Saneraren Thomas: Därför förtjänar vi högre lön

En skärm på väggen innanför entrén till Veolia industrisanerings kontor i Norrköping visar dagens uppdrag som ska utföras.

Arbetsdagen inleds med morgonsamling där jobben fördelas.

– Man brukar kunna veta lite dagen innan om vad man ska göra, men många av jobben vi får ramlar in sent, berättar Thomas Svensson. 

Den här förmiddagen har Thomas sanerat en asksilo i Linköping, men på eftermiddagen har han några lugna timmar på kontoret.

Han har arbetat på Veolia i 15 år och kan därför alla former av sanering som företaget utför. 

– Jag brukar hoppa in där det behövs. Arbetet innebär mycket frihet och det är omväxlande. Och det är kul med maskiner, spakar, knappar och saker som brummar och låter. 

Tunga maskiner sliter

Arbetet är dock ganska slitsamt för kroppen. Det är stora, tunga maskiner som sanerarna hanterar varje dag. Vanligast är förslitningsskador i handlederna.

– Jag har ont i rygg, armar och axlar efter att ha kört mycket vakuumsug, som är en lastbilsburen jättedammsugare som suger allt från vatten till tegelstenar, säger Thomas Svensson. 

Ulf Larsson är kollega med Thomas Svensson och klubbordförande för Veolias sanerare i Norrköping.

Han har arbetat här sedan år 1972 och under hans arbetsliv har användningen av maskiner gjort intåg och ökat i yrket.

– Arbetet har blivit tyngre med maskiner, berättar Ulf och fortsätter:

– Det positiva med jobbet är att det är frihet under ansvar – man åker ut utan arbetsledare och får göra jobbet efter eget huvud. Det är inte många som säger upp sig frivilligt härifrån. 

”Man stannar och gör klart”

Sanerarna på Veolia har hela landet som sin arbetsplats. Framförallt när det gäller större jobb så kan de skickas var som helst i Sverige.

En vanlig arbetsvecka rör sig Thomas över hela Östergötland, med omnejd.

Arbetstiderna är 07.00-16.00 med rullande schema för beredskapsveckor. 

– Vi arbetar ganska ofta längre dagar. Dels har vi beredskapsschema för helger och kvällar och ibland är inte jobbet klart 16 och då får man ju stanna och göra klart det, säger Thomas Svensson.

Inför årets avtalsrörelse har Almega Serviceföretagen yrkat på att det ska bli enklare för arbetsgivare inom saneringssektorn att förlänga personalens arbetstid till längre än åtta timmar vid behov, för att istället ge några timmar extra ledigt en annan dag.

– Vi jobbar över mycket som det är nu, säger Thomas och förklarar att man välja att ta ut övertiden i kompledigt eller pengar.

Vad Almega menar med att göra det enklare måste vara att det ska bli billigare för arbetsgivaren, men lönen är inte så hög som den borde vara idag ändå, enligt Thomas.

– När man läser att en svensk medellön är 33 000 kronor så tycker man att man borde ha kommit upp till det på de här åren, säger han.

Thomas vill inte berätta vad han tjänar i dagsläget, men säger att han tjänar betydligt under det beloppet.

Farligt, giftigt och skitigt

Han poängterar också att det som yngre är en fördel att man kan jobba över mycket och få ut bra med pengar för det eller ta ut en lång ledighet. 

– När man har kommit upp i åldern räcker 7-16. De dagar man har ork kan man ställa upp mer om de frågar, men inte som standard, säger Thomas Svensson.

Varför förtjänar sanerare mer i lön än vad ni har idag?

– För att det är farligt och giftigt och dammigt och skitigt. Det räcker med att vi åker till en panna och suger flygaska – det som de har eldat – det är mycket tungmetaller i det. Vi har skydd men man blir ändå exponerad. När vi suger i mesaugnar så finns det kalk som kan vara frätande. 

Thomas påpekar också att han har alla körkort som finns och kör de tyngsta lastbilarna i jobbet, men ligger under en lön som en chaufför har enligt transports avtal. 

Safet Silova är regionalt skyddsombud i Region tvärs och har en bakgrund som sanerare. Han delar Thomas bild av att sanerare är underbetalda sett till riskerna som finns i yrket.

– Det är asbestsanering som är riskfyllt och liksanering som kan vara påfrestande psykiskt och mycket mer. En stor del är skyddskläder. Jag har varit på flera arbetsplatser där man ärver skyddskläder från tidigare medarbetare. Även helansiktsmask. Arbetsgivaren ska följa regler om hur länge garantierna räcker för utrustningen, säger Safet Silova.

Topp-vd tjänar 70 gånger mer

Fastighetsfolket har tidigare rapporterat om LO-ekonomernas rapport som visar att inkomsterna för den svenska makteliten drar iväg. 

Den genomsnittliga inkomsten för de 50 topp-vd:arna i rapporten var 22,82 miljoner kronor under 2018.

Det är cirka 70 gånger så mycket som en fastighetsskötare eller sanerare, enligt LO.

– Det är som det är, säger Thomas Svensson om de siffrorna och fortsätter:

– Men de ska inte komma och säga att de inte har råd att betala mer i lön till oss. Klyftorna ökar och företagen gör mer i vinster – nog finns det pengar att betala högre lön med, men de inte vill dela med sig till dem som drar in inkomsterna.

För att arbeta som sanerare krävs ingen utbildning. Men skall du arbeta med högtrycksspolning krävs specialutbildning och skall du köra vacuumsug så krävs körkort för tunga fordon.

Därutöver genomgår de kontinuerligt webbaserade utbildningar om säkerhet och liknande. Varje gång de ska in på en ny fabrik och jobba måste de genomföra det företagets egna utbildningar.

– På så sätt har saneringsverksamheten blivit mer avancerad, säger Ulf Larsson.

Samma kväll deltar Thomas på avdelning Norrköpings årsmöte på Fastighets kontor i stan.

Strax innan det drar igång får han ett samtal. Han ska iväg och jobba igen efter mötet.

– Men jag får vara ledig imorgon, fredag, istället så det känns okej, säger Thomas Svensson.