”Man måste vara professionell”

Sara Tegel, 31, Staffanstorp, städare och särbo med Peter Andersson, 48:

– Han var min driftsledare när jag började på Samhall och efter ett tag började vi kasta blickar på varandra. Vi småflirtade på sms och sen började vi ses på helgerna. Efter några månader blev vi kära och nu har vi varit ihop i fyra år.

– Men jobb är jobb och förhållande är förhållande … så man måste vara professionell. Jag kände en väldig trygghet i honom, men det kan kanske bli för mycket att träffas hela dygnet. Nu har Peter bytt så vi är inte på samma arbetsplatser längre även om vi båda jobbar på Samhall.

”Vi gymmar av oss efter jobbet”

Jessie Gustafson, 42, Deje, gift med Patricia Gustafson, 43, båda städare:

– Vi träffades i nätdejtingens barndom och gifte oss för 13 år sedan. Jag har jobbat länge på Samhall. Och när vi flyttade hit till Värmland, där jag är född, fick Patricia till slut också komma till Samhall. Vi sa inte att vi är ett par från början, och vi har bara jobbat på samma objekt under korta perioder.

– Det enda negativa med att jobba på samma företag är kollegor som inte förstår och som är emot vår kärlek. Det är sorgligt, men jag försöker alltid läsa av en ny arbetskamrat innan jag berättar att jag är gay och att Patricia är min fru.

– Vi brukar gå på gymmet direkt efter jobbet … och när vi har gymmat av oss bli det inte så mycket prat om jobbet när vi kommer hem.

”Alla på jobbet märkte det”

Saengthip Troilert Soetdilok, 45, Åkers Styckebruk, gift med Raymond Troilert, 58, båda städare:

– Jag kom in på Sodexo och började städa på Astrazeneca i Södertälje, och där fanns Raymond. Vi tittade mycket på varandra och skojade … efter en månad flyttade jag in hos honom. Alla på jobbet märkte att vi var tillsammans. Och fast det har gått över 15 år är vi lika kära. Nu jobbar vi i olika grupper, utom ibland på helgerna.

– Vi pratar nästan inte om jobbet hemma. Men när vi åker hem i bilen, och jag är trött, då brukar jag prata på om dagen under en halvtimme.