Efterfrågan på företagshälsovård är låg och tillgången har minskat. I slutet av 80-talet hade 86 procent av alla arbetstagare i Sverige företagshälsovård, enligt LO. I Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning svarade 58 procent att de hade tillgång till detta.

Städare har höga sjuktal, 5,9 procent, och är samtidigt en av yrkesgrupperna som får minst företagshälsovård.  Enligt Arbetsmiljöverkets siffror är det 34 procent. I fastighetsbranschen svarar 45 procent att de har företagshälsovård.
Fastighets regionala skyddsombud rapporterade dessutom till LO förra året att bara var femte arbetsplats som har företagshälsovård jobbar förebyggande. Och  upphandlingarna har i de allra flesta fall gjorts utan samverkan med lokala fackliga representanter.
– Det är de anställda som vet vilka risker som finns på arbetsplatsen, därför är det viktigt att facken är med och förhandlar, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Fastighets.
Han menar att arbetsmiljöproblemen också ofta är störst i mindre företag där det inte finns klubbar eller bra facklig organisering.
– Vi försöker hålla koll med regionala skyddsombud men ofta blir det mest brandkårsutryckningar när det har hänt något, säger Torbjörn Jonsson.

Fastighetsfolkets rundfrågning stärker bilden av att det fungerar bättre bland större arbetsgivare, och att fastighetsarbetsgivare erbjuder mer företagshälsovård än städarbetsgivare.
Vi frågade 25 av de största företagen från förbundets olika branscher om de har företagshälsovård. Samtliga fastighetsbolag uppger att de har avtal som alla anställda omfattas av. Bland städ-, fönsterputs- och saneringsföretagen har flera tillfrågade inte svarat. Majoriteten av de som svarat uppger dock att de har avtal, även om omfattningen varierar.

Men Arbetsmiljölagen beskriver inte vad företagshälsovården ska innehålla, och i praktiken tecknar många arbetsgivare så kallade noll-avtal. Det innebär att tjänster köps in när problem uppstår.
Ett sådant exempel är städföretaget Coor som svarar att de har tillgång till alla Previas tjänster men att de beställs vid behov.
– Att ha ett så kallat noll-avtal innebär oftast att det inte finns en upparbetad relation, och då kan det vara svårt att diskutera arbetsmiljöfrågor och problem, det är också svårt med förebyggande arbetsmiljöarbete, säger Lisa Schmidt, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Stena fastigheter har svarat att de inte köper in förebyggande tjänster utan jobbar i egen regi i form av till exempel friskvårdsgrupper och stressförebyggande utbildning.

Bland de företag som svarat att de köper in förebyggande tjänster uppger flera att det handlar om till exempel hälsokontroller och arbetsmiljöutbildningar, men det i sig betyder inte att det finns en fungerande relation med företagshälsovården.
I en rapport från 2014 konstaterade Lisa Schmidt med flera att det krävs ”god arbetsplatskännedom, löpande kontakter i arbetsmiljöfrågor och tidiga insatser i inidividärenden utifrån kända samarbetsstrukturer” för att företagshälsovården ska fungera bra.
Flera företag arbetar dock aktivt med frågorna. ISS, med omkring 9000 anställda, svarar att de har ”intensifierat samarbetet med företagshälsan för att främja friska medarbetare och minska sjukfrånvaron”.
Rikshem, ett av de största privata fastighetsbolagen, svarar att de använder mer förebyggande nu än tidigare och kopplar in den tidigare om en medarbetare har arbetsrelaterad problematik, ”snarare än att medarbetaren använder till exempel en individuell försäkring eller själv söker vård”.

”Det man ska tänka på är att göra rörelserna sakkta och arbeta nära kroppen”, säger Susanne Larsson på Örebrobostäder.

Även Örebrobostäder uppger att de använder företagshälsovården mer nu än för fem år sedan.
– Vi ligger precis i startgroparna för att jobba mer förebyggande och måste jobba på alla fronter för att få friskare medarbetare, säger Irene Vretlund, HR-specialist på bolaget.
Ett av Öbos affärsmål är att få ner sjuktalen, som ökade från 4,37 procent år 2014 till 5,4 procent förra året.
De satsar på ett systematiskt arbetsmiljöarbete och jobbar med återkommande ergonomigenomgångar, utbildningar i hot och våld, och morgonuppvärmning.
– Jag hade problem med axeln i höstas och har några rörelser från sjukgymnasten som jag gör här på morgonen, säger fastighetsskötaren Susanne Larsson när hon står med ett kraftigt gummiband i händerna.
Varje morgon gör hon och kollegerna på Örebrobostäder, Öbo, gemensamma stretchövningar. Mellan klockan sju och tio över spelas lugn musik medan de värmer upp axlar, armar och rygg.

Trots att det kan kännas lite generande att stå och dra i gummiband bland sina kolleger försäkrar flera i gruppen att det går snabbt att komma in i det och uppskatta fördelarna.
– Vi har ett jättetungt jobb så vi behöver det här. Jag brukar styrketräna själv också, men det här är bra att göra på morgonen. Det mjukar upp musklerna, säger fastighetsskötaren Ronak Salehee.
HR-specialisten Irene Vretlund säger att det inte syns någon tydlig nedgång i sjuktalen ännu, men hoppas att det kommer när Öbo fortsätter att jobba förebyggande.

Företagshälsovård

  • Företagshälsovården ska minimera risker i arbetsmiljön och hjälpa till med arbetsanpassning och rehabilitering för den som blivit sjuk. Den kan också hjälpa till med rutiner för att tidigt upptäcka om någon mår dåligt.
  • Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och för att köpa in företagshälsovård. Men det innebär också att det är arbetsgivaren som avgör vad som ska ingå i avtalet.

Källa: Försäkringskassan