Sten kräver också skötsel
Många bostadsrättsföreningar vill investera i gårdar med stenlagda ytor. För fastighetsskötarna är det viktigt att få vara med i planeringen. Dan ”Danne” Eriksson och Sofie Lundberg på HSB Södertörn söder om Stockholm tänker ofta på hur de kan hålla utemiljön ogräsfri och i gott skick utan att det blir för dyrt för föreningarna.
Danne Eriksson, fastighetsskötare på HSB Södertörn, sitter så här års mest i traktorn och sopar undan sand. Regnar det mycket fungerar sandupptagningen bara under en kort stund, sedan får fastighetsskötarna ge upp, som den här måndagen i mitten av april när Fastighetsfolket träffar honom. Regnvatten följer med sanden och sanden rinner ut igen tillsammans med regnvattnet.
Runt Skäcklingevägen i norra Tumba i Botkyrka kommun köper en stor bostadsrättsförening tjänster av HSB Södertörn, bland annat skötsel av hårda ytor som här mest består av betongplattor. Fastigheterna är tvåvåningshus från 1970-talet. Här finns många och stora ytor med betongplattor i till exempel gångarna och framför portarna.
– Betongplattorna kräver mycket skötsel. Fogmassan har med åren gått isär och fogsanden har för länge sedan ersatts med jord där ogräs gärna växer, säger Danne.
Med åren har också gångarna runt fastigheten på några ställen blivit ojämna. Betongplattorna har rört på sig så det har bildats små gropar där vattnet lätt samlas.
– På vintern fryser vattenpölarna lätt så vi måste halkbekämpa, säger Danne.
– Gamla betongplattor kräver mycket skötsel, säger fastighetsskötare Dan Eriksson.
Snart är det dags att ta hand om ogräset. Fastighetsskötarna i Tumba har provat olika sätt att bekämpa ogräset mellan plattorna. Besprutning med ättika är en metod som de numera sällan använder. För att ättikan ska verka krävs uppehållsväder i minst tre dagar och effekterna syns först efter tidigast två veckor.
– Vi måste också få bort allt det som vissnat, så att bekämpa ogräs med ättika innebär en hög skötselkostnad och är inte värt pengarna, tycker jag.
– Dessutom är flera föreningar emot att vi använder ättika. Den kan fräta sönder även annat och den kan lukta för mycket.
Ett annat sätt är termisk bekämpning. Men det är inte heller en bra metod eftersom den består av många olika arbetsmoment och metoden tar därför lång tid, tycker Danne. Först ska fastighetsskötarna bränna ogräset med gasolbrännare och sedan sopa upp resterna.
Den tredje metoden sker manuellt med ett vinklat rensjärn.
– Nackdelen är att rensjärnet även får med sig en del av fogsanden mellan plattorna.
Fastighetsskötarna i Dannes grupp tillämpar sällan någon av de tre metoderna. De har istället gått över till att använda en trimmer och skär av ogräset med trimmertråd när de trimmar.
– Det innebär bara ett arbetsmoment. Alltid efter att vi trimmat bort gräset blåser vi av ytorna, så det blir inget merarbete att även blåsa ogräset från betongplattorna, förklarar Danne.
I Tumba har HSB nyligen, på prov, hyrt in en liten maskin med en gräsborste. Den är inte större än en manuell gräsklippare.
– Jag har aldrig sett något liknande så den ska bli intressant att prova. Jag tror att vi kan tjäna tid med en sådan maskin. Den har lagom storlek och kan även köras på gångarna här som mest består av betongplattor.
Ibland kan betongplattor och stenlagda ytor drabbas av algpåväxt. Det problemet har dock inte fastighetsskötarna i Tumba.
– Alger trivs i skuggiga och lite trafikerade platser. Och det har inte jag. Dess-utom tror jag att när vi trimmar plattorna så kan även eventuella algpåväxter försvinna. Betongplattorna kan dock skadas till exempel av snöplogen om ytorna är ojämna, berättar Danne. När man jobbar med en ishacka kan det också bli märken på plattorna.
I en annan del av Botkyrka, i Hallunda, är Sofie Lundberg från HSB Södertörn ansvarig för områdets trädgårdsgrupp. Regnet är över när vi träffas för att gå runt i gårdarna i området där höghus byggda under miljonprogrammets tid dominerar.
I den mån bostadsrättsföreningarna vill, medverkar Sofie när gårdarna görs om eller när föreningarna till exempel vill byta ut en asfalterad yta mot planteringar.
– Föreningarna vill ofta ha ogräsfria ytor men tyvärr tänker beställaren sällan på hur skötseln ska gå till. Om vi får vara delaktiga vid planeringen kan vi också tala om hur mycket jobb som kvävs för att utemiljön ska se bra ut, säger Sofie.
– Röd Ölandssten ger extra liv åt gården och skötseln är inte speciellt tidskrävande, säger Sofie Lundberg.
Första gården Sofie visar upp gjordes i ordning för fyra år sedan. En grusgång, som avgränsas med naturstenplattor, leder in till innergården. Runt alla planteringar finns kantsten. Det är vackert att titta på, men lätt att förstöra med snöplogen under snörika vintrar, tycker Sofie och visar en hörnsten som blivit av med hörnkanten.
På den stora gräsmattan i mitten har det skapats cirkelformade platser för sittgrupper där de boende kan träffas. Utemöblerna är fortfarande kvar i vinterförvar men de kommer att ställas på en uteplats med fyrkantiga betongplattor. Längs kanterna finns platta, avlånga naturstenar. En gångväg till sittplatsen är gjord av Ölandssten.
– Jag tycker att röd Ölandssten är vacker att titta på och ger extra liv åt gården. Vi kör med gräsklipparen även över stenarna när gräset mellan växt för långt, så jag tycker inte att skötseln är speciellt tidskrävande.
