”Vi vill anställa arbetslösa med funktionshinder – men konkurreras ut av Samhall”
Det behövs ett helt nytt system för att de 35 000 långtidsarbetslösa med funktionshinder ska kunna få en chans till anpassade och utvecklande anställningar. Det skriver Skoopis ordförande Ulrica Persson i en replik till Tommy Engström, städare på Samhall.
Ulrica Persson (infälld) är ordförande för Skoopi.
Precis som Tommy Engström beskriver är det viktigt att komma ihåg varför Samhall finns. Trots de utmaningar som finns gällande arbetsmiljön är Samhall otroligt viktigt för de cirka 22 000 personer med funktionshinder som har sin anställning där.
Samtidigt har många med funktionshinder en anpassad anställning hos andra arbetsgivare som får ekonomiskt stöd för det i form av lönebidrag.
Många arbetsgivare gör alltså just det som Tommy Engström efterlyser. Tyvärr ser vi trots det att långtidsarbetslösheten hos vissa grupper med funktionshinder biter sig fast på höga nivåer, oavsett hög eller låg konjunktur.
Krävs krafttag mot arbetslösheten
Vi har idag cirka 35 000 personer med funktionshinder som är långtidsarbetslösa. Här krävs krafttag och genomgripande reformer för att komma till rätta med detta. Vi måste använda våra skattemedel på bästa sätt så att så många anpassade anställningar som möjligt skapas.
Vi måste använda våra skattemedel på bästa sätt så att så många anpassade anställningar som möjligt skapas.
Vi arbetsintegrerande sociala företag, ASF, drivs och ägs för det mesta av personer med olika typer av funktionshinder. Vi har precis som Samhall som främsta syfte att just skapa anpassade anställningar för människor som behöver det.
Nästan alla anställda i våra medlemsföretag har därför olika typer av funktionshinder. Precis som Samhall delar vi heller aldrig ut vinst i våra företag utan återinvesterar eventuellt överskott i verksamheten och i att anställa fler.
Komplexa funktionshinder kräver resurser
Lemmy Mauritzon, ordförande i Fastighets, beskriver i en artikel att Samhalls anställda har många olika typer av svårigheter som en arbetsgivare måste ha kompetens att hantera.
Så är det också för de flesta av våra anställda. De grupper vars funktionshinder lätt kan avhjälpas genom tekniska hjälpmedel uppbär sällan lönebidrag och kommer inte till våra verksamheter.
De brukar i spåren av den arbetskraftsbrist som varit inom många branscher komma in på arbetsmarknaden med bara engångsstöd till de hjälpmedel som behövs.
Kvar blir då de med komplexa kombinationer av fysiska, psykiska, och sociala svårigheter som, precis som Lemmy Mauritzon skriver, behöver ha en anpassad helhet.
Vår uppfattning är att många av de 35 000 med funktionshinder som idag är långtidsarbetslösa tillhör den gruppen.
Fler företag än Samhall behövs
Alla de 35 000 kan ju inte anställas på Samhall. Därför måste vi tänka om gällande hur vi på bästa sätt använder våra skattepengar för att skapa så många bra anpassade anställningar som möjligt.
Vi ser därför stort behov av att man nu bromsar upp och funderar över systemet som helhet, innan man säger ja till Samhalls önskemål om 900 miljoner kronor extra per år från staten.
Tyvärr tror vi inte att ett borttaget vinstmål för Samhall skulle lösa de problem vi ser kring företaget idag.
Tyvärr tror vi inte att ett borttaget vinstmål för Samhall skulle lösa de problem vi ser kring företaget idag.
Från Skoopis sida ser vi i stället att det skulle behövas ett helt nytt system för att också de cirka 35 000 med funktionshinder som idag är långtidsarbetslösa ska kunna få en chans till anpassade och utvecklande anställningar.
Stödet ska följa individen
Det skulle behöva vara ett system där de ekonomiska stöden för att skapa anpassade och utvecklande arbetsuppgifter är förutsägbara, följer individen och är samma för alla arbetsgivare, inklusive Samhall.
Rätt utformat med individuellt satta stödnivåer utifrån behov skulle det vara ett stort steg mot en inkluderande arbetsmarknad.
En arbetsmarknad där alla arbetsgivare jämbördigt har möjlighet att vara engagerade i att skapa anpassade anställningar för de här grupperna.
Rätt utformat med individuellt satta stödnivåer utifrån behov skulle det vara ett stort steg mot en inkluderande arbetsmarknad.
Samtidigt skulle det också skapa större valfrihet för individen och vara ett stort steg mot att undvika de misstankar om osund konkurrens som dagens system ger utrymme för.
Samhall får idag mycket högre merkostnadsersättning än vi andra arbetsgivare kan få inom ramen för lönebidragssystemet.
Vi delar därför spontant inte Lemmy Mauritzons oro över att ett sådant system, om det utformas rätt, skulle få samma negativa effekter som till exempel systemet med skolpeng.
Utifrån detta träffar vi gärna Lemmy Mauritzon, Tommy Engström och andra engagerade inom Fastighets för att diskutera hur vi gemensamt kan bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad.
Tommy Engström svarar Ulrica Persson.
