Tre trygghetsvärdar i reflexvästar står framför ett hyreshus.

Evelina, Yunis och Omid har alla vuxit upp i Sollentuna. Nu är de anställda av Sollentunahem för att se till att deras egna kvarter är hela och rena.

Det är lördagsmorgon på Malmvägen, ett omskrivet miljonprogramsområde i Sollentuna. Under natten har ett stort regnväder dragit förbi och en svag vårsol tittar fram mellan de stora grå huskropparna.

Sollentunahems trygghetsvärd Yunis visar den nya Malmparken, en stor lekplats som inte fanns när han växte upp här och spelade fotboll med tiovåningshusen som fond. 

– Här fanns bara en fotbollsplan när jag var liten. Men vi hade roligt, det bodde många barn här och vi spelade alltid fotboll, säger han med ett leende.  

Kriminellt gäng styrde området

Ända sedan 1970-talet har Malmvägen varit ett högkvarter för det kriminella Turebergsnätverket. I källargångarna som kopplar samman huskropparna under jord hade det kriminella nätverket tills för bara några år sedan skjutbana och gömställe för narkotika och vapen.

På samma gata gick barnen till förskolan och Yunis och hans vänner sparkade boll, lyckligt omedvetna om vad som pågick. Nu är Yunis 20 år och har precis påbörjat sitt arbetspass som trygghetsvärd för Sollentunahem tillsammans med kollegorna Evelina och Omid. 

En man i en svart jacka som står framför en tegelvägg.
Yunis är uppväxt på Malmvägen. Nu arbetar han för att göra sina barndomskvarter tryggare. ”Det är viktigt att unga känner att de har en framtid, så att de inte plockas upp av gängen”, säger han.

Trion kontrollerar Sollentunahems områden på helgerna för att snabbt upptäcka och rapportera in sådant som skadegörelse, trasiga dörrar och klotter till bostadsbolaget. De fokuserar särskilt mycket på husen här på Malmvägen i Tureberg, som finns med på Polisens lista över utsatta områden.  

Deras arbetsledare Ibrahim Agirman är tidigare fastighetsskötare och arbetar nu som projektledare på Sollentunahem. Han menar att om bostadsbolagen snabbt åtgärdar nedskräpning och skadegörelse, minskar risken för att området hamnar i en negativ spiral.  

– På helgerna är bostadsbolagens kvartersvärdar lediga, men då finns trygghetsvärdarna och håller ögonen öppna. De rapporterar in skadegörelse i vårt interna system, så att fastighetsskötarna kan åtgärda det direkt på måndagen, säger han.  

Sollentunahems trygghetsvärdar

Sedan tre år tillbaka anställer Sollentunahem unga trygghetsvärdar, som arbetar på helgerna. Trygghetsvärdarna arbetar med att kontrollera bostadsbolagets områden och rapportera in skadegörelse, så att det snabbt kan åtgärdas av fastighetsskötarna.

Trygghetsvärdarna är anställda på kollektivavtalet mellan Fastighets och Fastigo. 

”Polisen klarar inte att vända utvecklingen på egen hand”

För att öka tryggheten i Tureberg samarbetar Sollentunahem och andra fastighetsbolag i området med Sollentuna kommun och Polisen. Genom samarbetet delar de löpande lägesbilder med varandra för att kunna sätta in rätt åtgärder i bostadsområdena.  

Vi går ner i en av källargångarna som Turebergsnätverket tidigare använde som gömställe. Enligt kommunpolis Kristian Bergström är området betydligt lugnare sedan ett tiotal personer ur Turebergsnätverket ledarskikt greps runt 2022 och dömdes till längre fängelsestraff. 

Tre trygghetsvärdar i västar som står i en källare.
Trygghetsvärdarna rapporterar in skadegörelse och fel som uppstår i fastigheterna under helgerna.

Men han är tydlig med att enbart lagföring inte kan få ett utsatt område på fötter.  

– Polisen klarar inte att vända utvecklingen på egen hand. Vi har en mycket bra samverkan med Sollentuna kommun och fastighetsbolagen för att få bort otryggheten. Att Sollentunahem satsar på att anställa ungdomar är jätteviktigt. Ungdomarna blir goda ambassadörer över sitt bostadsområde, säger han.  

Underlättar fastighetsskötarnas arbete

I källargången hittar Yunis, Omid och Evelina tomma ölflaskor och några kablar som sticker ut ur källarväggen. Omid fotograferar och rapporterar in de utstickande kablarna i Sollentunahems interna fastighetssystem.

Han studerar till fastighetsförvaltare och tycker det är bra att redan under studietiden få arbeta på ett bostadsbolag.  

– Det betyder att jag redan nu kommer in i arbetet och lär mig hur det fungerar i praktiken, säger han. 

En man tar en bild av kablar som sticker ut ur väggen med en mobiltelefon.

Evelina plockar bort ölflaskorna. Hon går sista året på gymnasiet och bor i Sollentunahems hyresrätter i Edsberg, som nyligen togs bort från Polisens lista över utsatta områden.

I framtiden vill hon bli polis och fortsätta jobba trygghetsskapande. Hon har märkt hur hennes arbete har gjort skillnad.  

– Sedan jag började som trygghetsvärd kan jag se hur nedskräpningen försvunnit i mitt kvarter, där vi lagt fokus på att vara snabba med att få bort skräp, säger hon.  

Viktigt att bostadsbolag satsar på unga

Att satsa på barn och unga är något som deras arbetsledare Ibrahim Agirman menar är nyckeln till att skapa förändring i utsatta områden. Som barn spenderade han mycket tid på fritidsgården medan föräldrarna arbetade. 

– Jag växte upp i en idrottsgemenskap och på en fritidsgård. Det har räddat mig från att hamna i utanförskap, säger han.  

En man som står framför en tegelvägg.
Ibrahim Agirman, projektledare på Sollentunahem.

Yunis håller med. Som 16-åring fick han sitt första sommarjobb via Sollentuna kommun, som fritidsledare för sommaraktiviteter för barnen på Malmvägen.

I dag läser han en dubbelexamen till civilingenjör och lärare på KTH.  

Han gläds åt att kommunen öppnat upp en ny fritidsgård och att sommarlägren för barnen på Malmvägen ska hållas även i sommar. Han känner sig hoppfull.  

– Nu satsar både bostadsbolaget och kommunen på barnen i Sollentuna. Det är viktigt att de känner att de har en framtid, så att de inte plockas upp av gängen. Om några år tror jag inte att Tureberg är ett utsatt område längre, säger han.  

Samarbete för att skapa trygghet

Sollentunahem samverkar med andra fastighetsbolag, kommunen och Polisen genom en samverkansmodell som kallas BID: Boende, integration och dialog.  

Ursprungligen står det för Business Improvement District och kommer från Kanada och USA. I andra länder bygger BID-konceptet på en lagstiftning som tvingar fastighetsägarna att delta med både pengar och resurser.  

I Sverige är det ett frivilligt samarbete som används för att skapa positiv utveckling i bostadsområden. Exempelvis delar alla fastighetsägare i Tureberg, Sollentuna kommun och Polisen löpande lägesbilder med varandra för att kunna sätta in rätt åtgärder i bostadsområdet.