Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Den europeiska arbetsmiljöveckan genomförs i oktober varje år. Inom Fastighets har fokus legat på ett ökat tryck på skyddsronder under just den veckan. Och i år genomfördes mer än dubbelt så många som 2012, enligt en ny sammanställning.
Sammanlagt genomfördes 645 skyddsronder under årets arbetsmiljövecka, jämfört med 291 stycken förra året. Resultatet gäller både regionala och lokala skyddsombud i hela landet.
Men Torbjörn Jonsson, som centralt ansvarar för arbetsmiljöfrågor inom förbundet, är ändå inte nöjd med resultatet.
– Aktiviteten bland regionala skyddsombud har tyvärr varit sämre än väntat. Men aktiviteten bland lokala skyddsombud har däremot varit bättre och det är positivt, säger han.
Årets tema var riskinventering och samverkan för att förebygga risker i arbetsmiljön. De brister som hittades gällde framför allt samverkan kring rutiner, utbildning och engagemanget i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
Sänkt skatt för dig som jobbar – här är de nya lagarna och reglerna för 2025
2025 ändras ett antal lagar och regler som rör dig som arbetar, är sjukskriven eller har gått i pension. Fastighetsfolket listar de viktigaste förändringarna.
Texten uppdaterades
Bild:
Shutterstock/TT
1Ny a-kassa
Den 1 oktober 2025 kommer ersättningen i a-kassan beräknas på din inkomst, inte som i dag på hur länge du har arbetat. Tanken är att fler ska kunna kvalificera sig till a-kassan. Samtidigt höjs taket i ersättningen till 80 procent av 34 000 per månad, från dagens 33 000. För den som är långtidsarbetslös kommer det bli en snabbare avtrappning av ersättningen. Efter 100 dagar minskar ersättningen med 10 procent och efter 200 dagar ytterligare 5 procent.
2Lägre skatt
De flesta med en arbetsinkomst får sänkt skatt från den 1 januari 2025. Då införs ytterligare ett jobbskatteavdrag, det sjunde i ordningen. Enligt regeringen riktar det sig främst till låg- och medelinkomsttagare och ger maximalt 267 kronor mindre i skatt per månad, oavsett hur mycket du tjänar. Samtidigt tas avtrappningen av jobbskatteavdragen för höginkomsttagare bort. För den som tjänar 150 000 i månaden innebär det närmare 3 000 kronor mindre i skatt varje månad.
3Högre pension
Inkomstpensionen höjs med 4 procent 2025, för att följa med i löneutvecklingen. Garantipensionen höjs samtidigt med 2,6 procent, för att följa prisutvecklingen, alltså inflationen. Pensionärer får också att höjt grundavdrag på sina inkomster, vilket innebär att skatten kommer att bli lägre. Det ska motsvara jobbskatteavdraget för dem som arbetar och innebär en dryg hundralapp lägre skatt i månaden för en genomsnittlig pensionär.
4Högre sjukersättning
Sjukersättning höjs med 2,6 procent. För den som har garantiersättning innebär det en höjning med 347 kronor till 13 622 kronor per månad. Den som har inkomstrelaterad sjukersättning får som mest en höjning med 606 kronor, vilket ger 23 777 kronor i månaden före skatt. Till skillnad från de flesta andra får de med sjukersättning inte sänkt skatt.
5Högre sjuk- och föräldrapenning
Även de beloppen höjs med 2,6 procent 2025, förutom minimibeloppen som ligger kvar på samma nivå som 2024. Maxersättningen i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs med 32 kronor, till 1 250 kronor per dag.
6Enklare arbetsmiljöregler
Arbetsmiljöverket har gallrat i sina så kallade föreskrifter. Färre enskilda föreskrifter och ett enklare språk ska göra det lättare för arbetsgivare, skyddsombud och anställda att förstå vad som gäller. Förändringen innebär bland annat att 67 föreskriftshäften nu blir 15. Skyddet för arbetstagare förändras inte utan är samma som i de tidigare reglerna, enligt Arbetsmiljöverket.
7Bättre kontroll på den statliga lönegarantin
Från den 1 februari tar Skatteverket över utbetalningarna av den statliga lönegarantin, alltså när staten tar över löneansvaret från ett företag som gått i konkurs. Samtidigt ska noggrannare kontroller göras av de uppgifter som har lämnats. Enligt regeringen har det förekommit mycket fusk i systemet, och har därför tillsatt en utredning för att se över hela regelverket. Den ska redovisas senast den 30 april 2025.
