65 000 skyddsrum ska kontrolleras – här är vanligaste felet

Enplansbyggnaden med gul träpanel på en skolgård i Staffanstorp är fylld med stabila trehjulingar. Lite rockringar, bandyklubbor och spadar finns också bland spindelväv och grus. Vi befinner oss i ett typiskt skolgårdsförråd. 

Att det här egentligen är ett skyddsrum där det ska få plats 90 personer är inget den som inte arbetar med fastigheter eller civilförsvar tänker på. Men Rikard Jönsson, driftstekniker på Staffanstorps Kommunfastigheter, har förstås stenkoll.

– Jag och mina kollegor är krigsplacerade. Vid ett larm ska vi ta oss ut till skyddsrummen i våra ansvarsområden, hjälpa till och förklara hur de ställs i ordning, säger han.

Plötsligt stort intresse

Han har jobbat inom fastighetsbranschen sedan tidigt 80-tal, både med privat och kommunalt bestånd. Först som fastighetsskötare och numera som drifttekniker. Länge har skyddsrummen varit en icke-fråga.

– Men så drog kriget i Ukraina i gång och efter det får vi många fler frågor. Folk undrar var de finns och så, säger Rikard Jönsson.

Med anledning av det förändrade säkerhetsläget har regeringen nyligen beslutat att samtliga landets skyddsrum ska kontrolleras inom de närmsta fem åren. Det kommer att göras av Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB. Men i Staffanstorps har man bestämt sig för att ligga steget före.

Kommunen tagit eget initiativ

– De ledande politikerna i Staffanstorp är måna om medborgarnas säkerhet, det måste man ändå ge dem, säger Rikard Jönsson och berättar att det togs beslut om att alla Kommunfastigheters 19 skyddsrum ska undersökas i förväg.

– Då får vi ett bättre hum om statusen och hur vi behöver budgetera, konstaterar Rikard Jönsson.

Därför är Johan Söderberg, besiktningsman med specialistkompetens just på skyddsrum, på besök från Stockholm redan den här vårveckan. Han jobbar på ett av de konsultbolag som är specialister på regelverk för skyddsrum.

Johan Söderberg och hans kollegor har fullt upp i dessa tider. De åker land och rike runt och servar såväl stora fastighetsbolag som hela kommuner eller enskilda bostadsrättsföreningar.

Brister kan ge vite

– Om brister väl upptäcks när MSB kommer ut på sina kontroller så ska de åtgärdas inom ett visst tidspann. Annars blir det vite för fastighetsägaren. Så att förbereda sig redan i förväg är klokt och ger mer utrymme för planering och framförhållning, tycker han.

Han tittar upp mot taket och konstaterar direkt att det saknas fästen för lysrören där uppe.

– Det är vanligt att fastighetsskötarna plockar bort dem. Men då måste man veta att de förvaras i skyddsrumsförrådet så att de snabbt kan monteras vid ett eventuellt larm.

Ska ge splitterskydd

Johan Söderberg bläddrar i sitt 67 sidor långa kontrollhäfte. Det är indelat i 25 avsnitt efter diverse områden att undersöka. Det handlar bland annat om att inspektera skyddsrummets stomme, elförsörjning, möjligheter till ventilation där inflödet av luft kan renas, att det finns fungerande aggregat att koppla in samt vattentillförsel.

– Ett skyddsrum ska ge invånarna skydd från bland annat splitter, gaser och tryckvågor. Det ska vara utrustat med vatten, sanitetsmöjligheter och värme. Men eventuell mat finns det inga krav på. Det får varje skyddssökande själv tänka på att ta med sig, förklarar Johan Söderberg. 

Ett av de vanligaste misstagen som jag ser att fastighetsskötare gör är att man borrar igenom skyddsrumsväggen för att dra in brandlarm, fiber eller elkablar.

Väl hemma på kontoret i Stockholm i nästa vecka kommer han att skriva ihop ett protokoll som han skickar till Staffanstorps Kommunfastigheter.

– Då får vi se då hur mycket vi behöver åtgärda, om vi har kompetens och tid att ordna det själva eller om vi eventuellt behöver ta in konsulthjälp, säger Rikard Jönsson.

Dolt bakom träpanel

Johan Söderberg bankar på väggen och konstaterar var skyddsrumsdörren är. Den syns nämligen inte, utan är inbyggd bakom träpanel. Bredvid finns en vanlig ytterdörr, en sådan som finns på vilken byggnad som helst. Det sitter till och med en lekfull skylt ovanför, skolgårdsförrådet är döpt till ”Bråkmakargatan”.

– Många tänker på det klassiska stora vredet och en tjock betongfylld ståldörr i ett bergrum när man nämner skyddsrum. Men många som är byggda under senare delen av 70-talet och framåt ser ut just så här, vid första anblick som vilken byggnad som helst, säger Johan Söderberg.

I händelse av larm behöver de skyddssökande förstå att de ska demontera dörren för fredsbruk och dra för de tjocka skyddsrumsdörrarna för att utrymmet ska fungera. I skyddsförrådet behöver det därför finnas en uppsättning verktyg, bland annat hammare och kofot. 

Förrådet ska vara fyllt

Johan Söderberg börjar med att inspektera just det obligatoriska förrådet. I det här skyddsrummet har det varit inbyggt tidigare, plywood-väggen har nyligen rivits av Rikard Jönsson och hans kollegor inför Johan Söderbergs ankomst.

– När skyddsrum finns i anslutning till källarutrymmen och liknande är förrådsrummet ofta synligt. Då är det ganska vanligt att folk har plockat på sig saker därifrån. Man kanske får syn på en slägga som ingen verkar använda, den kan någon behöva till sommarstugan, säger Rikard Jönsson.

Men här är det intakt. Ritningen som beskriver hur skyddsrummet ska iordningställas ligger säkert förvarad och inplastad i ett kartongrör. På den beskrivs vad som ska göras under de 48 timmar man har på sig. Men instruktionerna är inte helt lätta att förstå för den som inte är händig.

Krävs viss händighet

Fönsteröppningarna ska exempelvis sättas igen med tjocka betongblock och tätas med fogmassa. Johan Söderberg kontrollerar att fogmassan, det är en rejäl samling av plastburkar i en låda, inte har blivit för gammal och torkat ihop. Han noterar att datumet gått ut och att det behövs ett nytt lager.

– Ett av de vanligaste misstagen som jag ser att fastighetsskötare gör är att man exempelvis borrar igenom skyddsrumsväggen för att dra in brandlarm, fiber eller elkablar som kan behövas när rummet används i fredstid. 

Men, fortsätter Johan Söderberg, om man ska göra det behöver man först konsultera en sakkunnig på skyddsrum.

– Annars finns risk att man förstör skyddsrummets gastäthet och man kan dessutom råka försämra konstruktionen och hållfastheten. Att åtgärda det i efterhand blir dyrare än att göra rätt i första skedet.

Det är ganska vanligt att folk har plockat på sig saker från skyddsrumsförrådet.

Här i skolgårdsförrådet har dock inga sådana ingrepp gjorts. Rikard Jönsson tittar på klockan och får plötsligt bråttom. Han ber Johan Söderberg att höra av sig om han stöter på problem under dagens fortsatta kontroller.

– Du har ju fått alla nycklar nu och klarar dig själv. Jag behöver åka i väg och hjälpa en kund, förklarar han och hoppar in i Kommunfastigheters bil.