Ogräs eller mossa kan växa mellan betongplattorna och tas bort med ogräsjärn, berättar Sofie. Om mossan får ligga kvar för länge kan den missfärga ytan.
– Fogen mellan plattorna är kvar och hindrar ogräset att ta sig, så någon ogräsbekämpning har ännu inte behövts på den här platsen.
Med åren kan även kantstenar och betongplattor bli missfärgade. I underhållsplanen står det att avtvättning med högtryckstvätt ska ske.
– Jag gillar natursten och skulle allra helst se att föreningarna bytte ut grusgångarna mot natursten. Men sten i stora mängder blir ofta för dyrt, så föreningarna avstår.
– Utemiljön med natursten ger ett mer naturligt intryck. Miljön blir mer levande med stenlagda ytor jämfört med till exempel asfalt, grus eller enbart stora gräsmattor. Ölanssten och granit är mina favoriter.
I en annan gård har föreningen satt många kullerstenar, som Sofie tycker blänker vackert i solsken. De boende kan ta sig från ena sidan gården till den andra genom två gångbanor. En av dem ska inte vinterunderhållas.
– Den består av mindre betongplattor som inte klarar de tunga traktorerna som vi använder vid snöröjning. Jag undrar om man tänkte på det vid planeringen av den här gården.
Naturstenar har använts på flera sätt här. Med hjälp av små stenar har man byggt en singelbädd jämte väggen för att bland annat motverka fukt.
Fastighetsskötarna plockar för hand det ogräs som ibland kan få fäste bland stenarna. På kortsidan av fastigheten har Sofie satt runda naturstenar på kanten mellan väggen och gångbanan. Mellan stenarna finns fog som hindar att ogräset tar sig fram. Vid blåsigt väder sopar fastighetsskötarna bort grus, löv och annat som hamnat mellan stenarna. För övrigt behövs ännu så länge inget annat underhåll av platsen.
– Nu ser det mer välkomnande ut än bara asfalt eller en bit gräsmatta som slits ut av att folk envisas med att använda den som genväg, säger Sofie.
Omgivningen avgör stenvalet
Priset på natursten har gått ner och naturstenen går att bearbeta på ett annat sätt nu än för tio år sedan. Därför har intresset för att använda materialet i utemiljöer ökat, menar arrangörerna till ett seminarium på Trädgårdsmässan i Stockholm i våras om natursten för torg, park och trädgård.
Professor Kurt Johansson från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som också presenteras som ”Mr Sten”, delade med sig av sina kunskaper om stenar och dess egenskaper. Flertalet stensorter kan användas som beläggningsmaterial utomhus. Men Kurt Johansson påpekade att vid val av stensort ska man ändå tänka på vilken miljö stenen kommer att vara i och vilka belastningar plattorna kommer att utsättas för.
Kalkstenar och marmor är inte lämpade för halkbekämpning med salt. Saltvatten tränger in i stenens porer och när ytan blir torr igen kristalliseras saltet och spränger sönder stenen. Stensorter som graniter, kvartsit- och fyllitskiffer klarar däremot av halkbekämpning med salt.
Porösa sandstenar blir snabbt smutsiga och är också känsliga mot salt. Natursten, som kan användas i de flesta sammanhang, ska alltid vara fri från sprickor och lösa fossiler för att den ska hålla.
Kurt Johansson ville göra åhörarna uppmärksamma på att vara extra noga vid köp av sten från utlandet.
– Se upp för importerade stensorter. Om det inte finns referensobjekt till vårt klimat ska man ställa krav på redovisningar av stenens tekniska egenskaper. Ytbehandling och mönster kan se helt olika ut beroende på vilken del av världen stenen kommer ifrån. Allt detta måste man tänka på så att inte projektet spolieras.
Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson från Sweco arkitekter berättade på seminariet om några av sina projekt där han använt flera typer av sten. Ett av dem är Sjövikstorget i Årstadal i Stockholm. Den stenlagda torg-ytan bryts av med två gräsmattor innanför breda granitmurar. Här finns också ett vattenspel som består av en svagt lutande skifferyta och där stenarna lagts om lott.
Mer om naturstenars egenskaper och skötsel kan man läsa på www.sten.se.
Så sköts stenytor
Anställda vid Lunds Kommuns Fastigheter AB (LKF) och Komfast AB i Falun tipsar om hur de jobbar med stenlagda ytor.
Ola Friberg är en av trädgårdsanläggarna på LKF och en av hans uppgifter är att lägga ytor.
- Ett ordentligt underarbete är A och O för att den stenlagda ytan ska hålla. Att gräva ut och lägga en markduk under så att underlaget inte blandar sig med gruset är viktigt. Markduken ska också hålla undan ogräset som kan finnas under duken.
- Det luftburna ogräset kan dock sätta sig emellan stenarna och plattorna om fogen har släppt.
- Det finns en form av hård fog på marknaden som oftast är effektiv, men dyr. Även den hårda fogen kan spricka under vintern vilket Ola nyligen varit med om.
Carina Westling, fastighetsskötare hos entreprenören Komfast AB i Falun, har många olika varianter av stenlagda ytor att sköta både åt bostadsföretag och affärsfastigheter.
- Undvik små plattor, oavsett om de är av sten eller betong, för att slippa för många skarvar mellan plattorna.
- Plattorna bör inte placeras nära växtbäddar som fröar mycket, allt för att undvika extra mycket ogräs.
- Ogräsättika och rensjärn används mot ogräset mellan plattorna. Under regniga dagar kan man strö tösalt på ogräset så att ogräset vissnar.
- Ju slätare yta desto lättare att sopa undan allt skräp.