8Fördubblat bidrag för rehabilitering
Arbetsgivare som har en anställd som har, eller riskerar att få, nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan få ett statligt bidrag för att köpa tjänster, till exempel från företagshälsovården, för att den anställda ska kunna jobba. Det bidraget dubblas från den 1 januari 2025, från 10 000 till 20 000 kronor per år.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och flera andra titlar ingår i LO Mediehus
Fackets krav: Fastighetsskötare ska få bestämma mer över sin tid
Delpension, arbetstidskonto och friskvård är några av kraven Fastighets driver i avtalsrörelsen för fastighetsbranschen.
– Vi vill ha förkortad arbetstid sett över livet för våra medlemmar, sen kan man landa det på olika sätt, säger Nicklas Nilsson, ombudsman på Fastighets.
Den första arbetsgivarorganisationen som Fastighets växlat krav med i årets avtalsrörelse är Sobona. Avtalet omfattar fastighetsskötare och husvärdar men också exempelvis elektriker, reparatörer och fastighetstekniker anställda i kommunala bostadsbolag.
Ett kollektivavtal reglerar så mycket mer än lönen och Fastighets mål är att förbättra villkoren för sina medlemmar.
– Vi måste bygga avtal för framtiden. Du ska orka jobba längre och vara friskare på den tiden du har fritid, säger Nicklas Nilsson.
Friskvård på arbetstid finns hos en del, som Nicklas Nilsson säger, bra arbetsgivare genom lokala avtal. Nu är det ett krav för alla på Sobona-avtalet.
Det kan göras på olika sätt; en timme i veckan då du själv utövar friskvård eller som på en arbetsplats Nicklas beskriver där alla gemensamt inledde dagen med 15 minuter morgongymnastik och mådde betydligt bättre.
Delpension ger möjligheter
Fastighetsskötare och deras kollegor i branschen vill ha möjlighet att gå i delpension. Det innebär att din arbetsgivare löpande betalar in extra pengar till din avtalspension, vilket ger större möjlighet att kombinera arbete och pension i slutet av arbetslivet. Detta avtalskrav fick förbundet igenom i det senaste avtalet för anställda på Samhall och Folkets hus och parker.
Ett annat sätt att kunna äga sin tid är genom ett arbetstidskonto med arbetstimmar som den anställde själv kan välja att ta ut i pengar, betald ledighet eller avsättningar till pension.
I förra avtalsrörelsen togs ett första steg genom att det infördes en möjlighet att välja att omvandla sitt semesterdagtillägg till fler semesterdagar eller extra avsättning till pension. Nu vill Fastighets ändra skrivningen i den paragrafen så att det räcker med en anmälan från arbetstagaren till arbetsgivaren om hur man vill använda sitt semesterdagtillägg. Den första centrala förhandlingen har visat att det inte alltid är så lätt att göra den överenskommelsen med arbetsgivaren som det nu är formulerat.
– Striden står om vem som äger tiden. Vi kommer fortsätta spotta på den stenen, säger han.
Vill avtala om skyddsombud
Att det är den fackliga organisationen som utser skyddsombud vill Fastighets ha inskrivet i kollektivavtalet.
– Jag kallar det en hygienfråga. Det ska bara in, det gör det lättare för alla att veta vad som gäller.
Fastighets ombudsman Nicklas Nilsson kommenterar de krav som de fått från arbetsgivarorganisationen Sobona så här:
– Gällande löneavtalet vill de ha mer individuellt och vi mer kollektivt. De vill föra in anställningsformer och försämra anställningsskyddet. Vi har 18 månader visstidsanställning i avtalet medan det är 24 månader i las (lagen om anställningsskydd red anm).
Medan de fackliga organisationerna vill ha ett-årigt avtal kräver arbetsgivarorganisationerna tre-årigt. I mitten av februari börjar Fastighets och Sobona att förhandla och när avtalet löper ut 31 mars är målet att ha ett nytt avtal på plats.
– Jakten är igång, säger Nicklas Nilsson, som i februari ska växla krav med Fastigo och Almega för resterande medlemmar i fastighetsbranschen.
”Dags för hårdare straff för arbetsgivare som ignorerar sina anställda”
Min lilla son väntade på mig där hemma, men jag var inlåst på grund av min arbetsgivares misstag. Det är dags att politikerna stiftar skarpare arbetsmiljölagar, skriver Ysabel Nilsson Saavedra.
Som städare har jag gått igenom smärtsamma stunder, som jag inte vill att någon ska behöva uppleva. En händelse har satt djupa spår i mig. Det var natt och jag städade en restaurang på Arlanda. Hemma väntade min sex månader gamla son som behövde ammas.
När jag var färdig med städningen och skulle öppna dörren insåg jag att jag var inlåst. Min arbetsgivare hade helt enkelt glömt att informerade mig om att restaurangdörrarna skulle låsas automatiskt.
Trots att människorna utanför glasdörrarna såg mig så brydde de sig inte.
