Tungt jobb för Alexander och Berat att städa rent kärnkraftverket Ringhals

Dimman från havet ligger som ett tjockt täcke över Ringhals. Efter en omfattande säkerhetskontroll är vi inne på kärnkraftsområdet. 

Här arbetar runt 1000 anställda från ungefär 60 olika yrkesgrupper. Men varje år stängs reaktorerna av för underhåll och då mer än fördubblas arbetsstyrkan. 

Ringhals är som en egen liten stad, med eget hotell, egen bemannad brandstation och en egen vårdcentral, dit de anställda måste gå på regelbundna hälsokontroller. 

Nervöst att arbeta där det finns radioaktivitet

Innanför en av säkerhetskontrollerna hänger de anställdas dosimetrar som på ett pärlband. I de delar av Ringhals där det finns radioaktivitet måste alla anställda bära en personlig dosimeter, som mäter hur mycket strålning kroppen utsätts för över tid.

Dosimetern avläses varje månad, om de anställda utsätts för en stråldos högre än fem millisievert per år får de inte arbeta mer där det finns radioaktivitet. 

Dessutom bär alla anställda ytterligare en elektronisk dosimeter som larmar vid akut höga stråldoser. Att arbeta på ett kärnkraftverk är något helt nytt för Alexander Petersson som är nybliven sanerare på Ringhals. 

– Det är klart att det känns nervöst att jobba där det finns radioaktivitet. Men jag känner mig trygg med säkerhetsrutinerna, säger han. 

Han hittade arbetet som sanerare för ISS Facility Services av en slump. Innan arbetade Alexander Petersson som bartender, men tröttnade på de sena arbetstiderna. I dag ska han och kollegan Berat Mehmeti ner i kylvattentunnlarna runt 20 meter ner i underjorden. 

Sanerar miljontals musslor varje år

De underjordiska kylvattentunnlarna som löper under Ringhals tar in runt 80 000 liter vatten i sekunden, som ett livsviktigt blodomlopp som används för att kyla ner kärnkraftverkets system. När vattnet släpps ut i havet igen har det värmts upp ungefär tio grader. 

Varje år måste kylvattentunnlarna torrläggas för att rensas från de stora mängder musslor som frodas på tunnlarnas väggar. Flödet av friskt havsvatten i kombination med avsaknaden av naturliga rovdjur skapar en ovanligt gynnsam miljö för musslorna.

Utan den årliga saneringen skulle tunnlarna sakta täppas igen av musslor, och genomströmningen av havsvatten skulle minska. 

– Det skulle till slut leda till produktionsstörningar. Vi skulle få ett sämre vattenflöde, musslorna kan täppa igen filter och ge oss problem så att vi inte kan producera på full effekt, konstaterar Niclas Strömberg, underhållsingenjör på Ringhals som ansvarar för kylvattentunnlarna. 

Farliga gaser och höga höjder

Alexander Petersson och Berat Mehmeti tar på sig den heltäckande skyddsutrustningen och gasmasken, som de måste bära när de sanerar musslorna. 

I den här delen av kärnkraftverket finns ingen radioaktivitet, men de ruttnande musslorna ger ifrån sig svavelväte och ammoniak, som är farligt att andas in.

På skyddskläderna fäster de också en syremätare, som ska kontrollera att syremängden nere i tunnlarna är tillräcklig. Sedan klättrar de runt 20 meter ner för trappan, rakt ner i den mörka underjorden. 

Lukten av ruttnande musslor sticker i näsan. Längst väggarna i tunnlarna rinner det salta havsvattnet, vi är under havsvattennivån och havet trycker på utifrån.

Musslorna skjuts ner från väggarna med vattenkanoner som är monterade på en grävmaskin. Här nere används bara dieseldrivna maskiner, luftfuktigheten är för hög för elektriska motorer. 

Tungt och riskfyllt jobb borde ge mer lön

De musslor som biter sig fast får sanerarna sedan skrapa bort med handkraft. Varje år rensas mellan 300 – 500 kubikmeter musslor bort från kylvattentunneln. Det blir svettigt att arbeta fysiskt med all skyddsutrustning, konstaterar Berat Mehmeti. 

