Viva Sintraeslimp! Leve facket!

Den obligatoriska gruppbilden efter ett studiebesök på fackkontoret i Callao rundas av med några kraftfulla slagord. Nävarna höjs med självklarhet i luften på den trånga trottoaren. Den fackliga kraften manifesteras och det går inte att ta miste på beslutsamheten och stoltheten i det fackliga gänget.

Och det kan sannerligen behövas.

Fackförbundet Sintraeslimp i peruanska Callao.

 

För det här är en fackklubb som upprepade gånger utsatts för hot och repressalier. Kuststaden Callao har i 20 års tid haft ett korrupt styre, infiltrerat av den lokala maffian.

Det påverkar även städarna på företaget Eslimp, som städarna gatorna för stadens räkning.

Maffians utsända hotar

–Maffian har fixat så att ”ghost workers” hamnar på lönelistan, personer som inte utför något arbete men ändå lyfter lön. De används också som en kraft mot oss. De låtsas vara medlemmar och kommer hit och är våldsamma och trakasserar oss. De har också försvårat när vi gått i strejk, berättar José Morales, ordförande för Sintraeslimp, som organiserar städare.

José Morales, ordförande för Sintraeslimp.

Callao och huvudstaden Lima har med åren vuxit ihop, men Callao är en självständig kommun med en egen borgmästare. Som under flera regimer dock inte gjort jobbet för invånarna, vilket illustreras av att två tidigare borgmästare sitter arresterade för olika brottsanklagelser.

Våld och mord är vardag

Staden är ruffig och våldet ständigt närvarande. Varje dag dödas någon i Callao berättar fackföreträdarna. Vilket gör jobbet för gatustädarna som är medlemmar i Sintraeslimp farligt och utsatt.

– 80 procent är kvinnor och de flesta är ensamstående mammor med flera barn. De kämpar som djur och riskerar sina liv i det här hårda och farliga jobbet. De tjänar jättedåligt, men försöker att kämpa på för att deras barn ska få det bättre, säger klubbföreträdaren Rosa Isabel Esquivel som förhandlar för medlemmarna.

Fackklubben vittnar om uppsägningar utan sakliga skäl, trassel med löner, dålig arbetsmiljö och undermålig utrustning. Ibland får till och med städarna själva köpa in utrustning som saknas, som exempelvis sopsäckar.

Ny blåser nya vindar

Många problem kan kopplas till den utbredda korruptionen. Men nu har en ny borgmästare blivit vald, Pedro Lopez, och facket hoppas att maktskiftet kan leda till förbättringar även på deras företag.

Sintraeslimps ordförande José Morales skakar hand med Fastighets ombudsman Torbjörn Jonsson. Till vänster Eliazar Monroy.

Även i huvudstaden Lima är en ny borgmästare på gång. Det skulle kunna båda gott för Sitobur, facket som länge kämpat för att 709 medlemmar skulle få tillbaka sina kommunala anställningar. Bara för någon dryg månad sedan dömde högsta juridiska instans till deras fördel.

Viktig facklig seger

En riktig storseger som gett resultat i organiseringen. Det berättar Isabel Cortez, som varit en av de drivande i fackklubben.

–Vi är jättelyckliga och stolta. Och vi har vuxit med flera hundra medlemmar efter detta, säger hon.

Men vägen har varit lång och svår. Facket och medlemmarna har manifesterat och protesterat på stadens gator. Polisen har slagit tillbaka med våld, tårgas och vattenkanoner. Den har inte ens dragit sig för att använda batong mot de protesterande, som till största delen varit kvinnor.

”Använde all tårgas på oss”

–Jag tror att de använt all sin tårgas på oss. Men vi har varit starka och stått emot. Och fått folkets stöd i vår kamp, berättar Hilda Figueroa, vice ordförande i klubben.

–Det var vi kvinnor som ledde fajten, och när folk såg hur polisen behandlade oss fick vi stöd av exempelvis studenter. Människor kom också och lämnade mat till oss under manifestationerna, fyller Isabel Cortez i.

I valrörelsen inför borgmästarvalet lovade kandidaten Jorge Munoz att hålla sig till domen. Men nu när han väl vunnit låter det annorlunda.