Paniken växte
Jag slog på dörrarna och fönstren på restaurangen för att fånga uppmärksamheten från de få passagerare som befann sig utanför. Men trots att människorna utanför glasdörrarna såg mig så brydde de sig inte.
Klockan tickade och jag kände hur paniken växte i kroppen. Jag visste att efter midnatt gick inga bussar och jag skulle inte kunna komma hem till min son.
Efter ungefär en timme kom säkerhetsvakterna och polisen och låste upp restaurangens dörrar, efter att jag enträget hade ringt på en larmklocka i badrummet.
Kände mig hjälplös
Den natten lämnade ett stort tomrum inombords. Jag kan aldrig glömma hur min arbetsgivare hade struntat i min arbetsmiljö, och hur jag som städare i andra människors ögon inte var värd att hjälpa. Hur hjälplös jag kände mig.
Idag är jag regionalt skyddsombud och ser dagligen hur arbetsgivare struntar i arbetsmiljöarbetet. De arbetsgivare som missköter sig kan få böter av Arbetsmiljöverket. Det är bra, men mer behöver göras.
Det är dags att politikerna stiftar skarpare arbetsmiljölagar med hårdare straff för de arbetsgivare som ignorerar sina anställda.
Under 2025 ligger maximalt antal rörliga röda dagar på en veckodag. Så här kan du som jobbar måndag till fredag planera för att få ut lite extra sammanhängande ledighet.
Texten uppdaterades
Bild:
Shutterstock/TT
1Påsk
Ta ledigt antingen torsdagen före påskhelgen, eller tisdagen efter, så får du fem dagars sammanhängande ledighet. Kan du plocka ut fyra dagar innan eller efter helgen innebär det tio dagars ledighet. Eftersom påsken alltid inträffar på en helg så gäller denna regel i stort sett varje år.
2Valborg
2025 ligger första maj fördelaktigt på en torsdag. Plockar du ut en ledig dag på fredagen får du därmed fyra dagars sammanhängande ledigt.
3Kristi himmelsfärd
Landar 2025 på en torsdag. Ta ut en semesterdag den 30 maj och få en fyradagars minisemester!
4Nationaldagen
Nationaldagen ligger detta år på en fredag. Den ger alltså automatiskt en tredagars-helg. Extra bra läge att fira moder Svea med andra ord.
5Jul
2025 infaller julafton på en onsdag. Därmed kan de som vill vara långlediga ta semester den 22:e och 23:e december och därigenom få ut nio dagars sammanhängande ledighet.
6Nyår 2026
Den allmänna helgdagen nyårsafton ligger på en onsdag. Den följs av nyårsdagen som är en röd dag. Plocka ut tre semesterdagar så får du ledigt hela veckan.
Kopplar du samman det med julledighet enligt förslaget ovan innebär det fem semesterdagar i utbyte mot 16 dagars ledighet.
❗Tänk på!
Detta gäller för dig som jobbar standardvecka måndag till fredag. Notera också att julafton, midsommarafton och nyårsafton inte är röda dagar. Dessa innebär att man som regel ändå är ledig, trots att de inte är rödmarkerade i kalendern.
Vissa röda dagar infaller alltid på en helg – så som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag. Dessa är alltså inget att ”spela med” om du vill få ut längre långhelger.
Artikeln är en omarbetad version av en text som tidigare är publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och flera andra titlar ingår i LO Mediehus.
Arbetsgivarorganisationen Sobona ser inte framför sig någon arbetstidsförkortning, som Fastighets kräver inför avtalsförhandlingarna.
– De flesta av våra arbetsgivare är i behov av fler arbetstimmar, säger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona.
John Nilsson börjar med att konstatera att Fastighets ställer sig bakom LO-samordningen och kräver löneökningar på 4,2 procent.
— De tycker vi är för rejält tilltagna, även om vi har förståelse för att alla fackliga organisationer har högt medlemstryck utifrån den senaste tidens reallöneutveckling och höga inflation, säger han.
Sobona konstaterar att det trots allt, sett över en längre period, varit en god reallöneutveckling för löntagarna.
— Fastighets löneökningskrav kan bli svåra att möta. Speciellt i fastighetsbranschen har vi många arbetsgivare som drabbats av höga kostnadsökningar som de inte kunnat ta ut motsvarande hyreshöjningar för.
Behövs fler medarbetare på plats
När de gäller Fastighets övriga krav, som bland annat gäller arbetstidskonton och möjligheter till delpension konstaterar John Nilsson att arbetsgivarna inte har några behov av arbetstidsförkortningar.
