Tobias Baudin om nya las: ”En enorm framgång”
Nya toppsossen Tobias Baudin började som reparatör, är skolad i facket och lovar att lyssna på LO-förbunden.
– Vi är inget utan fackförbunden och behöver fler fastighetsskötare och städare som medlemmar, säger han.
Ingen av Tobias Baudins föräldrar var fackligt eller politiskt engagerade under uppväxten hemma i Luleå. Mamma arbetade inom långvården och pappa som vaktmästare. Men familjen tyckte om att diskutera politik.
– Morfar var också väldigt intresserad. När han var barnvakt fick jag sitta och kolla på någon riksdagsdebatt eller lyssna på p4 Norrbotten och prata politik, säger Tobias Baudin, när han tar emot Fastighetsfolket på Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen 68.
Jobbade med styr och ledteknik
Själv hade han ingen tanke på att bli politiskt eller fackligt engagerad. Först när Tobias Baudin började arbeta som maskinist på Luleå kommun och utsågs till arbetsplatsombud för Kommunal väcktes intresset för facket. På jobbet skötte han ishallen, skolor och badhus. Han jobbade med styr och ledteknik parallellt med sitt fackliga uppdrag.
– Där såg jag hur roligt det var att engagera sig. Ju mer jag lärde mig och hittade strategier, desto mer kunde jag förbättra för mig och mina arbetskamrater.
Sedan i november förra året är Tobias Baudin Socialdemokraternas nya partisekreterare. En av hans huvuduppgifter är att stärka ”folkrörelsepartiet” och den facklig-politiska samverkan.
– Vi är inget utan fackförbunden. Jag är övertygad om att alla förbund har ett enda skäl till sin samverkan med oss. De tycker att det gynnar deras medlemmar om de också får en bra politik från oss som parti, säger han.
Tobias Baudin påpekar att Socialdemokraterna behöver fler fastighetsskötare och städare som medlemmar. Han vill också se dem på förtroendeuppdragen inom partiet.
– Jag vill att arbetarna ska få större inflytande, säger han.
Nya möjligheter till utbildning
Tobias Baudin var tidigare förbundsordförande för Kommunal. Då fick han stark kritik när Kommunal och IF Metall var de enda inom LO som först sa nej och sedan ja till PTK:s och Svenskt Näringslivs ”lasöverenskommelse” i december 2020.
Överenskommelsen innebär bland annat att det ska det bli lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. Det ska också bli enklare. Fler undantag ska få göras från turordningsreglerna. Men samtidigt ska anställda få nya möjligheter till utbildning och omställning mitt i yrkeslivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.
Varför sa du först nej, sedan ja?
– Det första förslaget var för dåligt. Framför allt villkoren för anställningsformen allmän visstid och arbetsgivarnas möjlighet att hyvla ner tjänster. Då var vi ett enigt LO som sa nej. I förslaget som vi sedan sa ja till hade vi fått igenom att man bara får ha allmän visstidsanställning i ett år istället för två. Sedan ska den övergå till en fast tjänst. Det var en enorm framgång. Det skulle ha tagit oss minst ett decennium av avtalsrörelser att få den förbättringen. Hyvling av tjänster kan arbetsgivarna inte heller göra som förr.
Hur ska en städare med dålig svenska kunna ta del av de nya utbildningsmöjligheterna?
– Om du jobbat i minst åtta år får du ett års utbildning. Det blir en rättighet som arbetsgivaren inte får säga nej till. Utbildningen behöver inte vara kopplad till yrket.
Men hur ser du på risken att det bara blir studievana som utbildar sig?
– Det är typiskt arbetarklassen att säga ”vi klarar inte av att studera”. Det är arbetare som får landet att fungera. Självklart ska vi också ha rätt till kompetensutveckling och utbildning. Jag tror att väldigt många vill ställa om och ser det här som en möjlighet att plugga vidare.
Många såg det som ett svek att Kommunal och IF Metall anslöt sig trots att inga andra av LO-förbunden gjorde det, hur ser du på det?
– Vi gick in och gjorde en bättre uppgörelse än vad som annars hade blivit lagstiftning i Sverige. Det blev mycket bättre när vi fick chansen att förhandla. Sedan blev det en anpassning. Men annars hade det blivit den andra överenskommelsen som var sämre än den vi lyckades förhandla fram. Nu har en ganska stark majoritet i LO sagt ja till detta på repskapet. Varje fackförbund får sedan välja om man vill gå in i det nya huvudavtalet eller inte.
FAKTA: Tobias Baudin
Gör: Partisekreterare för Socialdemokraterna.
Ålder: 47 år.
Bor: I Stockholm. Har en stuga i Östhammar.
Uppväxt: I Luleå. Bor sedan 2010 i Stockholm. ”Jag tycker fortfarande att det är häftigt att åka tunnelbana, så stockholmare är jag nog inte”.
Utbildning: Gick tvåårig ellinjen på gymnasiet och sedan ett påbyggnadsår inom styr- och ledteknik.
Fritid: Går gärna på fotboll och hockey. Gillar musik och teater att vara vid stugan och snickra.
Tidigare jobb: ”Mitt första riktiga jobb var som reparatör på sjukhuset i Luleå. Sedan har jag varit maskinist/drifttekniker på Luleå kommun fram till 2010”. Mellan 2004 till 2010 satt Tobias Baudin i Kommunals förbundsstyrelse. Han var ordförande för Kommunal i Norrbotten 2009–2010, förste vice ordförande i Kommunal mellan 2010–2012 och förste vice ordförande i LO 2012–2016. 2016 till 2021 var Tobias Baudin förbundsordförande för Kommunal.
Några delar ur nya las
FAKTA: Några delar i Nya Las
Arbetsgivarna föreslås kunna undanta tre personer istället för två vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Oavsett antal anställda. Men delar av den nya lagstiftningen är dispositiv. Det betyder att avvikelser från turordningsreglerna ska kunna göras genom kollektivavtal.
Anställningen upphör när uppsägningstiden är slut, även om det har uppstått en tvist om huruvida en uppsägning var giltig. Arbetsgivaren behöver därmed inte längre betala ut lön under själva tvisten. Men om en domstol ogiltigförklarar uppsägningen ska arbetsgivaren betala ut lön till arbetstagaren för den tid som tvisten har pågått.
Om hyvling: Om en arbetsgivare omorganiserar så att en arbetstagare får sin sysselsättningsgrad hyvlad, minskad, så ska särskilda turordningsregler gälla. Arbetstagaren föreslås då få rätt till en omställningstid, i max tre månader. Under den tiden får arbetstagaren behålla sin tidigare sysselsättningsgrad och anställningsförmåner. Avvikelser från turordningsreglerna och om omställningstid ska kunna göras genom kollektivavtal.
Allmän visstidsanställning ersätts enligt förslaget med den nya anställningsformen särskild visstidsanställning. Efter ett år ska den särskilda visstidsanställningen övergå till en fast anställning. Avvikelser ska kunna göras genom kollektivavtal.
Bättre omställnings– och kompetensstöd för fler arbetstagare.
För arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal införs ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
Ett nytt omställningsstudiebidrag införs för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiebidraget kan ge upp till 80 procent av inkomsten, dock högst 20 458 kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.