Första lönerna klara – nu står fastighetsskötare på tur

Under fredagskvällen kom fack och arbetsgivare inom industrin överens om ett tvåårigt avtal. Avtalsvärdet är 7,4 procent med löneökningar i år på 4,1 procent från 1 april och 3,3 procent nästa år. Det blir en höjning av lägstalönerna med 1 350 kronor i år och avsättningar till deltidspension/flexpension.

Ingen låglönesatsning i år

Fackförbunden hade krävt en låglönesatsning, men en sådan blir det först 2024. Arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 28 211 kronor per månad får en högre lönepott.

Eftersom Industriavtalet sätter normen för alla andra löner på den svenska arbetsmarknaden kan andra fackförbund nu förhandla klart lönenivåer med sina motparter.

Fastighets förhandlar i helgen

Medlemmar i Fastighets inom fastighetsbranschen och sanering berörs av avtal som löpte ut den 31 mars. Därför är de avtalen högst på prioriteringslistan. I helgen förhandlar Fastighets ombudsmän med Sobona för fastighetsskötare, husvärdar, reparatörer och andra yrkesgrupper på bostadsbolag som MKB i Malmö, Kristianstadsbyggen och Vätterhem.

–Vi är inne i ett känsligt skede och hoppas hitta en överenskommelse i närtid. Vi har bra och respektfulla diskussioner med företrädarna för Sobona och vi får se om vi går i mål närmaste dagarna, säger Joakim Oscarsson, avtalssekreterare i Fastighets.

”Viktigt att märket bryter fyraprocent-spärren ”

Joakim Oscarsson bedömer att förutsättningarna för fortsatta förhandlingar är gott efter att industrin satt riktmärket.

– Dels är LO-samordningen viktig för oss, dels är det viktigt att märket bryter fyraprocent-spärren. Insamlingsmodellen med ett knä andra året och ett historiskt högt märke ger också bra förutsättningar framåt. Industrin har gjort ett bra jobb, säger Joakim Oscarsson.

Att det inte blir en låglönesatsning förrän 2024, vad betyder det för Fastighets?

– Att bryta isen och få 4,1 procent är betydelsefullt i år. Eftersom löneökningarna nästa år är på en lägre nivå så kommer knät att få en större betydelse då, säger Joakim Oscarsson.

Låglönesatsningen innebär inte att ökningen automatiskt hamnar hos de lägst avlönade. Däremot blir det mer pengar till lönepotten på de arbetsplatser och branscher där anställda tjänar under 28 211 kronor per månad, brytpunkten kallas på avtalsspråk ett knä.

Det fackliga kravet var ett ”knä” på 27 100, nu blir det 28 211 kronor. Kan du förklara vad det innebär?

– Ju högre knä desto mer pengar till potten och det är viktigt för vissa av våra grupper, säger Joakim Oscarsson.

Priserna ökar mer än lönerna

LO-förbundens gemensamma krav i början av avtalsrörelsen var 4,4 procent på ett år. Den slutgiltiga löneökningen på 4,1 procent ligger nära det kravet. Ändå kommer löntagarna få en reallönesänkning på grund av den höga inflationen. Det innebär att kostnaderna för hyra, mat, bensin och annat ökar mer än lönerna och det blir fortsatt mindre i plånboken.

Vad betyder detta i det långa loppet för löntagarnas ekonomi?

– Självklart hade vi i LO velat få ut mer till löntagarna. Det är svårt för alla som tvingas välja mellan att köpa mjölk och ägg eller att betala hyran. Men just nu är prognosen att inflationen kan vända i slutet av året. Prognoser är prognoser, men det här är en okej nivå som förhoppningsvis kan ge reallöneökningar framåt. Vi kämpar på för bra avtal för medlemmarna, säger Joakim Oscarsson.