— De allra flesta av våra arbetsgivare behöver snarare fler medarbetare på plats. Men kanske går det att hitta timmar någonstans som man kan spara på ett arbetstidskonto. Vi har redan arbetstidskontolösningar i andra avtal, så det är ingen främmande fågel i vår värld. Men alla sådana lösningar behöver ju betalas någonstans, säger John Nilsson.
Han konstaterar att många arbetsgivare redan idag erbjuder både möjligheter till friskvård och delpension. Han inväntar att Fastighets ska hinna precisera sina krav lite mer gällande de delarna.
— Även ökade möjligheter till delpension skulle ju innebära att det blir färre medarbetare på plats och våra arbetsgivare behöver ju fler, säger John Nilsson.
Arbetsgivarorganisationen vill inte ha olika villkor i dem beroende på facklig tillhörighet.
— Våra medlemmar tror också fortsatt på en utvecklad modell för individuell lönesättning. Men det verkar Fastighets vilja ta steg ifrån med sina yrkanden som gäller löneavtalet. Fastighets yrkanden innebär tvärtom kraftiga begränsningar för individuell lönesättning, säger John Nilsson.
Han tänker då på att Fastighets vill se individgarantier och att parterna ska komma överens om löneökningsutrymmet lokalt. Om man inte kan det ska alla få lika mycket.
Sobona vill helst inte ha några lönegarantier alls.
— Om de ska finnas kvar i avtalet ska de vara så låga som möjligt. Våra arbetsgivare vill ha större möjligheter att individuellt belöna medarbetare som gör ett bra jobb, inte mindre, säger John Nilsson.
Vill ha anställningsform för studerande
Fastighets konstaterar att Sobona nu vill föra in anställningsformer i avtalet och försämra anställningsskyddet. Så här kommenterar Sobonas John Nilsson det:
– De nya Las-reglerna har inneburit snabbare konvertering till tillsvidareanställning. Arbetsgivarna har ibland större utmaningar att bemanna under vissa perioder, till exempel semestertider. Då vore det bra att ha en anställningsform som möter den typen av utmaningar.
– En sådan anställningsform skulle då kunna rikta sig till i första hand studerande som inte strävar efter en tillsvidareanställning utan vill ha en inkomst under sina studier, säger han.
Några av Sobonas yrkanden
Löneavtalet ska bygga på lokal lönebildning med individuell och differentierad lönesättning.
Löneavtalen ska ej innehålla individuellt garanterade löneökningar eller bestämmelser om lägstalöner.
Löneavtalen ska ge förutsättningar för arbetsgivare att hålla samman löneöversynsprocessen med alla arbetstagarorganisationer, därför ska avtalens grunder vara likalydande och löpa under samma period.
Harmonisera anställningsvillkoren ytterligare mellan arbetare och tjänstemän för att skapa ett mer sammanhållet avtal per bransch.
Rensa och samla de gemensamma arbetstidsreglerna så att regelverket blir överskådligt och mer begripligt.
Göra vissa avtalsändringar för att underlätta arbetstidsförläggningen med hänsyn till verksamhet och arbetsmiljö.
Regleringar ska införas som förenklar att vara arbetsgivare. Till exempel genom: hantering av arbetstidsförläggning, att stödja delning av lönelistor enligt GDPR och förtydliganden och förenklingar kring hanteringen av turordning och företrädesrätt.
Anställningsformerna ska anpassas så att förutsättningarna för att bemanna och anställa bättre uppfylls, till exempel genom annan konverteringstid för vikariat i enlighet med las.
Förenkla tillämpningen av Lagen om uthyrning av arbetstagare,
Annan anställningsform för säkerhetsklassade tjänster.
Annan anställningsform för feriearbete.
Hanteringen av turordning och företrädesrätt ska förenklas och förtydligas genom separata avtalsområden mellan arbetare och tjänstemän och med enklare hantering av företrädesrätt vid korta anställningar.
Nytt kollektivavtal och nya löner för Fastighets yrkesgrupper – så går förhandlingarna till
Ditt kollektivavtal som reglerar lön och arbetsvillkor ska förhandlas om nästa år. Här får du veta mer om hur avtalsrörelsen fungerar.
Texten uppdaterades
Bild:
Filip Erlind/Shutterstock/TT
1Vad är en avtalsrörelse?
Kollektivavtalen, som är skriftliga avtal mellan fack och arbetsgivare, styr vad anställda i Sverige tjänar. De reglerar också arbetstider och andra villkor. Avtalen bestäms för ett år eller flera år. När de löper ut är det dags för fack och arbetsgivare att förhandla igen. Flera av Fastighets avtal löper ut 31 mars 2025 och resten vid lite olika datum under våren och hösten.
Nu samlar sig alla fackförbunden kring vilka krav de ska ställa. Det är inte bara lönen som ska förhandlas, utan också tjänstepension, arbetstider och arbetsmiljö som exempel.
