Lördagens demonstration anordnas av nätverket Strike back på Norra bantorget i Stockholm. De är emot det förslag på ändringar i strejkrätten som fackförbund och arbetsgivarsida har tagit fram och lämnat över till regeringen efter konflikten i Göteborgs hamn.

5 snabba fakta om strejkrätten

Arbetsrätt

I stället för att vänta in den utredning som regeringen påbörjat, och som facken var kritiska till, tog fackförbund och arbetsgivarsidan fram ett eget förslag som de alla står bakom.

Förtroendevalda emot förslaget

På lördagens långa talarlista finns förtroendevalda från flera LO-förbund. Där finns också ett gemensamt uttalande av Simon Kappelmark och Roger Crossler från Fastighets, som dock inte kommer att närvara.
– Vi vill ändå få våra röster hörda och få så många som möjligt att förstå vad det här handlar om, att näringslivet försöker lura oss, säger Simon Kappelmark, vice ordförande på Bostadsbolaget i Göteborg.

Fack och arbets­givare överens om strejkrätten

Arbetsmarknad

Han har, tillsammans med sin klubb, varit emot förändringar i strejkrätten från början.
– Det finns ingen anledning att vi ska ge bort en del av den här makten som facken har arbetat så länge för att få, säger han.

Simon Kappelmark tycker att fackförbund rent principiellt borde vara helt emot inskränkningar i strejkrätten.
– Vi ska inte kompromissa bort en så viktig sak. Det är hela grundpelaren i det fackliga arbetet.

Roger Crossler, klubbordförande på SGS, Studentbostäder i Göteborg.

Det håller även Roger Crossler med om.
– Kärnan är densamma som tidigare. Om man inte hajar att man inte ska röra strejkrätten så ska man inte hålla på med fackligt arbete, säger han.

Fastighets borde ta avstånd

Roger Crossler är klubbordförande på Studentbostäder i Göteborg och innan sommaren skickade klubben en skrivelse till Fastighets förbundsstyrelse.

Kritik mot strejk­rätts­förslaget

Arbetsrätt

Klubben är kritisk mot att Fastighets inte har tagit tydligare avstånd motstånd mot förslaget. I skrivelsen frågar klubben vilka garantier förbundsstyrelsen ser för att förslaget inte ska innebära en maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel. De vill också veta vilka garantier det finns för  att förslaget inte ska kunna användas för att förbjuda strejker med syfte att hindra avtalsshopping.

Fastighets svarar klubben

Nu har skrivelsen behandlats av förbundsstyrelsen och ett svar har nyligen skickats ut till klubben. I svaret står bland annat att:

”Förbundsstyrelsens slutsats som svar på Fastighetsklubben SGS studentbostäder i Göteborg styrelses frågor är att för Fastighets medlemmar så innebär inte det mellan parterna framförhandlade förslaget någon förändring för hur man arbetar i dag. Det påverkar därmed inte på något sätt vårt maktförhållande gentemot våra motparter.”

– Det här kommer inte att påverka Fastighets på något sätt, och jag ser ingen maktförskjutning mellan parterna. Det som står i överenskommelsen är så som vi jobbar redan i dag, säger Jari Visshed, Fastighets tredje ordförande och fortsätter:
– Och jag ser inte någon risk för gula fackföreningar. De skulle i praktiken kunna bildas redan nu men vi har inte sett någon sådan problematik.

Det är fortsatt stor kritik mot förslaget om ändringar i strejkrätten och det hålls en stor demonstration imorgon. Hur ser du på det?
– Jag tycker att det är naturligt att det finns ett engagemang i en så här central och viktig fråga. Det handlar ytterst om maktrelationen mellan parterna. Men så som uppgörelsen blev ser jag inte någon oro för en förskjutning i den maktrelationen. Jag ser det här som en stadfästelse av det som redan gäller.

Vad handlar det om?

Det var efter en långdragen konflikt i Göteborgs hamn som regeringen beslutade att tillsätta en utredning som skulle se över strejkrätten. I stället för att vänta in den utredningen tog de fackliga centralorganisationerna LO, TCO, Saco och arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och Teknikföretagen fram ett eget förslag som de alla står bakom.

Det här innehåller överenskommelsen:

  • Det ska inte längre vara tillåtet att ta till stridsåtgärder utan att ha som mål att enas om ett kollektivavtal.
  • Det ska inte göras någon inskränkning i rätten att ta till fackliga stridsåtgärder när målet är att enas om ett kollektivavtal.
  • Förslaget påverkar inte rätten att ta till sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader.
  • Det ska bara vara tillåtet att ta till stridsåtgärder för krav som redan har tagits upp i en förhandling.

Förslaget håller just nu på att beredas för att skickas ut på remiss.