En anställd bryter benet och blir sjukskriven. När personen kommer tillbaka till jobbet kanske det behövs någon form av anpassning. 

— Ett annat exempel skulle kunna vara att jag med åldern får rygg eller nackproblem. Men det kanske inte alltid är så lätt för mig som anställd att lyfta att jag har behov av en anpassning, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket. 

Eric Storbjörk

Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda anpassning av arbetet efter en olycka eller en arbetssjukdom. 

— Anpassningar ska även vara en förebyggande åtgärd för att undvika att den anställde drabbas av ohälsa och sjukfrånvaro, säger Eric Storbjörk. 

”Det räcker inte med ett medarbetarsamtal”

Men att göra arbetsanpassningar i förebyggande syfte är arbetsgivarna sämre på, konstaterar han. 

Oftast reagerar arbetsgivarna först när sjukskrivningen redan hänt och personen ska komma tillbaka i arbete. 

— Då finns ju en koppling till Försäkringskassans handläggning där. 

Arbetsgivare ska fortlöpande ta reda på om någon på arbetsplatsen har behov av arbetsanpassning, som ändrade arbetstider eller ändrade arbetsuppgifter. Men 4 av 10 arbetsgivare uppfyllde inte det kravet i en stor inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket gjort, där över 2 000 arbetsgivare, bland annat inom fastighetsservice har besökts. 

— Det räcker inte med ett medarbetarsamtal en gång om året. Det måste finnas ett arbetssätt som gör att man hela tiden fångar upp dessa behov innan det blir en sjukskrivning, säger Eric Storbjörk. 

Flera saknade rutiner

Arbetsgivare måste sedan nya regler började gälla 2021 även ha rutiner för hur de tar emot information om arbetstagares behov av arbetsanpassning. Och för hur de sedan ska agera. Men många som Arbetsmiljöverket besökte hade inte det.   

— Det ska vara tydligt för dig som jobbar i en organisation vad som händer om du berättar för en chef om ett hälsoproblem som du behöver arbetsanpassning kring. Sex av tio arbetsgivare fick krav på sig att upprätta sådana rutiner, säger Eric Storbjörk.  

Inspektörerna såg också att många arbetsgivare inte kunde skilja på det systematiska arbetsmiljöarbetet och det fortlöpande arbetet om varje anställds behov. 

— Det mesta av arbetsmiljöarbetet riktar sig till alla som jobbar i en viss verksamhet, hela kollektivet.  Men arbetsanpassningar ska utgå från individen, säger Eric Storbjörk. 

Blev få förelägganden

Arbetsmiljöverket har redan hunnit följa upp de arbetsgivare som fick krav om att förbättra sig under inspektionsrundan. 

— Glädjande nog blev det få förelägganden. Och vi kan se att de krav vi ställt har åtgärdats av arbetsgivarna vi besökte under vår inspektionsinsats. 

FAKTARUTA Brister i hanteringen av information

2020 uppdaterades föreskriften om Arbetsanpassning. De nya reglerna började gälla 2021. Det var därför som Arbetsmiljöverket besökte 2 000 arbetsgivare inom tillverkningsindustri, partihandel, magasinering, hotell och fastighetsservice, för att undersöka hur de förändrade reglerna efterföljs. 

De här bristerna hittade inspektörerna i arbetsgivarnas förebyggande åtgärder för anpassningar i arbetet: 

Bristande rutiner för hantering av information om behov av arbetsanpassning berör nästan alla arbetsgivare (98 procent) som fått krav. En mindre andel av dessa (15 procent) har fått krav på att enbart göra rutinerna kända för arbetstagarna. 

Bristande rutiner och hantering av ohälsa och tillbuds-  och olycksrapportering inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet hos drygt hälften av arbetsgivarna (53 procent). 

Brister i att fortlöpande ta reda på behov av arbetsanpassning hos enskilda arbetstagare förekom hos en femtedel (19 procent) av arbetsgivarna. 

Källa: Arbetsmiljöverket