2Hur bestäms det vilka krav Fastighets ska ställa?
Det beror på vilka yrkanden (förslag) som kommit in från medlemmarna via regionerna. En sammanställning av förslagen från regionerna diskuterades och prioriterades på det centrala avtalsrådet i november.
Avtalsrådets representanter är valda av de olika branschavdelningarna och de för fram sina synpunkter och krav till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen fattar sedan det formella beslutet om vilka yrkanden förbundet ska ha.
När det finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens. Inför denna avtalsrörelse har Transport ställt sig utanför samordningen.
Allt du behöver veta om avtalsrörelsen 2025, löner och villkor
4Vilka förhandlar Fastighets med?
Arbetsgivarna är samlade i arbetsgivarorganisationer som är fackförbundens motpart i förhandlingarna.
Fastighets motparter är Almega, Fastigo, Sobona, Arbetsgivaralliansen och Fremia.
5Vem förhandlar för Fastighets?
Fastighets förhandlingsledning är Joakim Oscarsson, avtalssekreterare samt ombudsmännen Nicklas Nilsson och Ewa Edström.
Till sin hjälp har den förhandlingsdelegationer med representanter för de olika branscherna.
6Varför förhandlar industrin före alla andra?
Det som industrins fack och arbetsgivare kommer överens om ska bli normen för alla löntagares löneökningar, i alla branscher. Lönenormen kallas för ”märket”. Om fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens finns ett nytt märke för löneökningar senast 31 mars.
7Vad händer när märket är satt?
Då är det dags för övriga på arbetsmarknaden att börja förhandla sina avtal, däribland Fastighets. Fastighets har avtal som löper ut i mars, april, maj, september och oktober 2025. Så under våren och framåt blir förhandlingarna intensiva.
Då går ditt avtal ut
Här är datumen för när avtal tecknade av Fastighetsanställdas förbund går ut under 2025: 31 mars Avtalen för fastighetsskötare (Almega, Sobona, Fastigo). Avtalet med Almega för specialservice (sanerare). Avtalet med Fremia för anställda i Folkets hus och parker 30 april Avtalet med Arbetsgivaralliansen för anställda i ideella och idéburna organisationer. Avtalet med Kompetensföretagen för bemanningsanställda (gemensamt LO-avtal) 31 maj Avtalet serviceentreprenad med Almega för städare. 30 september Avtalet med Fremia för anställda på Samhall. 31 oktober Avtalen med Almega för fönsterputsare och för städ i egen regi. Avtalet med Arbetsgivaralliansen för idrott
8Varför sätts märket av industrin?
Sedan Industriavtalet slöts 1997 har den internationellt konkurrensutsatta exportindustrin satt märket för löneökningarna. Löneökningstakten tar då hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.
Märket är alltså ett sätt att försöka behålla konkurrenskraften för svenska företag som exporterar, hålla ned inflationen och ändå höja lönerna.
Men alla tycker inte att märket är bra. Fastighets och fackförbunden i 6F har presenterat en utredning för att se över systemet.
9När får man strejka?
När ett kollektivavtal gäller råder det fredsplikt. Då är strejk olagligt.
Men facken får ta till stridsåtgärder, som strejk eller blockad under perioden när avtalen ska förhandlas om. Arbetsgivaren kan då svara med lockout och stänga ute arbetarna från jobbet.
Robert Jansson: Att städa är att känna livets villkor
Städandet är ett sisyfos-arbete, ett evigt slit vars resultat är tillintetgjort när vi kommer till jobbet nästa morgon. Jag både gillar och hatar det, skriver Robert Jansson.
På sätt och vis är städandet det arbete som bäst motsvarar livets villkor. Man skrubbar, gnuggar och moppar tills lokalen skiner som ny. Och några timmar senare, när man återigen passerar lokalen, så är arbetet tillintetgjort. Sulmärkena är tillbaka, gruset ligger tätt kring stolsbenen och sopkorgarna svämmar över.
Städandet är ett sisyfos-arbete, ett evigt slit vars resultat är dömt till förgängelse. Aldrig står livets villkor så klara för mig som när jag om morgonen, trött och ledbruten, återvänder till arbetet bara för att finna att gårdagens slit gått om intet.
Ringaktat yrke
Antagligen är det just därför som yrket är ringaktat. Folk vill helt enkelt inte, som det heter, se sanningen i vitögat. Vi vill inte inse att vårt liv, i historiens öga, är betydelselöst. Vi vill inte inse att de handlingar vi utför idag kommer att vara bortglömda imorgon. Eller för den delen att vi i grund och botten är ett slags matsmältningsmaskiner, som äter mat och skiter ut den, och som långsamt faller sönder, hudflaga för hudflaga.
