– Vi vill att Samhall ska jobba med de grupper som det var tänkt från början. Personer som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Språkförbistringar är inte en funktionsnedsättning, det måste finnas andra sätt att hjälpa den gruppen, säger Alireza Akhondi (C) som är riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Gällande personer med språkförbistringar hänvisar han till en utredning som Statskontoret gjort som visar att en grupp som ökat i antal hos Samhall är nyanlända.

I rapporten ifrågasätts om det i samtliga fall är funktionsnedsättningar som gör att de hänvisas till Samhall eller om det är bristande språkkunskaper.

Det är en målgrupp som vi som samhälle har stort ansvar för.

Alireza Akhondi

Det är Arbetsförmedlingen som gör urvalet om vilka personer som ska anvisas till Samhall.

Alireza Akhondi är kritisk till att de koder som myndigheten använder sig av för att bestämma vilka som ska få komma till Samhall är för generella – vilket gör att även personer utan allvarliga funktionsnedsättningar kan anvisas dit.

En brygga till arbetsmarknad

Socialdemokraternas Anna Johansson är ordförande i arbetsmarknadsutskottet i riksdagen. Hon tycker att det är bra att det ligger på Arbetsförmedlingen att besluta vilka som ska till Samhall.

Anna Johansson (S) ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

– Tanken med Samhall är att det ska vara en brygga till vanliga arbetsmarknaden. De anställda på Samhall är en grupp som har svårt att få icke-subventionerade anställningar så det finns en poäng i att just de personerna får anställningarna, säger Anna Johansson.

Ny målgrupp – ny marknad

Akhondi menar också att Samhall behöver reformeras för att inte bidra till osund konkurrens.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet hänvisar han till en rapport från Almega städföretagen där de granskat utslagen av offentliga upphandlingar och som visar att Samhall vinner en stor del av dem.

Centerpartisten menar att med en annan målgrupp kan andra sorters arbetsuppgifter bli aktuella, inom områden som inte är lika konkurrensutsatta som till exempel städning.

– Vi vill inte förhindra Samhall att vara med och lägga anbud, men det måste ske på ett transparent sätt. Det måste också ske med en annan målgrupp och det är en målgrupp som vi som samhälle har stort ansvar för, säger Alireza Akhondi.

Utrett av flera instanser

Även här har Anna Johansson en annan åsikt.

– Att branschen tycker illa om konkurrens är en sak, men jag har inte sett något bevis från Konkurrensverkets utredning och liknande att det verkligen är så. Sedan är det såklart viktigt att Samhall inte dumpar priserna eller konkurrerar på ett oschyst sätt, säger hon.

Både Konkurrensverket och EU-kommissionen har under de senaste åren utrett om Samhall bidrar till osund konkurrens.

EU-kommissionen kom fram till att Samhall har marknadsmässiga priser för sina varor och tjänster. Men den fastslog också att det statliga stödet behöver kontrolleras bättre.

Del av en större fråga

Något som de båda politikerna är eniga om är tröskeln till den vanliga arbetsmarknaden är för hög.

– Det här är ett symptom på en större sjukdom. Arbetsmarknaden tränger ut personer med svag förankring. Nyanlända, ungdomar, funktionsnedsatta, säger Alireza Akhondi och menar att det hänger ihop med att det inte är de som står allra längst från arbetsmarknaden som anvisas till Samhall.

Anna Johansson menar att det är en fråga som är större än Samhall.

– Det är en större fråga hur människor med funktionsvariationer ska komma i arbete. Jag tycker definitivt att det är en fråga som vi behöver prata mer om, säger hon och fortsätter:

– Generellt behöver vi bättre system för kompetensutveckling, så att personer kan komma vidare på arbetsmarknaden och personer med lägre kompetens får en chans att komma in på de lättare jobben.