Förra veckan skrev Fastighets och arbetsgivarorganisationen Sobona på det nya kollektivavtalet. Avtalet berör Fastighets medlemmar som jobbar på företag som är med i Sobona. Yrkesgrupper som fastighetsskötare och husvärdar. Men även medlemmar som är till exempel elektriker, snickare och fastighetstekniker på kommunala bostadsbolag. 

Mindre pengar i plånboken

Industrimärket är löneökningarna som parterna i industrin kommer överens om, som resten av arbetsmarknaden sedan förväntas följa. Anledningen till det är att industrin är mest konkurrensutsatt internationellt sett. Industrimärket som industrins fack och arbetsgivare nyligen enades om innebär löneökningar på 7,4 procent på två år.  4,1 procent avtalets första år och 3, 3 procent under det andra året. Det är det högsta märket i Industriavtalets historia. Men trots det kommer löntagarna få en reallönesänkning på grund av den höga inflationen. Det betyder att kostnaderna för hyra, mat, bensin och annat ökar mer än lönerna och det blir fortsatt mindre i plånboken.

Snickaren Evert Bischof på AB Kristianstadsbyggen, ABK, är överlag nöjd med det nya avtalet. Löneökningarna följer det så kallade ”märket” på 7,4 procent och gäller i två år. Dessutom höjs avtalets lägsta löner. 

– Summorna är bra och även att vi gör våra låglönesatsningar, tycker han. 

Evert Bischof, snickare, AB Kristianstadsbostäder, ABK borrar i en bräda.
Evert Bischof, snickare, AB Kristianstadsbostäder, ABK

Evert Bischof hade trott att det skulle bli ett ettårigt avtal, snarare än ett tvåårigt, med tanke på det oroliga ekonomiska läget.  

– Det är alltid farligt i sådana här tider att göra längre avtal. Men det var nog ett val som Fastighets tvingades göra. 3,3 procentiga löneökningar avtalets andra år är ändå betydligt bättre än vi haft tidigare. Men då hade vi inte heller den här höga inflationen. 

”Hoppas folk kommer utnyttja arbetstidskontot”

Evert Bischof hittar flera saker han gillar i nya kollektivavtalet. Som arbetstidskontot. Anställda ska kunna välja om de vill ha sitt semestertillägg i pengar eller om de i stället vill växla ut det i ledighet eller extra pensionsavsättningar. 

– Det är en bra grej. Hoppas bara att folk kommer att utnyttja det nu. 

Själv är Evert Bischof 58 år och känner inte att han kommer att göra extra pensionsinsättningar. Han tänker att det då inte skulle bli så mycket mer än de tusenlappar han sätter in ändå.   

– Men den som är 20 år och tänker i dessa banorna skulle hinna få ihop en större summa pengar tills det är dags för pension. 

”Hade nog behövts en klumpsumma också”

Evert Bischof gör tummen upp till att arbetstagare i nya avtalet får ledigt med lön längre än tio arbetsdagar per år av enskilda skäl, som vid anhörigs sjukdom eller bortgång. Den tidigare begränsningen är borta.

– Det är bra för man vet aldrig vad som händer i ens liv eller i andras. 

Lars Andersson, skötselansvarig i Åhus hade hoppats på större löneökningar. 

– Resultatet blev ju i enlighet med ”märket”. Men egentligen skulle man nog ha behövt ge en engångsklumpsumma med till alla arbetstagare. 

Får höjd ersättning för snöjour

Porträttbild på Lars Andersson, skötselansvarig, ABK.
Lars Andersson, skötselansvarig, ABK, Åhus.

Även Lars Andersson gillar tanken bakom arbetstidskontona. 

– Men jag tror nog att de flesta prioriterar pengarna. Folk behöver pengar. Eller ledighet. 

Som skötselansvarig jobbar Lars Andersson i utemiljö. Från 1 december till sista mars varje år har han snöjour. Då får han jourersättning. Det nya avtalet innebär bland annat att den ersättningen höjs med avtalets värde. 

– Här i Skåne har det varit rätt så milda vintrar, så det har inte blivit så många uttryckningar. Det har varit gynnsamt att vi inte har behövt åka ut och att vi ändå då tjänat pengar, säger han.

Mer om avtalet 

Avtalets lägsta löner höjs med 1350 kronor år 2024 och 1050 kronor år 2025. 
De nya lägstalönen blir 25 165 kronor 1 april 2024. 
År 2025 blir den nya lägstalönen 26 215 kronor. 

Andra ersättningar som höjs är ersättningen för obekväm arbetstid, som höjs enligt märket. Ersättningen för jour och beredskap höjs med avtalets värde.

EU-direktivet om dygnsvila börjar gälla 1 oktober 2023 och innebär att du måste ha 11 timmars sammanhängande ledighet under 24 timmar. I det nya kollektivavtalet får du inte löneavdrag om dygnsvilan läggs ut på arbetstid. 

I det gamla kollektivavtalet fick arbetstagare behålla lönen under som mest tio arbetsdagar per år vid ledighet för enskilda skäl, som anhörigs sjukdom eller bortgång. Begränsningen på tio dagar tas nu bort.

Gravida som har graviditetspenning och blir uppsagda får ha kvar sin anställning tills föräldraledigheten avslutats. 

Avtalet innehåller en möjlighet att anställa arbetstagare med anställningen i arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta för att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna komma in i fastighetsbranschen. Lägstalönen för sådana anställningar blir 21 300 kronor från 1 april 2023 och 22 000 kr från 1 april 2024.

Den ömsesidiga uppsägningstiden förlängs från en till två månader om inte las föreskriver något annat, och om inte arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om kortare uppsägningstid.