Städrockarnas tid är förbi, den moderna städaren har arbetsbyxor och tröja. Här är Imad Al-Achi, trappstädare på Samhall.

Utvecklingen av arbetskläder går åt olika håll. Samtidigt som kläderna blir mer praktiska och funktionella får de en allt större uppgift att fungera som reklam och stärka företagets identitet. Dessutom blir de smartare.

På ryggen på de Inspira-anställdas färggranna gröna kläder står det ”Inspira – en del av upplevelsen”.
– Att använda uniform eller profilkläder kan dels fungera som ett igenkänningstecken, dels ge samhörighet i en arbetsgrupp, säger Marianne Larsson, forskare och intendent på Nordiska museet.
Hon har skrivit en kulturhistorisk avhandling om kläder i Posten, bland annat om införandet av profilkläder 
för kassapersonalen på 1980-talet. Brevbärarna hade sina uniformer, men det här skulle i högre grad vara moderiktiga kläder som personalen skulle vilja använda. Profilkläderna skulle fungera både som marknadskommunikation och som motivationsmedel och löneförmån.

Men även om just begreppet profilkläder inte har funnits i mer än några decennier har det under många hundra år funnits behov av särskilda kläder att arbeta i.
– Det har alltid funnits enkla kläder som har använts som arbetskläder, alternativt mer specialiserade yrkeskläder som till exempel de skinnförkläden som smederna hade som skydd, säger Marianne Larsson.
Men det var först när det blev enklare och billigare att tillverka och distribuera kläder som utvecklingen tog fart på riktigt. Blåskjortor och stela uniformer har i många fall bytts ut mot kläder som skulle kunna användas även på fritiden.
– Det är en ständig förnyelse, både utifrån funktion och mode, säger Marianne Larsson.

Utvecklingen av arbetskläder går framåt och överrockarnas tid är förbi. 1964 var de standard. Just den här bilden är tagen i Falkenberg för Fastighetsfolket. Foto: Elon Johansson

För dem som arbetar som fastighetsskötare, miljövärdar och liknande har utvecklingen gått från privata kläder till slitstarka och funktionella arbetskläder i anpassade material, med praktiska fickor och ergonomiska och säkra skor.
För städare har utvecklingen samtidigt gått från privata slit- och slängkläder 
via överdragsrockar till dagens utmärkande profilkläder, som ska vara smarta, snygga och bekväma.
– Bra, praktiska fickor är viktigt. Och byxor med god rörelsevidd och som är sköna och slitstarka, säger Karin Askerdal, produktchef på klädföretaget Hejco.
Deras sortiment riktar sig bland annat till städare och Karin Askerdal berättar att hon märker av en förändring i vad kunderna efterfrågar.
– Förut har vi haft mycket västar men det är på väg bort. Det är en generationsväxling. Nu är det mer t-shirt och pikétröjor och enkla kläder som gäller, säger hon.

En annan trend som hon märker av
är att allt fler efterfrågar miljömärkta kläder. Hejco, en del av Fristads Kansas-koncernen, använder en särskild standard som garanterar att kläderna inte innehåller några skadliga ämnen eller restprodukter.
– Det märks särskilt i upphandlingar. Men det kostar fortfarande mer med miljömärkta kläder än andra typer, säger Karin Askerdal.
Men det finns ytterligare en dimension av arbetskläder. De håller på att bli intelligenta med hjälp av ny teknik. Några exempel är kepsar med inbyggd trötthetsvarning och hjälmar med inbyggda dataskärmar och kameror.

Framtiden är intelligenta arbetskläder. Den amerikanska smarta hjälmen Daqri visar aktuell information på skärmen för att öka säkerhet och effektivitet.

Dessutom håller svenska forskare på att utveckla så kallade smarta kläder som ska kunna hjälpa till att göra automatiska riskbedömningar av bland annat belastning.
– Smarta kläder är kläder där man till exempel väver in nån form av ledande trådar eller material som då blir en elektrod. Den har kontakt direkt med huden och samlar elektriska impulser från till exempel hjärtat. Det går även att mäta muskelaktivitet med olika sensorer, säger forskaren Jörgen Eklund på enheten för ergonomi på KTH.
Anställda ska kunna ha kläderna under sina vanliga arbetskläder under till exempel en arbetsdag för att mäta sådant som rörelser, arbetsställningar och hjärtfrekvens. Efter en analys av den insamlade datan ska man kunna se vad som är för tungt och påfrestande och på sätt minska riskerna.

Målet är att till exempel företagshälsovården ska kunna använda kläderna när de blir kommersiellt tillgängliga om några år.
– Det finns redan en del tekniska tillämpningar från olika länder som går att beställa på nätet. Problemet är att de ofta brister i tillförlitlighet och därför går de inte att använda i forskningssyfte eller i arbetslivet, säger Jörgen Eklund.
Även om deras smarta kläder är tänkta för att ta bort arbetsmiljörisker tror han att tekniken kommer att sprida sig till fler områden i framtiden, inte minst för fritid och hälsa.
– En del personer är väldigt intresserade av sin hälsa och det finns redan appar och klockor som kan ta fram en del data. Jag tror att folk kommer att vara väldigt intresserade så fort priserna blir lite mer rimliga, säger han.