Bostad 2030, en delegation som på uppdrag av Hyresgästföreningen har tagit fram förslag kring en ny bostadspolitik, har nu presenterat sitt slutbetänkande.
Bland förslagen vill delegationen att kommuner får större ansvar för att se till att det finns bostäder, samtidigt som man vill se en nationell bostadsplanering som Bostad 2030 menar saknas i dag.

Delegationen vill att staten årligen ska redovisa för riksdagen hur det faktiskt går med de bostadspolitiska målen. Kommuner som inte garanterar att även de med lägre inkomster kan erbjudas en bostad ska kunna bötfällas, eller få sanktioner som delegationen valt att kalla åtgärden.
– I dag har kommuner krav på sig, men det finns inga sanktionsmöjligheter, säger Anders Sundström, tidigare socialdemokratisk politiker och ordförande i Bostad 2030.

Anders Sundström.

Enligt honom finns det ett stort antal kommuner i landet som menar att det inte är deras huvudsakliga mål att skaffa bostäder för dem med lägre inkomster.
– Det finns de som till och med säger att man gärna vill se fler med lite högre inkomster i sin kommun, säger Anders Sundström.

80 000 lägenheter om året behöver byggas för att befolkningens behov av bostäder ska kunna täckas, detta enligt en rapport från Arena Idé till projektet Bostad 2030.
– Det behövs nästan byggas ett nytt miljonprogram, säger Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och utredningschef för Bostad 2030.

Anders Sundström menar å sin sida att ordet ”miljonprogram” kan vara missledande – eftersom miljonprogrammet kom till under en tid när lagstiftningen för miljö och socialt ansvarstagande var ”mycket svagt”.
– Med plan- och bygglagen och miljöbalken har vi i dag mycket hårdare reglering, som ser till att vi måste ta mycket större hänsyn till både människor och miljö när vi bygger, säger han.

Så länge som den lagstiftningen finns, vilket Anders Sundström hoppas består, tror han inte att Sverige kommer se den typen av miljonprogram så som den såg ut på 60- och 70-talet.

Andra förslag som Bostad 2030 har presenterat är en ny finansieringsform av bostadsbyggandet, olika förslag på hur man ska pressa byggkostnaderna samt ett förslag om att kommuner inte ska kunna sälja mark till fullt marknadsvärde. I stället ska mark läggas ut i förhållande till vilka bostäder som behövs, inte efter marknadspriser.

Förra året färdigställdes 40 000 lägenheter och 60 000 påbörjades, vilket är en bra bit under de 80 000 bostäder per år som behövs fram till 2030. Enligt Bostad 2030 nådde bostadsbyggandet rent av en topp förra året och kommer bli lägre de kommande åren.

Samtidigt erkänner Anders Sundström att han, trots de förslag som nu presenterats av Bostad 2030, inte tror att det kommer ske några stora förändringar för att få fram billiga bostäder.
– Vi har satt kunden i fokus, alltså den som ska bo där. Men det finns väldigt starka intressen som vill tjäna pengar på marken, på byggandet och på fastighetsförvaltningen, säger han.

Vad behöver hända då? Tänk om bostadskrisen fortsätter 10-30 år till?
– Det är väl det som talar för att vi lyckas, nämligen att det blir så pass viktigt för väljarna så trycket på politiken blir så pass stort. Om det nu är som så att vi ser en minskande produktion, så kommer frågan ganska snart upp på dagordningen, eftersom det nuvarande systemet inte förmår leverera, säger Anders Sundström.