Ibland känns det som att arbetsmarknaden svämmar över av alla dessa administratörer. Så är det åtminstone på min arbetsplats.
Då är det bättre att hänge sig åt fantasier, att leva i administratörens eller mellanchefens ordnade värld av kalkyler, siffror och dokument. Ibland känns det som att arbetsmarknaden svämmar över av alla dessa administratörer. Så är det åtminstone på min arbetsplats, där den administrativa delen av arbetsstyrkan ökar medan vi som utför själva arbetet tycks minska.
Och när det administrativa växer så innebär det givetvis en ökad mängd medarbetarundersökningar, utvärderingar och diverse övningar med färgkodade post-it-lappar. Övningar och undersökningar som tar tid från det verkliga arbetet och som i slutändan inte betyder det ringaste.
Verklighetsfrånvänt värderas högre
Ju längre bort från verkligheten ett arbete är, desto högre tycks det värderas i pengar. Det är inte städare, sjukvårdsbiträden och sophämtare som har de högsta lönerna, utan administratörerna, cheferna och mellancheferna. Men liksom sophämtaren och sjukvårdsbiträdet känner städaren livets villkor inpå kroppen.
Varje dag moppar, gnuggar och diskar vi bort dessa tecken på tidens gång, på lokalers förfall och människors oupphörliga produktion av avfallsprodukter. Vi vet att människan är en sönderfallande matsmältningsmaskin och att allt som är fast förflyktigas.
Att städa är knappast en verklighetsflykt, även om jag ständigt har en ljudbok i öronen (för hur skulle jag annars uthärda?). Och det är därför jag gillar mitt arbete, det är därför jag hatar det. För att det faktiskt är något verkligt, ett verkligt arbete, ett meningsfullt arbete. Trots och tack vare dess flyktighet.
Sexuella trakasserier har inte minskat efter metoo: ”Man slutade prata om det”
Var femte kvinna på en mansdominerad arbetsplats och var sjunde man på en kvinnodominerad utsätts för sexuella trakasserier.
Det visar fjärde Trakasseribarometern, som arbetsgivar- och arbetstagarparterna står bakom.
Andelen yrkesverksamma som blir utsatta för för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling består, konstaterar parterna som står bakom Trakasseribarometern. Värst utsatta är personer mellan 18-29 år, som har utländsk bakgrund, som har en funktionsnedsättning eller annan sexuell läggning än heterosexuell och personer med osäkra anställningar.
Är inte förvånad
Att trakasserier och kränkande särbehandling inte minskat på arbetsmarknaden förvånar inte Fastighets organiseringsombudsman i region Syd, Madeleine Holst.
När metoo svepte över världen 2017 lyftes frågorna upp på agendan. Det ledde till att många under en period började våga säga ifrån när de blev trakasserade av till exempel en arbetskollega.
– Men sedan vände arbetsgivare och dem som utsatte det till att det var de som var offren. Det kom kommentarer som ”så fort man säger något nu för tiden så är det metoo”. Då började folk som blev utsatta tona ner det igen. Sedan slutade man prata om det, säger Madeleine Holst.
Nu, några år efter metoo, är frågan död tycker hon.
Madeleine Holst, var i februari 2018 med i Fastighetsfolket och berättade om sina personliga erfarenheter av att ha blivit trakasserad på tidigare arbetsplatser. Läs hennes berättelse här.
I dag arbetar hon fackligt på heltid som organiseringsombudsman på Fastighets region Syd.
– Det är jätteskönt att för första gången få befinna mig i ett neutralt arbete där jag inte blir klassad för vilket kön eller vilken sexuell läggning jag har.
Får stämpel på sig
Madeleine Holst ser det som att hon har tur att få vara i en sådan miljö i dag.
Men när hon är ute på arbetsplatserna som ombudsman och förhandlar känner hon fortfarande att hon som kvinna får en stämpel på sig, att kvinnor ofta blir granskade av motparten på ett helt annat sätt än en vit man blir.
– Han blir bemött som någon med pondus och auktoritet, en arbetsrättsman, även om han skulle förhandla i en t-shirt med hål i och truckerkeps. Vi kvinnor måste tänka på sådant som vilka kläder vi har, så att det inte är för utmanande. Då riskerar vi att få ta emot direkt nedtryckande kommentarer. Lillagumman-kommentarer förekommer än i dag, säger Madeleine Holst och fortsätter:
– Visst finns en medvetenhet om problemet, men det används fortfarande härskartekniker och könsdiskriminering jämt emot kvinnor.
