Coronapandemin innebar ett rejält kliv framåt för Sveriges ekonomiska elit – främst direktörer på stora företag. Eftersom de flesta av oss andra inte blev så mycket rikare betyder det att klassklyftorna blev större. 

Anna Almqvist, som har sammanställt årets rapport, tycker att resultatet är slående. 

Sedan 1980 har den så kallade makteliten dragit ifrån resten av befolkningen. Där ingår politiker, chefer för statliga organisationer, universitetsrektorer, facktoppar och höga tjänstemän i kommuner, bland annat. Men ingenstans i denna elit drar inkomsterna ifrån så mycket som i näringslivets topp. 

– Under pandemin har den ekonomiska eliten dragit ifrån enormt. De har ökat skillnaden från 60 industriarbetarlöner till 69. De har alltså ökat sin inkomst med nio industriarbetarlöner – på bara två år, säger Anna Almqvist.

Hon påminner om att avtalsrörelsen pausade under coronapandemin samtidigt som bolagen fick ta del av skattefinansierade stödåtgärder. 

93 löner för städare på en vd

Löner för industriarbetare är utgångspunkten för de flesta av jämförelserna som LO gör i rapporten om maktelitens löner. 

Men i årets rapport har man också jämfört makteliten med ett axplock av andra grupper inom LO. Bland annat tittar man på städare och fastighetsskötare. 

Den ekonomiska eliten, det vill säga storbolagens toppar, tjänar då som 78 fastighetsskötare och 93 städare. Tar man ett genomsnitt av alla toppar blir skillnaden mindre – 25 årslöner för fastighetsskötare och 30 städarlöner. 

Om deras inkomster väsentligt skiljer sig från en vanlig arbetares så riskerar de att tappa markkontakten.

Anna Almqvist

Vd:n för Lundbergföretagen, en stor fastighetsägare, hade 2021 en hisnande årsinkomst på över 621 miljoner, varav en stor del inte var från hans tjänst, utan från avkastning på den privata förmögenheten.

– Det här blir ännu mer uppseendeväckande om man tänker på att vi jämför med heltidslöner i arbetarkollektivet. För vi vet ju också att många jobbar deltid, antingen för att de inte får fler timmar eller för att de inte får ihop livet på annat sätt, säger Anna Almqvist.

Riskerar tappa markkontakt

LO har nu givit ut sin rapport om maktelitens löner i 24 år. Tanken är att personer med makt kan bli påverkade av att också ha väldigt höga inkomster. 

– Vår utgångspunkt är att om deras inkomster väsentligt skiljer sig från en vanlig arbetares så riskerar de att tappa markkontakten. Det får betydelse för hela samhället eftersom det här är den grupp som har mest makt att påverka, säger Anna Almqvist.

Ni skriver att makteliten tjänade 4,9 industriarbetarlöner 1980, när skillnaderna var som minst. Näringslivets toppar tjänade då 9,1 arbetarlöner. Det var redan då en stor skillnad. Spelar det någon roll att de sedan också har dragit ifrån?

– Det är jag övertygad om att det gör. Att den ekonomiska eliten tjänar 69 industriarbetarlöner i stället för nio påverkar hur de ser på samhället. 

– Om de saknar förståelse för den ekonomiska situationen för vanligt folk får det andra konsekvenser. Mycket av den forskning som har gjorts kommer fram till att sammanhållningen och tilliten i ett samhälle minskar. Det får konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och folkhälsan, och det gäller inte bara för den som halkar efter.

Under våren drar avtalsrörelsen i gång, och rapporten kan komma att användas som argument i förhandlingarna. Inte minst visar den på vikten av högre lägstalöner, menar Anna Almqvist.

Rapporten ”Maktelitens löner”

LO har givit ut rapporten Maktelitens löner sedan 1999. Rapportens syfte är att undersöka inkomsterna hos grupper i samhället som har makt.

Utgångspunkten är att inkomsten påverkar synen på det samhälle som makteliten själv påverkar. Rapporten tar industriarbetares löner som utgångspunkt. Anledningen är att det finns lönestatistik för den gruppen som sträcker sig långt tillbaka i tiden.