Antalet sjukskrivna som får ekonomiskt stöd för arbetslivsinriktad rehabilitering, främst arbetsträning, har under de senaste åren sjunkit med 60 procent. Det skriver tidningen Arbetet.

– Det är ett problem. Det speglar inte behoven, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

Under 2015 fick 24 610 personer rehabiliteringspenning, medan det förra året hade minskat till 9 780.

Såväl LO som regeringen har påpekat att Försäkringskassan måste prioritera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna.

Lång väntan på arbetsträning

Även bland dem som får rehabiliteringspenning är det många som får vänta länge på att det ska komma igång. Förra året var 625 dagar mediantiden innan rehabiliteringspenning började betalas ut. 

Arbetet skriver om elektrikern Ove Nordemyr som efter ett hjärtstopp har gått närmare två år, 22 månader, innan han kunnat börja arbetsträna. Detta trots att han själv letade reda på en arbetsgivare som skulle låta honom börja.

– Jag ordnar en arbetsplats och sätter allt i händerna på myndigheterna och de klarar inte att administrera det, de ska ha den här tiden till att fylla i några papper. Jag undrar hur de ska göra med de krångligare ärendena, säger han.

Vem får arbetsträna?

Möjligheten till arbetsträning finns för personer som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete. 

Källa: Försäkringskassan

Försäkringskassans roll

Arbetsgivare har ett rehabiliteringsansvar om en anställd blir sjuk. Men Försäkringskassans roll är att utreda behovet av arbetslivsinriktade åtgärder, och att samordna insatser från sjukvård, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen med flera, för att en patient ska kunna återgå i arbete eller arbetssökande.