I fjol kom en ström av rapporter om arbetsmiljöbrister och missnöjda anställda på Samhall. Dagens Arbete avslöjade bland annat att anställda fått plocka isär militära granater, samt tvingats stå utomhus i usel arbetsmiljö och sortera elskrot.

Samhall har under flera års tid även kantats av dålig matchning av arbetsuppgifter och dåliga relationer med facket. Arbetssituationen har också varierat stort mellan olika arbetsplatser i landet, där vissa anställda sliter hårt medan andra inte har något att göra.

Näringsministern kallade till möte

I januari förra året höll närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) möte med facken. Efteråt kallade Samhall in företagsrådet, med representanter från fackförbunden, och den centrala arbetsmiljökommittén till ett extrainsatt möte.

I en intervju med Fastighetsfolket lyfte Mikael Damberg också det problematiska med att Samhalls egen medarbetarundersökning visar att anställda mår bättre, samtidigt som facken vittnar om motsatsen.
– Jag hoppas att vi får fokus på de kvalitetsbrister som har kommit fram, men också att vi får en mer gemensam bild över hur vi tar Samhalls verksamhet, som är viktig för många funktionshindrade, vidare, sa näringsministern då.

Bättre på sina håll

Vad har egentligen hänt ett år senare? Hur ser relationen mellan facket och Samhall ut och hur upplever de anställda sin jobbsituation i dag?
Annica Falck, facklig representant för Fastighets på Samhall, menar att situationen har förbättrats med ökat samarbete mellan distriktsledningarna och facket.
– Sedan har det inte fungerat fullt ut på alla ställen, men på de flesta, säger hon.

Eshagh Najmeddin, avdelning Stockholm city

Hälften av de klubbordföranden som Fastighetsfolket varit i kontakt med säger att relationen mellan fack och Samhall i dag är bra.
– Förut fick vi in minst 50-60 samtal om dagen, vilket har halverats. Det betyder att man har mindre problem än att man behöver ringa facket, säger Eshagh Najmeddin, klubbordförande i Stockholm.

Måste lära känna medarbetarna

Enligt Annica Falck har samarbetet mellan fack och arbetsgivare inte fungerat bra på de arbetsplatser som saknat distriktschef, och där en HR-chef i stället har hoppat in. Hon menar att relationen mellan arbetsgivare och medarbetare bland annat hänger på hur länge en chef har jobbat där.
– Det gäller också att man som närmaste chef lär känna de medarbetare som man har under sig och har som mål att ha utvecklingsdialog och utvecklingssamtal, säger hon.

Peter Hall, klubbordförande på Samhall i Göteborg

Andra halvan av de klubbordföranden som tidningen pratat med menar att situationen på Samhall ett år efter näringsministerns möte har förbättrats, men fortfarande ligger på en dålig nivå.
– Lokalt har det blivit bättre, men det finns mycket i övrigt att önska. Cheferna är tröga vad gäller arbetsmiljön och säger att det kostar pengar. En del av dem skiter i skyddsombuden, säger Peter Hall, klubbordförande i Göteborg.
– Det är många byten av chefer, man hinner inte få fatt på dem och vet inte vem man ska vända sig till, säger Ruth Gelin, klubbordförande i Örebro.

Sämre på andra håll

Några klubbordföranden uppger att situationen rent av blivit sämre.
– Man brister i informations- och förhandlingsskyldighet. Man gör ofta efterhandskonstruktioner, säger en klubbordförande som vill vara anonym.

– Om jag pratar med en medlem så får jag skit för det. De säger att vi bara får prata jobb, säger en annan klubbordförande som också vill vara anonym.

Helger numera ett krav

En tredje klubbordförande som också vill vara anonym, beskriver det som att det finns chefer ”som tror de kan göra vad de vill med folk”.
– Jag skulle vilja att de har en dialog med dem som ska jobba helg, säger klubbordföranden.

