När jobbet har dåligt med pengar och behöver säga upp folk

Företaget får inte säga upp vem som helst om de behöver skära ner. Systemet kallas ”sist in – först ut”. De som är nyast på jobbet ska sägas upp först, inte de gamla som har jobbat längst.

Men med de nya lagändringarna får arbetsgivaren göra tre undantag. Tre anställda får väljas ut. Om de är viktiga på jobbet och gör ett bra jobb så får de tre bli kvar – även om de är nya och inte jobbat länge.

När någon beter sig dåligt på jobbet 

Det är nya regler för när någon har skött sig dåligt på jobbet och exempelvis kommit för sent flera gånger. Chefen kan säga att det finns sakliga skäl till att säga upp den personen. Jobbet behöver bara försöka omplacera den anställda en gång, inte fler. Och det spelar ingen roll om personen har skött sig bra innan.

Om du bråkar med jobbet

Den som tycker att den har blivit uppsagd på ett orättvist sätt har rätt att ta frågan till domstol. Men lagändringarna innebär att anställningen avslutas och den anställda får ingen lön under tiden som domstolen ska gå igenom fallet. Istället får hen pengar från a-kassan. Men om den anställda vinner i domstolen får hen ut lönen för tiden som gått och ett skadestånd.

De som inte har fast jobb

Visstidsanställning kallas det när man inte har fast jobb, till exempel när man har ett kontrakt på några månader. Namnet på den typen av jobb har ändrats till särskild visstid. Från 1 oktober kommer en särskild visstidsanställning automatiskt att bli till ett fast jobb, när man varit på samma jobb i 12 månader. Den nya lagen gör också att om du jobbat på visstid i mer än 9 månader under tre år på ett och samma jobb, så ska du ha första tjing om en annan visstidsanställning blir ledig.

Kollektivavtalet

Det som står i punkterna här ovanför kan se lite annorlunda ut på ditt jobb, beroende på vad facket och arbetsgivaren har kommit överens om i sitt kollektivavtal. Här förklarar vi mer detaljerat vad ett kollektivavtal är. För den som arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal är det lagen som gäller.

Den svenska modellen

Sättet som vi reglerar och organiserar den svenska arbetsmarknaden på kallas ofta för ”den svenska modellen”.

Det innebär att det är arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – som tar ansvaret för att reglera löner och villkor. 

Politikerna stiftar lagar som exempelvis lagen om anställningsskydd, och lagarna fungerar som ett ramverk som parterna måste förhålla sig till. Men inom dessa ramar har fack och arbetsgivare stora friheter att reglera villkor och löner genom att komma överens i kollektivavtal.

Vi har till exempel inte någon lag om minimilön i Sverige, vilket många andra länder har.

I Sverige har den svenska modellen funnits sedan 1938 då Saltsjöbadsavtalet, det första kollektivavtalet, tecknades av LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, i Saltsjöbaden.

Källor: LO, Kommunal, Medlingsinstitutet, Svenskt Näringsliv