Tre sätt du påverkas på när jobben blir otryggare

Regeringen har valt att säga ja till överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK om arbetsrätten och de nya ändringarna av lagen om anställningsskydd, las.

Här är tre viktiga punkter där överenskommelsen skiljer sig från regeringens las-utredning.

1. Turordningsreglerna

• Så här ser det ut i dag:  

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist gäller ”sist in ­– först ut”. Företag med max tio anställda får göra två undantag från den regeln och undanta två arbetstagare som bedöms viktiga för verksamheten. Det betyder alltså att arbetsgivaren kan välja ut två personer som får stanna även om de jobbat kortare tid än de andra kollegerna.

Om ett företag har flera så kallade driftsenheter (arbetsställen – den geografiska plats personer jobbar på) på samma ort, kan facket begära att de slås samman till en gemensam turordning. Då blir det större turordningskretsar, det gör att fler med längre anställningstid kan få behålla jobbet.

Om en arbetstagare omplaceras kan arbetsgivaren behöva acceptera att den som blir omplacerad får upp till ett halvår på sig för utbildning och för att lära sig sin nya tjänst.

• Detta föreslog regeringens utredning:

Alla arbetsgivare oavsett storlek ska få göra fem undantag från turordningsreglerna. Fackets möjlighet att begära att arbetsställen slås ihop till en gemensam turordning tas bort. Vilket innebär mindre turordningskretsar i vissa fall. Undantagen får användas var tredje månad.

För att en arbetstagare ska få omplaceras ska den kunna ta den nya tjänsten och börja jobba direkt ­– utan upplärning eller utbildning.

• Det här säger överenskommelsen:

Alla arbetsgivare oavsett storlek ska få göra tre undantag från turordningsreglerna. De får alltså välja ut tre som får stanna trots att de jobbat kortare tid än kollegorna.

För arbetsgivare som genom kollektivavtal är bundna av överenskommelsen gäller följande. Alla arbetsgivare oavsett storlek får göra tre undantag för både arbetare och tjänstemän, det vill säga att arbetsgivaren får göra undantag för tre arbetare och tre tjänstemän.

Företag som bara har ett arbetsställe och bara har arbetare eller tjänstemän får göra fyra undantag.

Alternativt, istället för de här siffrorna, får arbetsgivaren undanta 15 procent. Dock max 10 procent av det totala antalet anställda tjänstemän och arbetare på arbetsplatsen. På stora företag skulle det kunna innebära hundratals undantag om de säger upp flera tusen. Undantagen får göras var tredje månad.

I överenskommelsen finns inga bestämmelser om att facket inte får begära att arbetsställen slås ihop. Det finns heller inga krav på att en arbetstagare ska kunna omplaceras och ta ett nytt jobb utan utbildning eller omställningstid.

• Analys: 

Så här säger arbetsrättsjuristen Dan Holke, tidigare chefsjurist och förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd:

– Ur en arbetstagares perspektiv är utredningen sämre än överenskommelsen på den här punkten. I utredningen är det fem undantag istället för överenskommelsens tre. Dessutom föreslår utredningen att fackförbunden inte skulle kunna sammanlägga driftsenheter på samma ort. Och om man ska omplaceras ska du kunna ta jobbet direkt. Några sådana krav finns inte i överenskommelsen, så i den meningen får man också säga att utredningen var betydligt sämre ur arbetstagarens perspektiv.

---

2. Saklig grund

• Så här ser det ut i dag:

 En uppsägning ska vara sakligt grundad. Saklig grund är antingen arbetsbrist eller personliga skäl – att personen har misskött sig.

Om den anställde anser att uppsägningen är felaktig kan hen ogiltigförklara den. Då behåller hen anställning och lön tills tvisten är avgjord.

Innan någon sägs upp på grund av arbetsbrist eller personliga skäl, måste arbetsgivaren först se om det går att omplacera personen på en annan tjänst inom företaget. Omplaceringar kan ske flera gånger.         

• Detta föreslog regeringens utredning: 

Utredningen föreslog inga ändringar i begreppet saklig grund.

Däremot föreslog utredningen att möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar skulle tas bort helt och hållet i företag med högst 15 anställda.

Som regel skulle en arbetstagare inte få behålla anställning eller lön under tvistetiden.

• Det här säger överenskommelsen: 

Saklig grund ersätts av begreppet sakliga skäl.

Möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning blir kvar på alla arbetsplatser. Om du vinner tvisten får du komma tillbaka.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön till den anställde under tvistetiden. Den uppsagda anställda får istället snabbare rätt till a-kassa och den som är medlem i facket alltid 80 procent av lönen genom en avtalsförsäkring. Undantaget är om du är fackligt förtroendevald med en mycket viktig funktion, då får du behålla lönen och anställningen under tvisten.

Arbetsgivaren är normalt bara skyldig att omplacera en uppsagd person en gång, inte flera gånger.

