Samhall har flera gånger genom åren fått kritik för hur bolaget sköter sitt samhällsuppdrag: att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda utifrån deras förutsättningar.

Fastighetsfolket har tidigare skrivit om hur medarbetare far illa på Samhall.
Daniel Pallin förstörde sin redan skadade rygg efter krav på att han skulle köra truck. Therese Kangosjärvi, som har svår nötallergi, tvingades vistas i miljöer där hon andades in fragment av nötter och var rädd för sitt liv.

Utvecklande – men bara för marknaden

Nu konstaterar Riksrevisionen igen att styrningen av verksamheten inte alltid lyckas hjälpa dem som jobbar inom Samhall. 

”Granskningen visar att Samhall har skapat meningsfulla arbeten, i betydelsen att de har varit efterfrågade av en marknad. Riksrevisionen bedömer dock att Samhall brister i att ge utvecklande arbeten till sina anställda”, står det i rapporten.

Det borde väl ändå vara en allvarlig kritik, Samhall finns ju till för personer med funktionsnedsättning?

– Ja, det är allvarligt, även om kritik är svår att gradera, säger Kristina Lovén Seldén.

– Chefer på Samhall uttrycker i stor utsträckning att de inte har tid och resurser för att vara tillgängliga för andra. 

Regeringens styrning central

Hon konstaterar att tidigare granskningar, både från Riksrevisionen och andra myndigheter, har kommit fram till samma slutsats: Samhall fullföljer inte hela sitt uppdrag, utan framför allt det som har med ekonomiska mål att göra. 

Det kan bero på att uppdragsmålen – som har med enskildas utveckling att göra – inte har uttryckts i siffror. Men det har de ekonomiska målen, och därmed kan de målen ha blivit mer prioriterade.

Ni konstaterar att det här beror på hur regeringen har styrt Samhall. Vad är det i styrningen som ger upphov till dagens situation?

– Både regeringen och Samhall internt har varit starkt fokuserade på bolagets affärsmässighet och den ekonomiska utvecklingen. Det syns tydligt i ägaranvisningen i styrdokumentet till Samhall. Det är först nyligen som det har kommit siffersatta uppdragsmål och det är anmärkningsvärt.

Att Samhall är ett aktiebolag och därmed måste sträva efter en ekonomi i balans påverkar hur det har blivit, menar Kristina Lovén Seldén.

I rekommendationerna till regeringen skriver Riksrevisionen därför att man bland annat borde se över organisationsformen.

– Vi säger inte att Samhall borde sluta vara ett bolag, men vi rekommenderar regeringen att utreda det.  

Samhalls vd Sara Revell Ford säger att hon välkomnar rapporten och att den bekräftar det som bolaget har tagit fasta på i sitt utvecklingsarbete sedan två år tillbaka.

– Det är en grundlig analys som pekar på behovet av att den nya riktning Samhall arbetar med är rätt väg. Den kommer ger stöd för oss i vårt förändringsarbete.

– Det är också bra att rapporten bekräftar att Samhall når rätt målgrupp av medarbetare och pekar på att vi skapar meningsfulla jobb för de 24 000 medarbetare som vi har i landet. Sedan är det viktigt att bolaget får rätt styrning.

Men rapporten pekar ju på just att jobben är meningsfulla för marknaden, men ofta inte för individen som behöver stöd?

– Jag tycker det är oerhört viktigt att se värdet av de jobb som skapas. Och att veta att det är inte lätt givet att lokala förutsättningar för arbete varierar. Varje dag går 24 000 medarbetare till ett jobb där de blir delaktiga på arbetsmarknaden, får rutiner i sin vardag, hittar gemenskap och lär sig arbetsuppgifter och i bland ett yrke. Det är viktigt.

Sara Revell Ford säger att uppmaningen till regeringen om att se över organisationsformen kan vara bra, men att man måste ha förståelse för att alla organisationsformer kommer att ha för- och nackdelar.

– Vi kommer att bistå ägaren med kunskap i den frågan.