Blir det lägre bensinpriser nu? Lägre skatter? Lägre sjukpeng? Lägre a-kassa? När den här ledaren skrivs vet vi inte ens vilken regering det blir, bara att Ulf Kristersson från Moderaterna fått uppdraget att bilda den.
Lägre tonläge i debatten vore riktigt bra. Partierna på Kristerssons sida har övertrumfat varandra med hårda utspel om allt från återvandring och språktester på småbarn till städning som förnedringsstraff.
Det är svåra tider och vi behöver solidaritet, inte splittring.
Sverige står inför stora svårigheter. Putins krig fortsätter plåga det ukrainska folket, men påverkar också övriga Europa med bland annat högre elpriser som följd.
Den höga inflationen gör att pengarna räcker till allt mindre här hemma och nu talas det om att arbetslösheten kan öka.
Då behövs en vettig a-kassa. Då krävs satsningar på utbildning så att arbetslösa kan få nya jobb. Blir det regeringens linje, eller blir det nya jobbskatteavdrag för alla som redan är inne i värmen?
Arbetsmarknadspolitik får effekt på plånboken – och vår möjlighet att påverka
Arbetsmarknadspolitik får effekt på plånboken – och vår möjlighet att påverka.
En politik som går långt till höger kan försvaga arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter. En genomgång i tidningen Arbetet visar exempelvis att partierna i Kristerssons lag vill försvaga kopplingen mellan fack och skyddsombud. Sverigedemokraterna vill också skrota de regionala skyddsombuden helt.
Men är det så farligt om skyddsombuden inte utses av facken? ”Jag brukar säga att om de inte är med i facket får de hålla sig på mattan och bara ställa tandlösa krav”, säger docent Maria Steinberg till Arbetet och sågar Kristerssonlagets idéer.
Den ordning vi har nu har en lång historia. Det är hundra år sedan riksdagen klubbade en lag om arbetarskydd.
Arbetstagarna fick 1912 rätt att utse egna representanter som var med när arbetsmiljön skulle inspekteras – skyddsombuden blev verklighet.
Genom Saltsjöbadsavtalet 1938, då den svenska modellen formades, fick skyddsombuden en tydligare koppling till fackförbunden.
Tandlösa krav från svaga skyddsombud kommer inte att förbättra arbetsmiljön
Den svenska modellen brukar användas som en positiv förebild. Även från högersidan av politiken när det passar. Men nu verkar det klia i fingrarna att klämma åt facken och koppla loss skyddsombuden.
Tandlösa krav från svaga skyddsombud kommer inte att förbättra arbetsmiljön. Svaga skyddsombud är inte lösningen på någonting.
Exemplet Samhall i Eskilstuna visar tydligt hur viktigt det är med starka och kunniga skyddsombud
Exemplet Samhall i Eskilstuna visar tvärtom tydligt hur viktigt det är med starka och kunniga skyddsombud. Det statliga bolaget Samhall agerar bemanningsföretag åt en lagerverksamhet och anställda hamnar i kläm. Therese Kangosjärvi tvingas packa choklad trots nötallergi och får byta arbetsuppgifter först efter två allergiska reaktioner. Daniel Pallin pressas att köra ståtruck trots en besvärlig arbetsskada. Roger Johansson har reumatism, men ska ändå arbeta i kyla som försvårar värken. Det är knappast att anpassa arbetet till de anställdas förutsättningar. Men Samhall tycker inte att de gjort något fel.
Arbetsmiljöproblemen på Samhall i Eskilstuna har varit många och allvarliga i flera år, skyddsombudens kamp i motvind är beundransvärd.
Vi vet ännu inte detaljerna i den politik som kommer att föras den närmaste tiden. Men nu gäller det att vara vaksam och försvara en arbetsmarknadspolitik som inte bara gynnar näringslivet. Det gäller också att värna fackliga rättigheter och skyddsombudens ställning. Det finns många goda argument för det, inte minst den tuffa arbetsmiljö som många av Fastighets medlemmar jobbar i.