Uppgörelsen beskriver tre sakliga skäl – bristande prestationer, samarbetsproblem och misskötsamhet. 

Om någon har olovlig frånvaro eller kommer för sent till jobbet, trots att arbetsgivaren tydligt varnat personen, ska det inte tas någon hänsyn till om personen jobbat länge på företaget utan tidigare problem. Det ska heller inte tas hänsyn till om personen säger att den ska bättra sig. Det är själva förseelsen som är avgörande.

Detsamma gäller ordervägran eller vägran att lyda arbetsgivarens instruktioner.

Samma sak gäller om någon begår brott på jobbet. Då spelar det ingen roll om personen skött sig tidigare.

• Analys:

Arbetsrättsjuristen Dan Holke, tidigare chefsjurist och förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd:

– Utredningen innehåller ingen förändring i saklig grund. Medan överenskommelsen innehåller vissa förtydliganden och vissa försämringar för arbetstagare gällande den delen. Arbetsgivaren behöver inte väga in om det är troligt att den anställde kommer att sköta sig i fortsättningen, eller hur länge personen varit anställd. Utan det är händelsen som sådan man ska titta på.

– Däremot var utredningen betydligt sämre än överenskommelsen när man ser på ogiltigförklaringar. Utredningen sa att anställda i företag med högst 15 anställda aldrig kan ogiltigförklara en uppsägning, över huvud taget. Du kommer aldrig tillbaka. I överenskommelsen kan du alltid ogiltigförklara och har möjlighet att vinna och komma tillbaka. Men du får inte behålla lönen under tvisten, vilket du får med dagens lagstiftning.

---

3. Visstidsanställningar

• Så här ser det ut i dag: 

Om du har varit anställd mer än 12 månader hos samma arbetsgivare under de tre senaste åren, har du företrädesrätt till alla anställningar, både visstidsanställningar och tillsvidaretjänster, på hel- och deltid.

Företrädesrätten gäller när du blivit uppsagd, under uppsägningstiden, eller varslad om att visstidsanställningen inte kommer att förlängas.

Om du haft en allmän visstidsanställning i mer än två år hos samma arbetsgivare omvandlas anställningen till en tillsvidareanställning.

• Detta föreslog regeringens utredning:

Utredningen föreslår en sänkning av gränsen så att du har företrädesrätt efter 9 månader på samma företag under en treårsperiod, till skillnad mot nuvarande 12.

Dessutom har du företrädesrätt under tiden som visstidsanställningen pågår, inte bara efter att du har blivit varslad.

Utredningen föreslår inga ändringar i regeln om att en allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter två år.

• Det här säger överenskommelsen:

Allmän visstidsanställning tas bort och ersätts av den nya formen som kallas särskild visstidsanställning.

Överenskommelsen säger liksom utredningen att gränsen sänks så att en person som haft en särskild visstidsanställning i 9 månader hos samma arbetsgivare under en treårsperiod har företrädesrätt. Men – bara företrädesrätt till en ny särskild visstidsanställning, inte till fasta tjänster eller vikariat.

I överenskommelsen stryks också utredningens förslag att företrädesrätten gäller under tiden en visstidsanställning pågår.

En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter 18 månader hos samma arbetsgivare under en femårsperiod, till skillnad mot nuvarande 24 månader.

Om en arbetstagare varit inhyrd, till exempel via bemanningsföretag, på samma kundföretag under sammanlagt mer än 24 månader under en treårsperiod, måste kundföretaget erbjuda personen en tillsvidareanställning där. Tackar personen nej behöver inga fler erbjudanden ges.

Alternativ kan kundföretaget slippa att erbjuda en tillsvidaretjänst genom att betala ut en ersättning på tre månadslöner till arbetstagaren.

• Analys:

Arbetsrättsjuristen Dan Holke, tidigare chefsjurist och förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd:

– Utredningen sa att man skulle få företrädesrätt efter 9 månader istället för dagens 12. Och få företrädesrätt till alla typer av anställningar ­– även under anställningen. Medan överenskommelsen säger att man bara får förtur till nya särskilda visstidsanställningar, varken till fasta anställningar eller vikariat. Och det gäller bara när du blivit varslad. Så där är nog utredningen bättre ur en arbetstagares perspektiv.

Vad händer nu?

Statsminister Stefan Löfven har sagt att Arbetsmarknadsdepartementet ska lägga las-utredningen åt sidan och gå vidare med en departementspromemoria baserad på överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. En utredare ska få i uppdrag att göra om förslagen från parterna till ett lagförslag som kan skickas ut på remiss. Enligt Arbetet har det arbetet inte påbörjats ännu. LO ska också få delta i den processen, enligt Löfven. Men detta har representanter för Centerpartiet och Liberalerna, som är del av Januariöverenskommelsen, sagt tvärnej till.

Uppdatering: Sedan den här texten skrevs har IF Metall och Kommunal ställt sig bakom överenskommelsen, vilket innebär vissa förändringar. Läs mer om vad som är nytt här.