Hen är en av flera fackligt aktiva på Samhall som vittnar om ökat arbete förlagt på helger. Personen är heller inte ensam om att tycka att Samhall schemalägger för mycket arbete till helger. På vissa arbetsplatser bestäms schemaläggningen centralt, som också beskrivs som ett problem.
– När det sedan kommer till oss är det bara att göra som du blir tillsagd.

Personen får medhåll från ytterligare en anonym klubbordförande, som menar att det i dag nästan är ett krav att kunna jobba helger om man ska vara anställd på Samhall.
– Men om inte arbetsgivaren ser att det inte fungerar lägger jag ett skyddsstopp om de inte löser situationen.

”Vi är inga motståndare”

Annica Falck är medveten om att samarbetet mellan medarbetare och chefer på sina håll inte är bra, men vidhåller att det på flera distrikt har blivit mycket bättre än det var för ett år sedan.
– Om det finns tvärfackliga klubbar tycker jag man ska bjuda in distriktscheferna och berätta för varandra hur man vill att man ska hjälpas åt. Vi är inga motståndare, säger hon.

Vad är högt prioriterat framöver vad gäller relationen mellan fack och Samhall?
– Att få alla chefer att fatta det här med arbetsrätt, arbetsmiljö och samarbete, säger Annica Falck.

Borde man inte redan kunna det där innan man får en chefsroll?
– Det kommer så långt fram i utbildningen. Ibland känns det som att pengarna är viktigare än något annat, tyvärr. Det har vi klagat över.

Samhalls betyg har ökat

Henrik Fitinghoff, presschef på Samhall, säger att företaget är mycket mån om samarbetet med alla fackförbund. Han menar att Samhalls mål är att skapa en arbetsmiljö där medarbetare kan utvecklas så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar.

I samarbete med facken gör Samhall årligen en SAM-undersökning. SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete och 2017 fick Samhall 4,2 av 5,0 i betyg. Förra året landade betyget på 4,4.
– Utifrån detta, och den kontinuerliga dialog vi har med facken på lokal, regional och central nivå, så är vår uppfattning att relationen till de olika fackförbunden ständigt förbättras, säger Henrik Fitinghoff.

Vidare säger presschefen att en gemensam handlingsplan på central nivå har formulerats med bland annat samtliga LO-förbund. Detta kommer även att göras regionalt och lokalt.
När Samhall träffade facken i december upplevde man att saker och ting nu är bättre än för ett år sedan.
– Vi har under året haft träffar med LO centralt. Uppfattningen där är också att det fungerar bättre, samtidigt är vi överens om att det fortfarande finns förbättringsområden, säger Henrik Fitinghoff.

Det här har hänt

  • I augusti 2017 skriver Jari Skytt, huvudskyddsombud på Samhall i Göteborg, ett öppet brev till vd Monica Lingegård. I brevet beskriver han bland annat utanförskap, hårdare press, dåliga arbetsplatser och avsaknad av omklädningsrum. Till Fastighetsfolket säger Monica Lingegård att hon ville förbättra rekryteringen av chefer.
  • I december 2017 avslöjar Dagens Arbete att anställda på Samhall fått göra farliga och slitsamma jobb, detta utan anpassning till deras funktionsnedsättning. Klagomål på arbetsmiljön kommer från hela landet.
  • Några dagar efter avslöjandet kallar näringsminister Mikael Damberg till ett möte med LO och de sju fackförbund som har avtal med Samhall.
  • 11 januari 2018 träffar Mikael Damberg facken på Samhall. ”Det var bättre än jag hade förväntat mig”, säger Torbjörn Jonsson, ombudsman på Fastighets.
  • Mot slutet på januari håller Samhall ett extrainsatt möte med företagsrådet och den centrala arbetsmiljökommittén. Efter mötet säger Annica Falck, Fastighets representant i företagsrådet: ”Det kändes som att de verkligen lyssnade på oss och tog det till sig.”