Vissa saneringsuppdrag är fysiskt krävande, därför borde lönen för sanerare vara högre.

– Vissa saneringsuppdrag är fysiskt krävande, därför borde lönen för sanerare vara högre. Men även när det är tungt har vi kul på jobbet. Vi sanerare är som en familj, säger han. 

Tommy Holmbom har arbetat som sanerare på Ringhals sedan 1997, och är idag ordförande för Fastighets fackklubb på ISS Facility Services.

När vi frågar Tommy Holmbom om riskerna vid saneringsjobbet i kylvattentunnlarna rabblar han dem utantill: drunkning, farliga gaser, fall från hög höjd, påkörningsrisk.

Men sedan han började på Ringhals har saneringsarbetet blivit både säkrare och mindre tungt, menar Tommy Holmbom. 

– När jag började sanera kylvattentunnlarna använde vi inte maskinen till att spola väggar och tak, utan vi fick göra mycket mer för hand. Det var ett väldigt hårt arbete. Säkerhetsrutinerna har också utvecklats mycket under mina år på Ringhals, säger han.

Sanerare blev förlamad i allvarlig olycka

För tio år sedan inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka på Ringhals, där en sanerare föll genom ett tak och blev förlamad från midjan och neråt. Det skedde under ett rutinuppdrag, där sanerarna skulle dammsuga ett tak.

Men taket var inte gjort av betong, som sanerarna trodde, utan av gips som inte höll för att gå på. Inga varningsskyltar fanns uppsatta. Efter olyckan fick Ringhals böta en halv miljon kronor. 

– Saneraren som blev förlamad är en av mina kompisar sedan gymnasietiden. Efter olyckan kände jag att jag var tvungen att engagera mig fackligt. Jag ville se till att ingen skadar sig på jobbet, säger huvudskyddsombudet Sven-Robert Göransson. 

På kärnkraftverket finns hela 65 skyddsombud för fyra olika fackförbund. Utöver det har Fastighets fyra skyddsombud, som organiserar sanerare och städare som arbetar på uppdrag av ISS Facility Services inne på Ringhals. 

Facken samarbetar kring säkerheten

Efter olyckan med saneraren kontrollerades anläggningen grundligt och alla tak som inte håller för att gå på är idag uppmärkta med varningsskyltar. Det genomförs skyddsronder på hela anläggningen två gånger per år, för att risker ska upptäckas innan det sker en olycka.

Samarbetet mellan de olika fackförbunden inne på Ringhals är avgörande för att se till att alla är trygga inne på kärnkraftverket. 

– Det är den inhyrda personalen som skadas oftast, eftersom de gör de tunga och farliga jobben. De har ofta en större tidspress på sig. Det handlar om yngre personer som kommer in och kanske inte vågar säga stopp, men riskerna ökar om du jobbar för fort.

– Den inhyrda personalen ska arbeta likadant som oss som är anställda av Ringhals, säger Sven-Robert Göransson.

Saneraren: ”jag älskar mitt jobb”

Alexander Petersson och Berat Mehmeti har precis klättrat upp för de många trappstegen, upp i ljuset och den friska luften igen. De skalar av sig den varma skyddsutrustningen och småpratar lite med kollegorna innan de går av dagens skift.

Deras arbetsledare Adam Andersson har jobbat som sanerare för ISS på Ringhals och Forsmark sedan 2011. Trots det fysiskt krävande arbetet är Adam, Alexander och Berat alla överens om att de vill fortsätta som sanerare. 

– Ibland när man står och sliter med ett tungt saneringsjobb i minusgrader så kan man ju fråga sig varför man håller på med det här? Men jag älskar mig jobb, så är det bara, säger Adam Andersson. 

Efter att Fastighetsfolket besökte Ringhals har ytterligare en allvarlig arbetsplatsolycka skett på kärnkraftverket. Den 11 juli omkom en strålskyddstekniker i 35-årsåldern i en klämolycka på Ringhals industriområde. Mannen arbetade ensam vid tillfället och var anställd av en entreprenörsfirma. Dödsolyckan utreds nu av polisen, som startat en brottsutredning om arbetsmiljöbrott och vållande till annans död.