Andelen löntagare som är med i facken har stadigt minskat de senaste decennierna. 2006 var 77 procent av alla anställda medlem i något fackförbund. Drygt tio år senare, 2018, var andelen 68 procent, bland arbetare 60 procent.

Orsakerna är dels enstaka politiska beslut, som alliansregeringens chockhöjning av avgifterna till a-kassan för drygt tio år sedan, dels långsiktiga förändringar på arbetsmarknaden: Nya branscher utan fackliga traditioner, privatiseringar och outsourcning, fler utrikesfödda och en kraftig ökning av otrygga anställningar.

Minskning urholkar kraften

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, konstaterar i rapporten ”Den svenska modellen i fara?” (Arenaidé 2019) risken för en nedåtgående spiral: Lägre andel medlemmar urholkar fackens kraft vilket kan leda till sämre avtal och vidare till ytterligare sjunkande medlemstal.

Corona ändrar spelplanen

Men Coronakrisen har ändrat förutsättningarna. Den ökade risken för arbetslöshet har lett till att fler vill gå med i facken och a-kassorna.

I osäkra tider brukar folk strömma till facken

–I osäkra tider brukar folk strömma till facken. Så var det till exempel i början av 1990-talet när arbetslösheten sköt i höjden, säger Anders Kjellberg och konstaterar att facken nu ökar i medlemstal. 

–Och a-kassorna ökar ännu mer. Det är naturligt eftersom det är inkomsten folk riskerar att förlora omgående i tider av uppsägningar, permitteringar och varsel, säger han.

LO fack upp med 9 463

Statistiken bekräftar. Under mars månad ökade antalet medlemmar i LO-förbunden med 9 463 personer. Motsvarande a-kassor ökade med drygt 33 000 medlemmar.

De förbund som ökat mest i antal är Hotell och Restaurang, HRF, och Kommunal vars medlemstal steg med 2 437 respektive 3 918 i mars. Fastighets har en eftersläpning i statistiken och har hittills inte registrerat någon ökning. Och den förväntas heller inte bli så stor, eftersom städ och fastighetsskötsel inte drabbats lika hårt av krisen.

Nu vet folk att detta inte är en ekonomisk kris som går över på ett par månader

Anders Kjellberg räknar med att behöva skriva om sina framtidsprognoser över fackens organisationsgrad, andelen som är med i facket.

–Det kan bli en uppgång under 2020, hur länge den håller är svårt att säga. Nu vet folk att detta inte är en ekonomisk kris som går över på ett par månader, säger han.

Visstidare drabbas först

Krisen har också synliggjort villkoren för visstidsanställda, en grupp där framför allt andelen som jobbar på timme eller efter behov har ökat bland arbetare. Totalt är nästan var fjärde arbetare tidsbegränsat anställd. De är i mindre utsträckning än fast anställda med i facket, vilket är en av orsakerna till den långsiktiga nedgången i facklig anslutning.   

När arbetsgivarna nu tvingas säga upp, varsla och permittera är det den gruppen som drabbas först. Men det finns flera aspekter, betonar Anders Kjellberg.

– Att det inte är hållbart för själva verksamheterna. Man kan inte ha äldreomsorg och hemtjänst organiserad på det sättet med timvikarier. Det krävs fasta anställningar med utbildad personal för att sköta vården av gamla, säger Kjellberg som anar att följden kan bli tryggare anställningar.

Jag tror att man måste minska de tidsbegränsade anställningarna

– Jag tror att man måste minska de tidsbegränsade anställningarna och organisera på ett annat sätt, säger Anders Kjellberg.