– När jag började i branschen 1984 körde vi enaxlade traktorer som man fick dra i gång med en liten patron. Det var ju ett jädra oljud på dem, och jag är övertygad om att vi har äldre medlemmar som dragit på sig hörselskador från en tid när kunskapen inte var lika utbredd och självklar som i dag, säger Larry Stewart, som är ombudsman och samordnare för de regionala skyddsombuden i region Väst.

Larry Stewart

Larry Stewart, ombudsman på Fastighets region Väst.

Det har förstås hänt massor sedan Larry Stewart och hans arbetskamrater i bästa fall tryckte in ett par bomullstussar i öronen.
Men trots att forskning och informationsinsatser sedan dess kraftigt höjt medvetandenivån, berättar nya siffror från Statistiska Centralbyrån att var sjätte svensk över 16 år har problem med hörselnedsättning.

Hörselnedsättning märks tidigare

Det är avsevärt fler än på 80-talet. Motsägelsefullt kan man tycka, men det finns förklaringar:
• Svenskarna blir allt äldre och många hörselskador är åldersrelaterade.
• Sämre ljudmiljöer och större kommunikationskrav gör att fler märker av sin hörselnedsättning tidigare.
• Allt fler vågar erkänna sin hörselskada.

– Det är inte bara de extremt starka ljuden som är skadliga. Även lägre volymer kan vara farliga för hörseln om man utsätts för dem under längre tid. Intensiteten och varaktigheten är helt avgörande, säger Jakob Malmström, som är audionom och enhetschef för habilitering och hörselverksamheten i Västra Götalandsregionen, och fortsätter:
– Det malande ljudet från en gräsklippare eller en borr kan om man har otur leda till en bestående hörselskada.

Hur ska man agera i sin vardag – man kan ju inte gå omkring med kåpor hela dagarna?
– Det gäller att vara lite ljudsmart. Om man hamnar i en situation där ljudet är obehagligt starkt ska man helst genast gå därifrån. När man själv kan bestämma nivån är det förstås att rekommendera att ställa in volymen så att den inte skadar, säger Jakob Malmström och passar samtidigt på att avliva den seglivade myten att örat tar mindre skada av hög musik som vi tycker om:
– Hörseln blir lika skadad, oavsett om vi gillar ljudet eller ej.

Favoritmusiken kan vara farlig

Sedan den bärbara bandspelaren under 80-talet slog igenom på bred front har många vant sig vid att ha sin favoritmusik i lurarna flera timmar om dagen. Trevligt, men risken är stor att volymen höjs för att stänga ute andra ljud i omgivningen.

I dag är varannan svensk över 75 år hörselskadad, och många drabbas i betydligt yngre åldrar. Med det sagt: aldrig har medvetenheten och kunskapen varit större än nu, och det finns bra sätt att skydda sig.

Hörselkåpor ger ett utmärkt skydd för den som klipper gräs, borrar eller kanske sitter
 på ismaskinen, och på många apotek finns dessutom ett brett utbud av olika slags öronproppar.
– Låter du göra egna individuellt anpassade proppar kan du till och med välja hur mycket ljud du vill att de ska släppa igenom. Du kanske vill dämpa på vissa frekvenser men ändå ha möjlighet att följa ett samtal, säger Jakob Malmström, som själv stoppar proppar i öronen när han går på konsert.

Larry Stewart konstaterar att hörselskydd på jobbet för de allra flesta tycks ha blivit en självklarhet.
– Branschen har definitivt ryckt upp sig, säger han.

Finns hjälp att få

Om oturen och skadan ändå är framme ska man veta att det finns allt bättre hjälp att få.
– Tycker man sig uppleva en försämring av hörseln är det viktigt att låta göra en hörselundersökning, säger Jakob Malmström och fortsätter:
– Skulle det visa sig att det verkligen finns en hörselnedsättning gäller det att så snart som möjligt förhålla sig till den nya situationen. Erkänna problemet för sig själv, berätta för andra i sin omgivning, och allt eftersom optimera möjligheterna att fungera i vardagen.

Först när man själv accepterat skadan kan man lägga upp smarta strategier för vilka miljöer som det fungerar bäst att vistas i.
Och sist men inte minst: Hörapparaternas teknik är både bättre och smidigare än många av oss är medvetna om. Chansen är faktiskt stor att du aldrig ens sett dem.

Tre röster om ljud och oljud

Minna Hermansson

Servicearbetare på ISS, Göteborg:
Värsta ljudet?

– Det värsta jag vet är när man drar med naglarna mot en griffeltavla. Och får man säga tonåringar? Skolmiljön – vilken ljudnivå!
Favoritljud?
– Ett riktigt porlande skratt. Och så småbarnsjoller när de är på sitt härligaste humör. Det är helt underbart!

Tommy Holmbom

Sanerare på ISS, Ringhals:
Värsta ljudet?
– När man svarvar eller fräser kan det bli ett högt ljud som verkligen skär genom kroppen. Särskilt vid metallbearbetning känns det ofta riktigt illa.
Favoritljud?
– Musik! Gärna country, kanske allra helst med Johnny Cash.

Mikael Laatikainen

Fastighetsskötare på Varbergs Bostad:
Värsta ljudet?

– När de knackar sten vid en nybyggnation – det tycker jag absolut inte om. Eller när glas kastas mot glas, det är ett väldigt starkt och obehagligt ljud.
Favoritljud?

– Jag jobbar utomhus och blir alltid glad av att höra fågelkvitter.

 

Fotnot: Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum där hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln sitter.

Skäl till dålig hörsel

Hörselskador beror ofta på en kombination av flera faktorer:

  • Genetiska faktorer. Ärftliga anlag för hörselnedsättning och ärftlig känslighet för buller.
  • Miljöfaktorer. Främst buller, men också kemikalier.
  • 
Sjukdom. Till exempel hjärnhinneinflammation, borrelia eller Menières sjukdom som leder till återkommande yrselattacker.
  • Åldersfaktorer. Hörselförändringar som har samband med åldrande.

Källa: Hörselskadades riksförbund

Här finns mer information om hörselskador:

  • www.hrf.se HRF (Hörselskadades Riksförbund)
  • www.1177.se 1177 Vårdguiden (drivs på uppdrag av Sveriges alla landsting och regioner)