Fastighetsfolket och flera andra tidningar har de senaste åren rapporterat om människor som efter 180 dagars sjukskrivning ska ställas mot vad som kallas ”normalt förekommande arbeten” på arbetsmarknaden. 

För flera städare som vi har pratar med har det inneburit att de efter 180 dagar måste tillbaka till samma tunga arbetsuppgifter som orsakat sjukskrivningen. 

– Vi kan konstatera att allt för många kommer i kläm i den situationen, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) som har fått läsa Fastighetsfolkets reportage om Lotta Wahlén och Hatemina Hidic som har kommit tillbaka till sina städjobb efter långa sjukskrivningar.

Ser över 180-dagars regel

Sedan januari 2017 har regeringen gett flera i uppdrag att se över samarbetet med sjukförsäkringen för att människor inte ska falla mellan stolarna på det här sättet, berättar ministern.

– Det pratas ofta föraktfullt om utredningar, men det är så det går till i Sverige. Man måste utreda för att ha underlag för att stifta nya och ändra på lagar så man vet vad det innebär. 

Den första utredningen som tillsattes tittar just på regeln om 180 dagar tillämpas, men också hur sjukförsäkringen fungerar för visstidsanställda bland annat. Utredaren ska komma med slutbetänkande och förslag på ändringar i oktober.

Ska leda till nya lagförslag

Den andra utredningen tittar på hela sjukskrivningsförloppet, från de förebyggande insatserna till bortre änden alltså att man kommer tillbaka.

– Det kan låta flummigt men målet med den utredningen är att det ska bli så bra som möjligt för den enskilde. För det krävs att samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna fungerar, säger Annika Strandhäll.

Även den utredaren ska komma med förslag på lagändringar när slutbetänkandet kommer i maj 2020.

– Vi kommer att lägga lagförslag för att förbättra sjukförsäkringen under det kommande året.

Arbetsgivaransvaret en nyckelfråga

En annan fråga som Fastighetsfolket har uppmärksammat i samband med sjukförsäkringen är arbetsgivarens ansvar för rehabilitering för personal som är sjukskriven. 

Fackliga företrädare inom Fastighets har vittnat om att arbetsgivare ofta brister i att ta fram en rehabiliteringsplan senast 30 dagar in i sjukskrivningen som lagen säger att de ska göra.

– Det är en av de riktigt viktiga nyckelfrågorna. Enormt stor del av arbetsgivarna tar inte det ansvaret. En bra bit över 90 procent av arbetsgivarna säger nej, vi kan inte göra något för att hjälpa den här personen tillbaka i arbete, säger Annika Strandhäll.

Hon frågar retoriskt varför vi i dag har arbetsplatser som på löpande band sliter ut människor, men regler så att arbetsgivarna inte behöver ta någon ekonomisk risk eller ansvar för att människor slits ut. 

– Vi behöver vara betydligt mer upprörda över det än vad vi är idag. 

Vad kan ni i politiken göra för att förändra det?

– Vi kan lagvägen sätta press på arbetsgivarna för att de ska ta mer ansvar för att personalen inte ska bli sjuka och blir de det ska de få en vettig möjlighet att ta sig tillbaka till jobbet.

Under förra mandatperioden gick Annika Strandhäll fram med ett lagförslag som hon kallar hälsoväxlingen som var menat att sätta press på arbetsgivarna vad gäller arbetsmiljöfrågor och rehabilitering.

– Men det tog hus i helvete så vi fick dra tillbaka det förslaget. Men det ligger färdigt i en byrålåda och är godkänt av lagrådet. 

Holländska modellen

Regeringen hade alltså inte parlamentariskt stöd för hälsoväxlingen men både fack och arbetsgivare åtog sig att genom förhandlingar få till förbättringar så sjuktalen skulle minska. 

– Men vi har inte sett en tillräckligt bra minskning. Jag hoppas att vi under den här mandatperioden kommer att lyckas komma tillbaka med mer förslag.

Annika Strandhäll säger att hon vill se något som liknar den holländska modellen där arbetsgivare har ekonomiskt ansvar för sjukskriven personal i två år.

– Det var ett enormt omstritt förslag där men det har lett till revolutionerande resultat och både fack och arbetsgivare är faktiskt nöjda i dag.

I takt med den demografiska förändring som pågår där Sverige har en ökande andel äldre befolkning och minskande andel människor i arbetsför ålder kommer behovet av friska och arbetsföra människor öka. Det kommer att öka chanserna för att få stöd för liknande lagförslag tror Annika Strandhäll.

– Vi behöver varenda hand som kan arbeta framöver det är extremt dålig samhällsekonomi att ha arbetsplatser som sliter ut människor, säger hon och tillägger:

– Man måste komma ihåg att vi har ett parlamentariskt läge med mer eller mindre högermajoritet men det betyder inte att vi inte ska försöka hitta vägar att få igenom det här i riksdagen.