Trakasseribarometern 2024
Trakasseribarometern bygger på 6 943 onlinesvar från yrkesaktiva mellan 18 och 65 år. Resultatet är representativt för den yrkesverksamma befolkningen och presenterades under oktober 2024:
Andelen som utsatts för sexuella trakasserier på jobbet var 14 procent.
Var femte var mellan 18 och 29 år (22 procent).
Var femte hade utländsk bakgrund (20 procent).
Var femte hade HBTQIA+, annan sexuell läggning än hetero (21 procent).
Var femte hade tidsbegränsad anställning (19 procent).
Varannan (51 procent) uppgav att de inte berättat för någon att de utsatts för trakasserier på jobbet.
Källa: Trakasseribarometern, som är ett samarbete mellan Industriarbetsgivarna, Handels, IF Metall, Kommunal, LO, Unionen och forskarna Fredrik Bondestam, Göteborgs universitet, och Susanna Toivanen, Mälardalens universitet, och Verian (tidigare Sifo).
43 miste livet på jobbet 2024 – en av dem var en Samhallanställd
43 arbetstagare dog på jobbet under 2024, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
En av dem var en 65-årig anställd på Samhall i Vimmerby som föll i en trappa.
Det var den 19 januari 2024 som den anställde på Samhall i Vimmerby var på väg för att hämta tvätt på ett arbetsställe i Småland. Han ramlade då på det sista trappsteget på väg ner i en trappa och föll framåt mot golvet.
Efter fallet klagade mannen på att hade lite ont i höften och benet. När han och arbetskompisen var tillbaka på tvätteriet där de jobbade gick han och lade sig för att vila. En timme senare upptäckte en kollega att han inte längre andades. Hans liv gick inte att rädda.
”Varje dödsolycka en stor tragedi”
Totalt miste 43 personer livet på jobbet under 2024 visar siffror från Arbetsmiljöverket. Det kan jämföras med rekordåret, 2023, då 62 personer råkade ut för arbetsplatsolyckor som ledde till döden. Det var den högsta siffran på 12 tolv år, skriver Arbetet.
Ola Hansson, projektledare för Arbetsmiljöverkets nollvision mot dödsolyckor, säger till Arbetet att varje dödsolycka är en stor tragedi, även om det under 2024 inträffade färre dödsolyckor än det gjorde under 2023.
– Det är svårt att dra slutsatser bara av att titta på utvecklingen från ett år till ett annat, säger han till tidningen.
”Arbetsgivaren bär ansvaret”
Men om man tittar över en längre period, från 1950 och framåt så har dödsolyckorna generellt gått ner kraftigt i antal. På 1950-talet inträffade det varje år runt 400 dödsfall. Dock säger Ola Hansson till Arbetet att nedgången har bromsats upp under 2000-talet.
– Man ska komma ihåg att den största effekten på en bra arbetsmiljö uppnås på arbetsplatserna. Det är arbetsgivaren på den arbetsplatsen som bär ansvaret. Sedan är det många andra aktörer som behöver bidra från sitt håll för att få ner olyckorna. Vi är en sådan aktör. Skyddsombud, fack och arbetsgivarorganisationer har också en stor roll, säger han, som svar på Arbetets fråga om huruvida myndigheten har misslyckats med sin nollvision mot dödsolyckor.
Stephanie mobbades som ung – nu kämpar hon för nolltolerans på Samhall
De egna erfarenheterna av mobbning under skolåren har gett henne nolltolerans mot att någon behandlas illa på jobbet. Stephanie Lundh som jobbar på Samhall kämpar för att skapa en arbetsplats där alla mår bra. Hon brinner särskilt för att få med de unga.
Stephanie Lundh sitter i Samhalls lokaler i utkanten av staden som bär hennes efternamn. Hon pustar ut efter morgonens städuppdrag i Hemköpsbutiken i en annan del av kommunen. Varje vardag är hon i affärslokalen och städar fram till ungefär klockan 11.
– Jag bor i Klippan och tar tåget hemifrån klockan 4.53 varje morgon. Det krävs om jag ska hinna till mitt pass som börjar klockan 6.30, säger hon.
Flera fackliga uppdrag
Nuförtiden arbetar hon heltid här på Samhall i Lund och har dessutom flera olika fackliga uppdrag: hon är ordförande för arbetsplatsklubben, ungdomsansvarig för hela region Syd och ledamot i LO:s regionala ungdomskommitté.
Vi är alla vuxna människor och ska behandla varandra med respekt.
Men bakåt i tiden har Stephanie såriga erfarenheter. Under alla skolåren var hon mobbad.
– Min familj flyttade mycket under min uppväxt, men det spelade ingen roll. I varenda ny klass blev jag utsatt. Jag hade sällan vänner, bara ytterst få ibland.
