– De måste visa att de har åtgärdat bristerna vid en ny inspektion, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och den som leder Arbetsmiljöverkets kampanj mot belastningsskador.

Kampanjen pågick under ett par veckor i oktober då 1 390 svenska arbetsplatser inspekterades. På över hälften av dem avslöjades brister. När det gäller de 117 företagen inom fastighetstjänster och skötsel av grönytor fick en något mindre andel, 45 procent, anmärkningar.

I stort sett samtliga arbetsgivare som får anmärkningar i den branschen behöver i första hand riskbedöma de anställdas arbetsförhållanden. Det handlar om företag som specialiserat sig på fastighetsservice, fastighetsskötsel, städning och skötsel av utemiljö. Alla hör inte till Fastighets avtalsområden.

Inspektörerna påtalar att arbetet kan innehålla moment som är hälsofarliga och belastar kroppen på ett tröttande sätt. Många arbetsgivare uppmanas att utbilda sin personal så att de inte utsätter sig för onödiga risker.

En sjukskrivning kostar

Bo Gustafsson är fastighetsskötare och skyddsombud på Varbergs Bostad och dessutom regionalt skyddsombud för Fastighets. Han kommenterar resultatet som gäller privata företag i hela landet:

Bo Gustafsson, regionalt skyddsombud i Fastighets region väst.

– Jag vet att det är monotont att hacka ogräs och att det är slitsamt för axlarna att klippa häckar. Men min erfarenhet är att arbetsgivare tar riskerna på allvar när man pratar om dem.

– Och när man förklarar vad en sjukskrivning kostar brukar de lyssna.

Tips om pausmusik

19 av de granskade företagen måste göra en handlingsplan för hur belastningsskador ska undvikas. Ett av företagen uppmanas att anlita en företagshälsovård för att få sakkunnig hjälp. Det finns inte kunskaper nog på arbetsplatsen. En annan arbetsgivare får tipset att pausgymnastik är viktig vid vissa statiska arbetsmoment.

Arbetsgivaren måste ha koll

Här kommer Arbetsmiljöverkets krav när det gäller risken för belastningsskador:

Undersök om personalens arbete kan innebära belastningar som är hälsofarliga eller onödigt tröttande. Kolla särskilt:

1. arbetsställningar

2. arbetsrörelser

3. manuell hantering

4. repetitivt arbete

5. handintensivt arbete

6. synförhållanden som kan påverka arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.

Undersök hur ofta en anställd utsätts för belastningen och hur tung den är. Gör en skriftlig riskbedömning.

En nyckelmening från flera inspektionsprotokoll lyder:

”Om man inte åtgärdar risker för belastningsskada kan det leda till besvär i rörelseorganen på kort eller lång sikt.” Fortsättningen handlar om att riskerna måste vara både kända och bedömda för att rätt åtgärder ska väljas och utföras. Slutsatsen är att företaget måste göra en handlingsplan.

Inspekterade med telefonen

Inspektionerna gjordes via telefon. Coronapandemin har fått Arbetsmiljöverket att hålla sina anställda kvar på kontoret – eller skicka hem dem.

– Telefonen fungerar när det handlar om att fråga efter och titta på mer formell dokumentation, säger Solbritt Johansson, inspektör som har granskat ett antal företag i Roslagen.

– De fick räkna upp arbetsmoment och jag såg risker med dem. Sedan pratade vi om det, arbetsgivarna höll med om det mesta.

Hot om vite

Företagen har fått lite olika lång tid på sig att åtgärda bristerna. I de flesta fall har en ny telefoninspektion bokats in.

inspektör arbetsmiljö AV
Heli Aarnipuro, Arbetsmiljöverket.

Om bristerna inte har åtgärdats då hotar ett förbud från Arbetsmiljöverket att utföra vissa arbeten. I slutänden kan den arbetsgivare som inte följer myndighetens krav få ett vitesföreläggande, det vill säga betala en summa pengar.

Skyddsombud saknas

Vid fem av de företag som fick anmärkningar fanns ett skyddsombud med på linjen. I 45 fall saknades skyddsombudet.

– Vi ser att antalet skyddsombud ute på arbetsplatserna minskar. Och det är svårt att få arbetsgivare på små arbetsplatser att ta in ett regionalt skyddsombud, säger Arbetsmiljöverkets Heli Aarnipuro.