute mer och man får en social trygghet genom att se sina grannar ute i området. Förvaltar vi det här dåligt kan vi komma tillbaka till ruta ett, säger han.
Nordostbor med stolthet
Miljövärden Fiona Tranberg har märkt något nytt i hur de boende pratar.
– Folk är mer stolta. Förut var det vanligare att de sa att de bodde på Norra eller bodde i centrala Gävle. Men nu har det vänt. Nu är det fler som säger ”jag bor på Nordost”.