Egna erfarenheter
Erfarenheterna har gjort henne extra känslig inför när någon far illa. Hon känner snabbt av dåliga stämningar och blir väldigt berörd när hon upptäcker mobbning även bland vuxna.
– Tyvärr är det ett problem inom vissa arbetsgrupper här. Jag tycker det är helt fel. Vi är alla vuxna människor och ska behandla varandra med respekt. Så är det bara, jag vet vilka spår mobbning sätter.
Kanske är det just det som har gjort henne så engagerad i fackliga frågor, funderar hon. Så fort hon känner av att en kollega mår dåligt brukar hon gå fram och fråga om hon kan hjälpa till på något vis.
Blev medlem direkt
Stephanie blev medlem i Fastighets direkt när hon började på Samhall år 2016, som 20-åring. Då fanns inte ens en klubb på arbetsplatsen men hon såg till att fråga runt vilket förbund hon borde organisera sig i.
– Min pappa har alltid varit medlem i facket och pratat om hur viktigt det är att stå upp för våra rättigheter. Så för mig var det en självklarhet.
Men så tänker inte alla. På Stephanies arbetsplats är bara runt 10 procent medlemmar i facket och många är dessutom felorganiserade.
Bland de yngre, och de är ganska många här, kommer ofta frågan upp om meningen med att alls organisera sig, upplever hon.
Vill nå unga
Sedan två år tillbaka är hon förtroendevald i arbetsplatsklubben. Hon är noga att skylta med rollen. En dag varje vecka sätter hon på sig sin Fastighets-tröja och går runt med den på jobbet.
– Det är ett sätt att visa kollegor att jag och vi andra fackliga finns om de behöver oss, men också ett sätt att starta samtal om varför det är viktigt att vara medlem. Jag har planer på att starta en Facebook-grupp för unga för att nå ut särskilt till dem, säger Stephanie.
Det är jätteviktigt att ha koll på rättigheter när man jobbar inom städ.
Att de yngre som jobbar på Samhall går med i facket tycker hon är särskilt viktigt också av en annan anledning: åtminstone här i Lund är det framför allt de som tilldelas städuppdragen, enligt Stephanie.
– Städjobben är tyngst och det är främst vi yngre som klarar dem rent fysiskt. Och det är jätteviktigt att ha koll på rättigheter när man jobbar inom städ, det är så lätt att bli felbehandlad.
Övervinner utmaningar
Som många av kollegorna på Samhall lever Stephanie med en diagnos. I hennes fall handlar det om autism och dyslexi. Hon fick sina diagnoser först som 23-åring, när hon hade hunnit jobba på Samhall i tre år.
För Stephanie var det en lättnad. Hon kunde förstå sig själv bättre, lära sig mer om varför hon reagerar som hon gör i vissa situationer och få verktyg för måendet. Hela livet hade hon ju kämpat.
– Det var verkligen inte självklart att jag skulle kunna ta studenten. Jag har alltid haft svårt i skolan.
Och så är det allt kring det sociala: hur utmattad det gör henne eftersom hon får anstränga sig då hon kan ha svårt att tolka saker bortom det konkreta som sägs.
Vill stötta andra
Ändå har hon valt att engagera sig fackligt med alla de utmaningar det innebär: som att vara med i förhandlingar kring infekterade konflikter mellan såväl områdeschefer och medarbetare som mellan olika kollegor.
– Men jag brukar ha stöd av en ombudsman då, det är för svåra ärenden att dra själv.
Dessutom är hon på utbildningar och konferenser ganska ofta och kuskar land och rike runt. Det trots att hon har svårt att sålla bland intryck, den ansträngning möten med nya människor är och de utmaningar det kan innebära med förändringar, att bryta rutiner och att inte veta vad som ska ske.
– Jag bara gör det, trots att det tar enormt mycket energi av mig. Jag tänker på alla som jag kan hjälpa, jag har engagerat mig i facket för att kunna stötta människor. Det ger mig mycket tillbaka.
Stephanie Lundh
Ålder: 28 år.
Bor: Bostadsrättslägenhet i Klippan.
Jobbar: På Samhall i Lund.
Viktigaste fackliga frågorna att driva just nu: lokalt att vi här i Lund ska få fler uppdrag. Många kollegor sitter sysslolösa hela dagarna, det är väldigt frustrerande. Nationellt är det att alla ska få friskvårdbidrag inom Samhall. Och så att vi ska bli fler medlemmar, särskilt att vi kan fånga upp de unga.
Gillar bäst med mitt jobb: min kollega Jenni som också har blivit min allra bästa vän. Vi finns för varandra i allt i livet, det är en stor styrka.
Gör när jag inte jobbar eller har fackliga uppdrag: jag behöver sova mycket för att orka, så det gör jag. Eller så träffar jag min bästa vän och hennes underbara barn.