–I en intervju nyligen sa han att han var tveksam till att genomföra återanställningen. Han tar mer hänsyn till näringslivet än till oss, säger klubbordförande Raul Oviedo.

Beredda att kämpa

–Vi kommer inte att sitta still, vi är beredda att fortsätta kämpa, säger Isabel Cortez.

Att makten fortsätter att hålla koll på fackförbundet Sitobur blir uppenbart när företrädare för UNI Américas, CGTP (den peruanska motsvarigheten till LO) och svenska Fastighets träffar fyra fackliga företrädare vid torget Plaza Mayor där stadshuset ligger.

För dagen är hela torget avspärrat. En enorm polistanker med vattenkanon på taket tronar framför stadshusentrén. Ett antal poliser står stationerade runt torget.

De fackliga står och pratar vid avspärrningen en kortare stund. Det tas en gruppbild och alla är förtjusta när Hilda Figueroas barnbarn Yanay Germany också vant höjer en liten näve i luften.

Torbjörn Jonsson, Raul Oviedo, Hilda Figueroa, Isabel Cortez, Elena Peréz, Moises Vega, Marvin Largaespada och Yanay Germany vid Plaza Mayor i Lima.

Under de femton minuter som gruppen står vid torget börjar det närma sig allt fler poliser. Till slut är de fler poliser än fackföreträdare.

Polisen griper in

Polismännen ringer i mobiler, kanske till sina överordnade, de fotograferar och bröstar upp sig. Deras budskap är klart: de kan inte lita på facket Sitobur som varit så aggressiva förut. Så det är bäst att facket omedelbart lämnar platsen.

–Det här visar tydligt hur det går till. Vi har kämpat i fyra år och fått rätt juridiskt, men ändå fortsätter makten att förtrycka oss, säger klubbordförande Raul Oviedo.

Utvärdering av projektet

Sintraeslimp och Sitobur är två av de städfack som ingår i det fackliga projektet som svenska Fastighets driver tillsammans med UNI Américas. Vid en konferens i november utvärderas utvecklingen för facken inom städ- och väktarbranscherna. De berättar om framsteg och motgångar och delar erfarenheter med varandra. Fler av facken har fått ett ökat medlemsantal. Väktarfacken håller också på att bygga en konfederation, där de enskilda facken, som är organiserade per företag, kan samarbeta. Kvinnorepresentationen har ökat i fler fack.

–Jag är väldigt optimistisk vad gäller väktarfacken. De har verkligen mognat i sin organisering. Men på städsidan har vi haft bakslag med en fackklubb på Eulen som numer inte är aktiv. Städfacken behöver ännu mer stöd, säger Fastighets internationella ombudsman Torbjörn Jonsson.

Till det positiva lägger han domen att 709 arbetare ska återanställas i staden Lima.

–Där har UNI och CGTP varit starkt involverade, och utan projektet är min bild att Sitobur inte hade orkat driva frågan så långt, säger han.

Marvin Largaespada arbetar på UNI Américas och ansvarig för projektet. Han tycker att konferensen visar att facken konsoliderat sig. Innan projektet inleddes fanns knappt någon facklig aktivitet i den här sektorn, och heller inget samarbete mellan anställda hos olika arbetsgivare.

Facken i hela regionen brottas med problem med globalisering, uppluckrade regler på arbetsmarknaden och med företagens kärva inställning.

Globaliseringens effekter

–Men i Peru är det en mycket mer anti-facklig stämning. Politiken gör inte vad den ska, de juridiska instanserna är korrupta och företagen mycket tuffare i sina attacker, säger Marvin Largaespada.

– Jag är ändå absolut exempelvis hoppfull. Jag tycker att vi är på rätt väg och att facken här har blivit starkare.

Den fackliga organisationsgraden är sju procent i Peru. I Colombia är den ännu lägre med drygt fem procent, medan den i exempelvis Brasilien ligger på 14 procent.

Som jämförelse är organisationsgraden bland arbetare i Sverige 62 procent och bland tjänstemännen 74 procent.

Fastighets och UNI driver ett utvecklingsprojekt i Peru sedan 2015. Målet är att stärka den fackliga organiseringen.

Projektet kostar 0,5 miljoner kronor årligen, varav Fastighets står för 10 procent. Resten kommer från den svenska biståndsorganisationen Union to Union.