Yttrandefriheten är en av hörnstenarna i den svenska demokratin. Vi har alla en grundlagsskyddad rättighet att få lämna uppgifter till journalister. Du har också rätt att kritisera saker du tycker är fel på arbetsplatsen. 

Men din rätt att uttrycka öppen kritik mot ditt jobb kan begränsas på olika sätt.

Din anställning avgör

Det är olika beroende på om du är privat anställd eller offentligt anställd. Som offentligt anställd har du större rättigheter att lyfta kritik offentligt eftersom du arbetar för det allmänna. Privatanställda har inte lika stark yttrandefrihet på jobbet. Som privatanställd har du en plikt att vara lojal mot din arbetsgivare. Exempelvis får du inte tala illa om arbetsgivaren så att den får dåligt rykte, eller avslöja företagshemligheter.

– Som privat anställd har du naturligtvis rätt att kritisera företaget, påtala missförhållanden och ta upp saker du upplever är fel. Men i första hand ska du göra det internt, om det inte är väldigt grova saker, säger Dan Holke, jurist LO-TCO Rättsskydd.

Som privatanställd bör du först berätta om din kritik för facket eller för de ansvariga på jobbet och försöka få till en förändring.

– Det måste också finnas en genuin vilja att åstadkomma förändring. Inte bara att man är förbannad och vill förstöra för arbetsgivaren, säger Dan Holke.

Journalisten måste skydda dig

Skulle du inte få gehör har du rätt att kontakta en journalist och lämna uppgifter – du har meddelarfrihet. Journalisten som tar emot tipset får inte avslöja dig om du vill vara anonym.

Men en viktig skillnad för privatanställda är att arbetsgivaren kan försöka ta reda på vem det är som har lämnat ut uppgifter till medierna. Det gäller även om du är anställd på ett statligt ägt bolag som exempelvis Samhall, Systembolaget eller Vattenfall. Då räknas du fortfarande som privatanställd. Så får däremot inte en offentlig arbetsgivare göra.

Ny lag ger skydd

Den 17 december 2021 skärptes den så kallade visselblåsarlagen. Det är förbjudet att bestraffa arbetstagare, både privat och offentligt anställda, som larmar om vissa missförhållanden. Nu krävs inte längre att händelsen ska kunna ge fängelse för att en anställd ska ha rätt att larma. Missförhållandet ska ha allmänt intresse, och det kan handla om till exempel folkhälsa, offentliga upphandlingar och miljöskydd. Visselblåsaren ska inte behöva avslöja sin identitet och ska skyddas från repressalier.

Något tryggare för skyddsombud

Om du är skyddsombud bör du kunna känna dig lite tryggare att prata med medier, anser Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd.

– Det ligger i skyddsombudets uppdrag att ha lite friare tyglar och kunna företräda sina arbetskamrater. Men i första hand bör man prata med arbetsgivaren eller Arbetsmiljöverket.

Mediepolicyn inte starkare än yttrandefriheten 

Många företag och organisationer har mediepolicyer som i vissa fall säger att anställda över huvud taget inte får prata med medier. Men en sådan policy kan aldrig vara starkare än din grundläggande yttrandefrihet, menar Dan Holke.

– Om du har försökt ta upp kritiken internt och det handlar om allvarliga missförhållanden, så finns det ingen policy som kan hindra dig från att slå larm till myndigheter eller pressen. Det är högst tveksamt om de här policyerna är juridiskt hållbara. De finns väl mest för att skrämma anställda från att prata med pressen.