I mars och april 2020 strömmade nya medlemmar till fackförbunden och, i än högre grad, till a-kassorna. 

Pandemin en orsak att gå med

Det var en reaktion på den osäkerhet som pandemin och den ekonomiska krisen skapade, men också på nya, generösare regler för ersättning från a-kassan.

I en rapport som Arena Idé publicerar i dag presenterar Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet, nu statistik för utvecklingen under hela 2020.

Andel som är medlemmar 69 % en ökning 2020

Totalt växte facken med 75 000 nya yrkesaktiva medlemmar under året (fastän antalet sysselsatta minskade). Organisationsgraden, alltså den andel av de anställda som är med i facket, steg från 68 till 69 procent.

Ökningen syns både bland arbetare, där organisationsgraden steg från 60 procent året innan till 61 procent, och tjänstemän, där den steg från 72 till 73 procent.

Förändringen kan verka blygsam, men ska ses mot bakgrund av att den fackliga organisationsgraden har sjunkit under en lång följd av år (2006 var den 77 procent).

52 procent utrikes födda

Bland arbetare drivs uppgången av att fler utrikes födda går med i facket. 52 procent är nu fackmedlemmar, mot 51 procent 2019 och 50 procent 2018. 

Bland inrikes födda arbetare låg organisationsgraden stilla på 64 procent de här tre åren.

Med tanke på att utrikes födda utgör omkring 30 procent av arbetarna i Sverige, en andel som ökar, är de uppenbarligen en viktig grupp om LO-förbunden vill växa framöver. 2006 var organisationsgraden lika hög för inrikes och utrikes födda arbetare: 77 procent.

För en rad fackförbund strömmade medlemmarna till under första halvåret 2020, medan andra halvåret gick sämre. 

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Hotell- och restaurangfacket växte till exempel med nära 1 700 medlemmar första halvåret – för att tappa något fler än så under andra halvåret.

Facket som ökade hela året

Det stora undantaget är Kommunal, som växte med 8 800 medlemmar första halvåret, och ytterligare 9 400 andra halvåret.

– Ett skarpt agerande från Kommunal mot farliga arbetsmiljöer inom sjukvården, äldreomsorgen och busstrafiken spelar säkert in, bedömer Anders Kjellberg.

Anders Kjellberg

Frågan är om den ökade fackliga organiseringen 2020 ska ses som ett trendbrott, eller en tillfällig förändring som ger vika när pandemin klingar av. Anders Kjellberg är försiktig med prognoser, men säger:

– Vändningen kom redan 2019, alltså före pandemin. Då upphörde den nedgång som hade pågått i över ett årtionde

Hos de fackliga a-kassorna steg antalet medlemmar förra året med 234 000 (en uppgång med närmare 7 procent), alltså en betydligt större ökning än den som fackförbunden upplevde. 

Bland löntagare är nu 79 procent med i en a-kassa.

Fler väljer bara a-kassa

En växande grupp är med i a-kassan utan att vara med i facket. I exempelvis Hotell- och restaurangfackets a-kassa är numera nästan sju av tio (69 procent) med i kassan utan att vara fackligt anslutna.

I rapporten placerar Anders Kjellberg uppgörelsen om las som ingicks hösten 2020 sida vid sida med Saltsjöbadsavtalet från 1938 och Industriavtalet från 1997, ”tre grundläggande avtal för den svenska partsmodellen”.

– Att Kommunal och IF Metall anslöt sig till uppgörelsen var avgörande för dess legitimitet, säger Anders Kjellberg. Tillsammans har de 61 procent av LO:s medlemmar.

Las-uppgörelsen markerar en förskjutning av makt på arbetsmarknaden, anser Anders Kjellberg: från LO-förbunden till tjänstemannafacken, och från fack till arbetsgivare.

Artikeln publicerades först i Arbetet som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.