Ett år efter corona­larmet på Samhall: ”Inte ett skit har förändrats”

– Helt ärligt, inte ett skit har ändrats här. Jag hade velat se förändring för ett år sedan. Samhall tar myrsteg, säger skyddsombudet Nettan Lindgren Karlberg.

”Det kan bli bättre nu”

Arbetsmiljöverket har den senaste månaden gått in och ställt krav på riskbedömning, åtgärder och personliga instruktioner till medarbetarna utifrån deras hälsa, förutsättningar och förmåga. I två olika ärenden kräver myndigheten besked om hur Samhall i Eskilstuna ska organisera skyddsarbetet och minimera risken att de anställda smittas av covid.

– Jag tror faktiskt att det kommer att bli bättre nu, säger Katarina Eriksson, skyddsombud även hon.

Vi möter de två och två ytterligare skyddsombud på Samhall i Eskilstuna i ett gruppsamtal om året med corona. Tillsammans utgör de också nästan hela styrelsen i fackklubben. De pratar om jobbet och rädslan, om när de själva orkat och inte orkat – och hur de får styrka av varandra och arbetskamraterna.

Har tjatat om munskydd

Katarina Eriksson berättar om vissa förändringar, men tycker att allt går för långsamt:

– Vi började att tjata om munskydd för ett år sedan. I början av mars i år fick vi det för att ha i bilarna. Det blev också tillåtet och frivilligt att ha munskydd hela arbetsdagen, tidigare hette det att vi inte skulle ”skrämma upp kollegor”, säger hon.

Kvar i riskmiljöerna

Fortfarande städar Samhalls anställda riskmiljöer som cellerna i polishuset och de allmänna toaletterna vid järnvägsstationen. Förra våren kunde Samhallanställda skickades in i en cell där en coronasmittad person vistats ett dygn tidigare. De hade inte fått utbildning eller rätt skyddsutrustning.

Huvudskyddsombudet Maj-Len Holmquist hotade då med skyddsstopp om inte Samhall lovade att ta in ett saneringsföretag för att utföra all sanering av coronasmittade celler.

– Sedan dess har saneringsfirmans anställda kommit i full skyddsutrustning … medan har vi stått bredvid dem utan masker, säger hon i dag.

– Ja, det var bara för några månader sedan som vi fick visir till jobben i polishuset, säger Nettan Lindgren Karlberg, som själv inte längre städar hos polisen.

Svärfar dog i covid

För henne tog pandemin en personlig vändning när hennes kollega och dåvarande svärfar dog i covid-19. Fastighetsfolket berättade om det i maj förra året, och Dagens Arbete har nyligen skildrat detta i en större granskning av Samhall och pandemin.

Nettan Lindgren Karlbergs dåvarande man, som såg sin pappa mista livet i sjukdomen, sa till Fastighetsfolket att det kändes som om Samhall spelade rysk roulett med de anställdas liv.

Lång kamp för arbetsmiljön

Arbetsmiljön på Samhall i Eskilstuna är en följetong som startade långt innan coronapandemin spred sig över världen. Men för ett år sedan intensifierade Fastighets skyddsombud, lokalt och regionalt, sin kamp för systematiskt skyddsarbete i allmänhet och smittskydd i synnerhet.

Efter ett antal turer bestämde sig Arbetsmiljöverket i början av mars i år att rikta allvarlig kritik mot Samhall i Eskilstuna. Företaget har till den 3 maj på sig att berätta vad som görs för att åtgärda bristerna.

”Vem har ansvaret?”

Myndigheten ställer rader av frågor till Samhall. Många handlar om ansvaret hos cheferna på olika nivåer:

Vem instruerar de anställda om risker? Vem ser till att de har rätt skyddsutrustning? Hur kontrolleras utrustningen och att den används? Vem anpassar det dagliga arbetet utifrån de anställdas förmåga och dagsform?

Med hänvisning till coronaviruset vill myndigheten specifikt veta på vilken chef det ligger att riskbedöma, besluta om åtgärder, informera och kontrollera att detta följs. Det är också viktigt att riskerna bedöms ute på de olika ställena städarna arbetar, skriver Arbetsmiljöverket.

Dubbla granskningar

Parallellt med den granskningen, som startades efter en anmälan från Fastighets, har Arbetsmiljöverket gjort en inspektion på eget initiativ. Där kommer en annan inspektör också fram till att företaget måste se över och uppdatera hur riskbedömning, smittrisker och dokumentation sköts. Myndigheten påpekar även i denna inspektion att detta måste göras lokalt på Samhall i Eskilstuna.

– Den allvarligaste bristen är att det inte finns något systematiskt arbetsmiljöarbete. Det görs inga riskbedömningar och arbetet anpassas inte utifrån de anställda. Smittrisker behöver bedömas lokalt, framför allt för dem som har underliggande sjukdomar, säger Fastighets regionala skyddsombud Richard Fredriksson.

Samhall filar på svaren

Den 24 augusti i höstas började Fredrik Nilsson jobbet som distriktschef för Samhall i Sörmland och Gotland.

– En av de absolut viktigaste frågorna då och även nu är arbetsmiljön, inte minst med tanke på pandemin, säger han.

– Nu har Arbetsmiljöverket begärt klargöranden från oss, och vi ska givetvis svara på det. Vi följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer, och min bedömning är att medarbetarna ska kunna känna sig trygga när de går till arbetet.

Inget unikt för Eskilstuna

Richard Fredriksson, det regionala skyddsombud som har drivit på för att Arbetsmiljöverket ska agera i Eskilstuna, säger att bristen på systematiskt arbetsmiljöarbete inte är unik för den arbetsplatsen.

– Samhall är otroligt toppstyrt. Att vi kan agera hårt och ställa krav här i Eskilstuna beror på att skyddsombuden på företaget är så bra, säger han – som i sin tur får höra från skyddsombuden att de inte hade klarat sig utan honom.

Kritik på flera håll

Och när Arbetsmiljöverket på eget initiativ granskar hur Samhall skyddar städarna från smittor i Örebro, Karlskrona och Nyköping får samtliga arbetsplatser kritik. De har inte tillräckligt undersökt och bedömt risken för att anställda ska drabbas av smitta. Inspektionerna ingår i en specialgranskning av bland annat städföretag under coronapandemin.

– En brist vi ser generellt är att många vidtar mycket åtgärder, men att det saknas bakomliggande riskbedömningar. Då riskerar man att missa moment och risker och därmed missa åtgärder eller vidta åtgärder som inte är tillräckliga, säger projektledaren Elin Löfström-Engdahl.