Så hänger lönen för en städare ihop med märket – fem frågor om avtalsrörelsen
Hur hög din lön kommer att bli påverkas av flera olika saker. Hur hänger en städares lön ihop med hur de stora svenska exportföretagen lyckas med att sälja stål och lastbilar? Fastighetsfolket förklarar.
Vad är märket?
1998 infördes Industriavtalet och det som kallas för ”märket”. Sedan 1998 är det exportindustrins parter som förhandlar först i varje avtalsrörelse. Löneökningar som de kommer överens om blir ”märket” som bestämmer vad det blir för löneökningar för alla andra.
Varför finns märket?
Sverige är ett litet land som är mycket beroende av export – att sälja varor och tjänster till andra länder. Några exempel på viktiga exportvaror för Sverige är stål, bilar och lastbilar.
Vår exportindustri är känslig för konkurrens. Om lönerna i Sverige ökar mer än i andra länder, blir svenskproducerade varor dyrare för andra länder att köpa.
Under 1970-talet var det oljekris. Bränslepriserna steg. Då förhandlades lönerna upp skyhögt. Mellan 1974 och 1976 steg lönerna med nästan 45 procent. Men löneökningarna åts upp av hög inflation och ökande priser.
Reallönen – det som folk fick kvar i plånboken – ökade inte. Samtidigt blev de stora svenska exportföretagen mindre konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.
Så där höll det på under 70- och 80-talet. Fram till 1998. Då infördes Industriavtalet och ”märket”. Detta för att försöka behålla de exporterande svenska företagens konkurrenskraft, hålla ned inflationen och ändå höja lönerna.
Tycker alla att märket är bra?
Nej, sedan starten har många varit kritiska, inte minst Fastighets. En vanlig åsikt från fack med många kvinnodominerade yrken och låglöneyrken, är att märket gynnar höginkomsttagare. Skillnaderna mellan en tjänstemans och en arbetares lön har ökat sedan märket infördes.
Vad händer nu i löneförhandlingarna?
Den 25 oktober är en viktig hållpunkt i avtalsrörelsen. Då har LO sitt ”repskap” när LO:s styrelse och representanter från LO-facken möts för att bestämma om man ska gå in med gemensamma krav i avtalsrörelsen.
Kan det bli strejk?
När de rådande avtalen fortfarande gäller så kan det inte varslas om strejk, då råder fredsplikt. Men sedan kan strejkvarsel komma. Det är ganska vanligt att det varslas om strejk i en avtalsrörelse.
Källor: Medlingsinstitutet, SCB, SCB:s lönestatistik, den statliga offentliga utredningen ”God sed vid lönebildning”
När betalas den nya lönen ut?
Alla som går på Fastighets avtal ska få lönehöjning under 2023. Avtalen slutar gälla vid olika tidpunkter, och i listan finns datum för när den nya lönen ska vara klar. Om inte förhandlingarna är färdiga då betalas löneökningen ut retroaktivt, i efterhand.
Här är datum för när de olika avtalen på Fastighets område ska förnyas:
F-avtalet med Fastigo 1 april
Almega Fastighetsarbetsgivare 1 april
Sobonaavtalet 1 april
Specialservice med Almega Serviceföretagen 1 april
Folkets hus och parker med Fremia 1 april
Arbetsgivaralliansen Ideella och idéburna organisationer 1 maj
Bemanningsavtalet med Almega Kompetensföretagen 1 maj
Serviceentreprenad med Almega Serviceföretagen 1 juni
Bankinstitutens arbetsgivarorganisation 1 juni
Samhallavtalet med Fremia 1 oktober
Arbetsgivaralliansen Idrott 1 november
Fönsterputsavtalet med Almega Serviceföretagen 1 november
Städ i egen regi med Almega Tjänsteföretagen 1 november
Städ i egen regi med Almega Vårdföretagarna 1 november
Efter att de centrala avtalen är klara är det lokala förhandlingar på vissa avtal. Då förhandlar fack och arbetsgivare på arbetsplatserna om hur lönepotten ska fördelas på arbetsplatsen.
Du kan se kollektivavtalen på Fastighets hemsida. Är du osäker på vilket kollektivavtal som du omfattas av som medlem, kontakta ditt regionkontor.
