Therese Kangosjärvi städade tidigare ute hos kunder, men mådde inte bra av stressen. Peter Larsson och Maj-Len Holmquist är förtroendevalda på Samhall i Eskilstuna.

Fastighetsfolket har under flera år rapporterat om arbetsmiljöproblem på Samhall. Kritik mot arbetsmiljön har kommit från olika delar av landet, och anställda har bland annat vittnat om stress, bristande arbetsledning och dålig matchning av arbetsuppgifter.

Och i den enkät som Fastighetsfolket under januari skickat till fackliga på Samhall blir det tydligt att arbetsmiljöproblem finns kvar.

Arbetssituationen blir tuffare för varje år som går

Förtroendevald på Samhall

Mer än 80 skyddsombud och klubbordföranden har svarat på enkäten. Nästan hälften av de fackliga som svarat på enkäten tycker att arbetsmiljön är dålig eller mycket dålig. Runt en tredjedel tycker att arbetsmiljön är acceptabel medan drygt en femtedel tycker att den är bra eller mycket bra.

Mer än hälften uppger i enkäten att stress är det vanligaste arbetsmiljöproblemet. En del skyddsombud beskriver att stressen beror på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning. Andra vittnar om dålig planering och att det stundtals finns för få arbetsuppgifter för personalen, vilket i sin tur leder till en stressande arbetsmiljö.

”Problemet är den psykosociala arbetsmiljön som inte följs upp av arbetsgivaren”, skriver en förtroendevald i enkäten.

Om enkäten

Fastighetsfolkets enkät skickades under januari till 201 klubbordföranden och skyddsombud på Samhall, varav 88 har svarat. Vi har ställt frågor om hur de upplever arbetsmiljön och vilka problem de får hantera som fackliga.

Ojämn arbetsbelastning ger stress

På Samhall i Eskilstuna har problemet med dålig planering och ojämn arbetsbelastning pågått under flera års tid. När Fastighetsfolket besöker personallokalen i Eskilstuna är det efter lunchtid men det är fortfarande fullt med folk i lunchrummet. De flesta sittplatserna är upptagna. Ljudnivån är hög och bullrig och de som inte får plats att sitta vandrar fram och tillbaka i lokalen.

Loreen Ahmad är en av dem som väntar. Hon berättar att hon suttit i lunchrummet i en hel vecka nu. 

– Jag är både uttråkad och stressad. Det är jättetråkigt och jag mår inte bra. Det känns inte som att cheferna har tid att ta hand om oss, säger hon.

Loreen Ahmad

Enligt fackklubben på Samhall i Eskilstuna har de lyft problemet med den ojämna arbetsbelastningen under flera års tid. Camilla Nordström som är distriktschef för Samhall i Södermanland svarar via mejl på Fastighetsfolkets fråga: Är det okej att anställda blir sittande i lunchrummet i en vecka? 

”Nej, självklart vill vi kunna erbjuda våra medarbetare utvecklande arbetsuppgifter under hela arbetsdagen! Det är jättetråkigt att vi i just detta fall inte kunnat erbjuda god sysselsättning – men samtidig är jag glad över att vi aldrig säger upp medarbetare som andra företag”, skriver Camilla Nordström i svaret.

Uppdragen är mer krävande

Maj-Len Holmquist är huvudskyddsombud för Fastighets på Samhall Eskilstuna och och har arbetat på Samhall i 22 år. Hon menar att mycket blivit annorlunda sedan staten började kräva att Samhall skulle fungera som ett kommersiellt företag år 2001.

Maj-Len Holmquist, huvudskyddsombud

Uppdragen har blivit mer krävande och verksamheten har inte på samma sätt anpassats efter de anställdas behov.

– Alla klarar inte av att möta kundkraven där det ofta ingår att kunna arbeta i stressiga miljöer, att vara social och serviceinriktad och arbeta under tidspress, säger Maj-Len Holmquist.

Otydligt ledarskap skapar konflikter

Flera skyddsombud i Fastighetsfolkets enkät vittnar också om otydligt ledarskap och att det saknas kunskap om olika funktionsnedsättningar bland chefer. Det är något som skapar oro och konflikter i personalgruppen, uppger flera skyddsombud.

Cheferna har ingen aning om hur de ska bemöta folk med psykiska problem

Förtroendevald på Samhall

Enligt Maj-Len Holmquist har de fackliga ärendena om kränkningar ökat på Samhall Eskilstuna de senaste åren. Som Fastighetsfolket tidigare rapporterat om skedde i höstas en allvarlig händelse med hot och våld i personalgruppen i Eskilstuna. Efteråt fick inte personalen som bevittnat händelsen det stöd som de behövt, menar hon. Därför har facket ställt krav på förbättrade rutiner kring hot och våld.

– Det tog en hel vecka innan en säkerhetschef kom hit för att göra en utredning. Under den veckan var det oroligt i gruppen och personalen fick inte det krisstöd som de behövde av arbetsgivaren, säger hon.

Svårt att anpassa efter individen

Utanför Samhalls personallokal faller tunna snöflingor. Therese Kangosjärvi är klädd i gula varselkläder och puttar sin städvagn framför sig. Hon kommer direkt från Willys parkering där hon plockat skräp under förmiddagen. Ett uppdrag som hon trivs bra med.

– Det är skönt och lugnt. Den friska luften gör att min huvudvärk minskar, säger hon.

Maj-Len Holmquist och Therese Kangosjärvi

Tidigare arbetade hon som städare hos kunder, men blev för stressad av det. Efter att problemet lyfts fick hon börjar arbeta utomhus istället. När Therese Kangosjärvi berättar om den hjälp hon fått från facket lyser hon upp och ger Maj-Len Holmquist en stor kram.

– Skyddsombuden är min trygghet på jobbet. Så länge de finns så slutar jag aldrig på Samhall, säger hon.

Förr var ju Samhall en skyddad verkstad. Men nu finns ju inte så många lugnare uppdrag kvar.

Maj-Len Holmquist, huvudskyddsombud Samhall Eskilstuna

”Pengarna och kunden kommer först”

Men enligt Maj-Len Holmquist är det många anställda på Samhall som inte matchas till ett jobb som de klarar av.

– Förr var ju Samhall en skyddad verkstad. Men nu finns ju inte så många lugnare uppdrag kvar. De flesta uppdrag innebär en stress som många personer med funktionsnedsättningar inte mår bra av.

– Och även om cheferna lyssnar när vi som skyddsombud påpekar arbetsmiljöproblem är det inte ofta som vi ser en förändring, säger Maj-Len Holmquist.

Hon drar ett djupt andetag och fortsätter.

– Förut prioriterade Samhall individen, kunden och sist pengarna, i den ordningen. Nu har Samhall vänt på det, pengarna och kunden kommer först. Sist kommer individen.